57 olika tågbolag kör på svenska järnvägsspår. Enligt de nya direktiven för riskhantering, stängde Trafikverket toaletter och pausrum i sina teknikhus längs spåren den 1 juni. Det är nu bara dem med särskild utbildning som får använda dessa, meddelar Bengt Ohlson, presschef på Trafikverket.
- – Men de teknikkänsliga delarna sitter väl inte i samma rum som toaletten, frågar jag undrande.
- – Nej det gör dem ju inte, svarar han och tillägger att det är svårt att lägga över det ansvaret på annan organisation. Tågen ska hålla tider och det ska göras på ett trafiksäkert sätt, det är Trafikverkets ansvar.
- – Men olika kvinnliga lokförare har gått ut i pressen med att dem tvingas kontakta arbetsledningen för att be om lov att få stanna tåget, för att de ska kunna gå ut och gräva en grop i snön, för att kunna uträtta sina behov eller så måste de dricka mindre kaffe och vatten, för att undvika att bli kissnödiga, menar du att det inte påverkar ert ansvarsområde?
- – De stannar bara om det kan göras trafiksäkert. Trafikverkets ansvar är punktlighet och säkerhet men det är upp till varje arbetsgivare att lösa. Vi har en löpande kommunikation med de 57 olika arbetsgivarna som ansvarar för lokförarna.
– Så en lokförare som tvingas göra i byxan anses trafiksäkert? - – Sluta larva dig. Dem har kollektivavtal men det har inte utkrävts något ansvar gällande kisspauser. Det där får du ta med arbetsgivarna, det är deras ansvar.
- Med tanke på att Arbetsmiljöverket tvingats gå till förvaltningsdomstolen för att kisspauser ska planeras in för lokförare, är det inte svårt att förstå att arbetsgivarna bryr sig ungefär lika lite som Högsta förvaltningsdomstolen som avslog begäran om kisspauser, vilket jag också påpekar. Eller Kammarrätten som rev upp beslutet om rätten till kisspaus för förarna på Pågatågen, ägda av internationella Arriva.
- – Vår hjärna kräver vatten för att hålla energinivån. Skulle du själv kunna utföra ett bra och säkert arbete utan att dricka kaffe eller vatten när du behöver, fortsätter jag.
- – Du, jag har varit idrottslärare tidigare så jag vet vad jag behöver.
- – Då borde du veta att det här inte är bara är, vad du behöver, utan att alla människor behöver fylla på med energi för att orka och att alla behöver gå på toaletten under arbetsdagen.
- – Äh, du märker ord, lägg ner.
- – Men vad är Trafikverkets hållning i den här frågan?
- – Vi kommenterar aldrig det vi inte har ansvar för (samma svar som kommunikationsavdelningen gav).
- ”När jag ringer Transportstyrelsen för att höra om deras hållning i frågan kopplas jag till pressavdelningen. Personen i fråga vill avsluta samtalet för att rätt person ska kunna svara på mina frågor skriftligt istället. Jag står på mig och vill ha svaren per telefon men hen vill lägga på luren, jag inflikar snabbt att jag vill veta vem jag pratat med. Kajsa Kavat, avslutas samtalet med.
Ett sms kommer där jag anmodas kontakta Monica Näslund. Jag ringer växeln och frågar vem som har numret som messet kommer ifrån som jag inte lyckat spåra. Receptionisten svarar att inte heller hon kan se det. Jag ringer numret och ber om att få veta vem som kallat sig Kajsa Kavat och om det är ett professionellt beteende från Transportstyrelsen, likadant att slänga på luren i örat.
- – Jag vet, det var dumt, det var jag, svarar Transportstyrelsens presschef Monica Näslund.
Hon börjar prata forcerat och jag får lägga ner en hel del energi på att stoppa henne för att förklara vilka frågor jag vill ha svar på, hon avbryter mig igen och rabblar på och ber åter om ursäkt för Kajsa Kavat beteendet. Jag förklarar att jag inte är terapeut, utan utbildad journalist och vill ha svar på vilken uppgift och hållning Transportstyrelsen har i den här frågan och om det finns någon plan, inget annat.
- – Det är Arbetsmiljöverkets ansvar, blir svaret.
- – De har fått avslag gällande krav om kisspauser i Högsta förvaltningsrätt.
- – Jaså, vad står det i domen, frågor hon.
- – Det får du själv läsa in dig på, svarar jag och berättar att tågbolaget GreenCargo (som till 100% ägs av svenska staten och förvaltas av statligt ägande på Näringslivsdepartementet), delar ut kisspåsar till lokförarna, istället för att installera toalett på tågen) och att arbetsmiljöchefen menar att toaletter skulle påverka hållbarheten och resultera i tappade marknadsandelar.
- – Det låter ju inte klokt, svarar presschefen på Transportstyrelsen.
- – Då skriver jag att Transportstyrelsen säger att det inte låter klokt.
- – Nej, nej, vi har inte mandat i frågan att kontrollera arbetsmiljö.
- – Men ingår det inte i uppdraget att förutsättningar måste finnas för att bolagen ska kunna utföra tjänsterna säkert?
- – Transportstyrelsen ansvarar för tillsyn och regler när det gäller teknik, säkerhetssystem och administration. Ett fjärde EU säkerhetsdirektiv är på gång från EU.
- – Vad innebär det säkerhetsdirektivet?
- – Det kan inte jag, det är alldeles för långt.
- – Men sammanfattningsvis?
- – Nej jag kan inte det.
- – Men den mänskliga faktorn och dess förutsättningar för att kunna utföra ett säkert arbete måste väl ändå alla ha med sig i samtalen. Vi är alla föräldrar, vi är alla förebilder, vi måste kunna stå för vår hållning både hemma och på jobbet.
- – Jag kan förstå att det är ett problem och att vi kan verka fyrkantiga men det faller inte inom ramen för vårt ansvar och därmed kan vi inte ha någon åsikt i frågan.
Green Cargo kritiserades redan 2019 av Seko efter ett antal allvarliga olyckor och flera dödsfall. Det visade sig att de följde de regler som gäller för den svenska järnvägen men inte arbetsmiljöverkets föreskrifter. Den gången gällde det växelförarna. Även MTR som kör pendeltrafiken har kritiserats för att förarna fått vänta en timme på avlösning för att kunna gå på toaletten när tåget ankommit till stationen. Medan SL utkrävde höga böter om spärren lämnades tom utan toalettrapport och lägre böter om den lämnats tom, med toalettrapport, eftersom de menade att spärrvakterna haft tillgång till avlösare och tillräckligt med pauser, dock kunde SL inte styrka sitt påstående. På bygget av Northvolts miljöbilsbatterifabrik fanns inget inskrivet om tömning av bajamajorna som enligt Arbetsmiljöverkets inspektion den 25 november, utgör en smittorisk. Helt klart är att vår lagstiftning inte efterlevs och att de som borde se till att den efterlevs inte har de musklerna eller så är de upptagna med att jaga paragrafer och domstolar som kan bevisa att dem inte gjort något fel.
Lotte Johansson
Ansvarig utgivare