Vi publicerar en översatt artikel av Chiara Valsangiacomo i flera delar. Varje söndag publiceras en ny del.
Introduktion
Föreställ dig en grupp eller befolkning med allmän rösträtt, vars medlemmar respektive väljare, vid varje kollektivt eller politiskt beslut i viktiga frågor, har rätt att avge sin röst direkt, alternativt delegera den till en representant eller ett ombud.
Vem som helst kan fritt bestämma varför och till vem de ska delegera sin röst, eller kandidera som ombud för andra.
Väljare kan utse olika representanter för olika frågor, där varje ombud representerar sina ursprungliga väljare för en eller flera policyer eller politikområden, så länge fullmakten inte dras tillbaka. Det finns inget tak för det totala antalet representanter och fullmakter kan delegeras till andra ombud.
För varje beslut avger icke-delegerande väljare en enda röst, medan ombud avger alla delegerade röster plus sina egna. Om vi, för att förenkla, antar att besluten är binära, definieras resultatet av majoritetsstyre.
Som jag kommer att visa, beskriver denna korta översikt kärnmekaniken i ett begynnande fenomen som kallas flytande demokrati. Begreppet flytande demokrati fick en framträdande plats på 2010-talet, främst tack vare det tyska piratpartiet, men själva begreppet har funnits på nätet sedan början av 2000-talet. På dessa ställen har flytande demokrati i allmänhet hyllats som ett hybridröstningsschema, som kombinerar det bästa av direkt och representativ demokrati. Utöver denna livliga debatt har den akademiska litteraturen inom dator- och spelteori, i allt större utsträckning engagerat sig i denna idé (t.ex. Christoff & Grossi, 2017; Fan et al., 2020).
Trots beröm från datorentusiaster och det växande akademiska intresset för dess tekniska implementering, har flytande demokrati förblivit i stort sett oadresserad inom statsvetenskap och filosofi. Detta har resulterat i inkonsekventa definitioner av flytande demokrati, vilket leder till betydande begreppsförvirring som måste åtgärdas innan ytterligare empiriska eller normativa studier kan genomföras.
Den här artikelserien tar därför upp följande fråga:
- Vad är flytande demokrati och hur kan vi bäst definiera det?
Genom att engagera mig i begreppsbildning ger jag en första djupgående begreppsanalys av flytande demokrati vilken syftar till att klargöra dess innebörd och främja en kritisk akademisk debatt. Genom att göra det, följer jag upp den långsamma men betydande stigande uppmärksamhet som flytande demokrati nyligen har åtnjutit inom normativ demokratisk teori (t.ex. Blum & Zuber, 2016; Landemore, 2020; Lucardie & Vandamme, 2021; Valsangiacomo, 2021).
Chiara Valsangiacomo, Institutionen för statsvetenskap, ordförande för politisk filosofi, University of Zurich, Affolternstrasse 56, 8050 Zürich.
E-post: chiara.valsangiacomo@uzh.chLäs artikeln i sin helhet och i originalspråk via länken nedan:
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/spsr.12486
