Riksdagen

Riksdagen är Sveriges högsta beslutande församlingen och består av 349 ledamöter som väljs vart fjärde år av det svenska folket. För att kunna bli ledamot måste man ha rösträtt samt vara nominerad av ett politiskt parti. Huvuduppdraget är att se till att folkets vilja genomsyrar alla beslut som riksdagen fattar. Ledamöter som tillhör samma parti bildar en partigrupp som internt diskuterar alla ärenden som partiet ska ta ställning till. Varje ledamot har en egen röst men det är få som inte röstar efter partiets vilja.

Riksdagens uppgifter

Ledamöterna i riksdagen har flera olika uppdrag:

  • Den viktigaste uppgifterna är att besluta om lagar genom lagförslag som oftast ställs av regeringen eller från någon ledamot. Lagförslagen förbereds i utskott innan riksdagen slutligen röstar om dem.
  • Riksdagen beslutar också om landets utgifter och inkomster genom en statsbudget. Budgetpropositionen lämnas av regeringen och är ett förslag på hur statens utgifter ska fördelas inom olika områden.
  • Ytterligare uppgift är att kontrollera hur regeringen sköter sitt arbete. Detta sker genom att ledamöterna ställer frågor till ansvariga ministrar i regeringen. Riksdagens konstitutionsutskott, KU, har till uppgift att granska att regeringen följer reglerna. När riksdagen inte längre har förtroende för en minister eller för den delen statsministern kan riksdagen utlysa en misstroendeförklaring.
  • Internationellt jobbar riksdagen även med frågor som rör EU. Både riksdag och regering hjälps åt med att utforma utrikespolitiken.

Utöver detta har varje ledamot uppdrag i olika utskott. Det är i utskotten som ärenden och förslag behandlas och underlag för beslut tas fram. En stor del av arbetet går även ut på att formulera motioner (förslag) eller interpellationer (utfrågningar) till ansvariga ministrar.

Ledamöterna lägger även tid på att träffa väljare och att arbeta lokalt i sina valkretsar samt deltar på olika sätt i samhällslivet.