Redan 2020 krävde politiska organisationer i civilsamhället: Lär av krisen – stärk det digitala civilsamhället! För detta gav de konkreta handlingsförslag. Sedan dess har det dock hänt alltför lite. Det gångna året har gjort tydligt att politik och offentlig förvaltning är överlastade av sin egen digitala omvandling och sätter tyngdpunkten för digitalpolitiken, så att det inte motsvarar samhällets behov. Vi är mycket avlägsna från ett självständigt digitalt samhälle.
Därför har ett brett spektrum av organisationer på nytt sammanfogats under digitalezivilgesellschaft.org för att ge stöd med sin expertis. Med fyra krav påvisar nätverket hur digitalisering för ett självständigt digitalt samhälle kan lyckas – och uppfordrar partierna inför Förbundsdagsvalet att göra digitalisering för det gemensamma bästa till central premiss.
Fyra krav på förbundsregeringen
1. Digital självständighet: Politiken måste förankra den digitala självständigheten – alltså att få frihet att utforma – som högsta maxim i sin digitalpolitik. I stället för ett digitalministerium behöver vi för kommande mandatperiod en digital mission med digital självständighet som ledande princip, som beskrivs och utvärderas av företrädare för civilsamhället, vetenskapen och näringslivet.
2. Medverkan och transparens: Civilsamhället måste äntligen få samma möjligheter som näringslivet och vetenskapen att ta in sin expertis. Detta uppnås genom en civilsamhälleskvot i politiska rådgivande församlingar, kommunikation och transparens i förloppet för politiska belutsprocesser, lagfästa tidsfrister för konsultationer samt maskinläsbar dokumentation.
3. Offentliga medel, offentlig nytta: Offentligt finansierade lösningar måste vara tillgängliga för alla för att inget vetande ska gå förlorat och att inga problem ska lösas dubbelt. Därför måste det gälla för statliga utgifter på digitalområdet: “Public Money? Public Good!” Detta gäller mjukvara, data från offentlig förvaltning (Open Data) liksom på samma sätt fria vetenskapliga och öppna utbildningsmaterial (Open Educational Resources).
4. Hållbar digitalisering: Digitaliseringen kan bara få framgång, när uppbyggnaden av digital infrastruktur utförs samhällsekonomiskt, ekologiskt och hållbart. För detta måste mångfalden i digitaliseringen samt uppbyggandet och underhållet av säkra digitala infrastrukturer för samhället genomföras långsiktigt.
Undertecknande organisationer
Superrr Lab, gut.org, betterplace lab, Social Entrepreneurship Netzwerk Deutschland e.V. (SEND), Free Software Foundation Europe, Open Knowledge Foundation Deutschland e.V., Liquid Democracy e.V., iRights.Lab, Forum InformatikerInnen für Frieden und gesellschaftliche Verantwortung e.V. (FIfF), Chaos Computer Club, Bundesverband Smart City e.V., mediale pfade, Stiftung Erneuerbare Freiheit, Center for the Cultivation of Technology, neuland21 e.V., Arbeitskreis Digitalisierung der BUNDjugend, Verstehbahnhof, Bundesnetzwerk Bürgerschaftliches Engagement, Wikimedia Deutschland e. V., Stiftung Neue Verantwortung e.V., D64, epicenter.works e.V., Digitale Gesellschaft e.V., Ashoka Deutschland e. V., Progressives Zentrum e. V., NODE Forum for Digital Arts / NODE e.V., Germanwatch e.V., Goethe-Institut, futur eins, ProjectTogether
Launch-event 5 maj 2021
Vid detta Launch-event diskuterade Julia Reda (f d ledamot av EU-Parlamentet), Henning Tillmann (mjukvaruutvecklare och vice ordförande för D64) och Julia Kloiber (medgrundare för Superr Lab) den 5 maj från 18.00 till 19.30 om dessa fyra krav. Diskussionsrundan modererades av Katja Jäger (betterplace lab). I anslutning fanns möjlighet för alla deltagare att utbyta synpunkter på lösningar, åtgärder och aktionskrav i fyra diskussionsrum.
Citat från deltagarna
“Tillgången till vetande och digital infrastruktur avgör, vem som i framtiden kan vara med och utforma och vem som blir avhängd. Digitalt självbestämmande är därför en fråga om social rättvisa.”
Elisa Lindinger & Julia Kloiber, Superr Lab Gmbh
“För att bygga upp förtroende för digitala system, måste statligt finansierad och använd software utvecklas så att det går att kunna utöva full kontroll över dem. Vi kräver därför : Public Money, public Code!”
Constanze Kurz, talesperson för Chaos Computer Club
“‘Digitaliseringen’ finns egentligen inte, ty först måste målsättningen definieras för hur man utformar och använder digitala system. Om ett samhälle inte bygger upp sig självt, blir det marknadens lekboll. Därför pläderar vi för demokratiskt kontrollerade digitala infrastrukturer som inrättas i medverkan och med långfristig orientering i offentlig hand.”
Rainer Rehak, vice ordförande för forumet InformatikerInnen für Frieden und gesellschaftliche Verantwortung (FIfF) e. V.
“Varför offentliggörs inte mjukvara som finansierats med skattepengar som öppen mjukvara? När det rör offentliga pengar, borde också programkoden vara offentlig! Programkod som betalats av alla borde vara tillgänglig för alla!”
Alexander Sander, Free Software Foundation Europe
“Hållbarhet, digitalisering och demokrati innebär en triangel med nära sammanflätat ömsesidigt beroende. Det oavhängiga civilsamhället, som inriktar sig på det gemensamma bästa, engagerar sig för demokratiskt deltagande och FN:s hållbarhetsmål. Därför kräver vi till exempel ett ‘digitaliseringens hållbarhetsindex’.”
Hendrik Zimmermann, Referent Digitale Transformation, Germanwatch e. V.
“Digitalisering måste utformas demokratiskt. För alla tekniska möjligheter gäller att teknologier bara är förnuftiga om de upprättas till människors och omvärldens välfärd. Detta kräver vi av det digitala civilsamhället.”
Henriette Litta, verksamhetsledare vid Open Knowledge Foundation Deutschland e. V.
“Vägen till medverkan för alla leder över en vidareutvecklad digitalisering. Denna kan inte utföras i slutet rum, våra krav måste in i en medverkansprocess, i vilken det digitala civilsamhället tillsammans med den offentliga makten och privata näringslivet finner gemensamma svar.”
Katja Jäger, kontaktperson för betterplce lab
“Digitalisering möjliggör tack vare skaleffekten en omfattande demokratisering. Alla medborgares deltagande kan möjliggöras genom att de teknologiska framstegen åter i första hand tjänar det gemensamma bästa.”
Daniel Bartel, innovatör inom samhällets välfärd & regiontalesperson för SEND e. V. NRW
“En kommun stärker sin digitala självständighet genom att den kopplar lämplig datateknik i en process med styrandet och medverkanshantering i ekosystem, så att den demokratiska kontrollen av datahanteringen hela tiden är skyddad.”
Stefan Slembrouck, smart-city-expert, filosof och ambassadör för Bundesverband Smart City e. V.
“Digitalisering utan värdegrund är vansinne. Politiken borde integrera det digitala civilsamhället och ta våra krav på allvar. Tillsammans kan vi utforma innovationerna så att de är demokratiska, hållbara och sociala.”
Moritz Ritter, verksamhetsledare för Liquid Democracy e. V.
“Vägen till ett digitalt självständigt samhälle leder över stärkandet av samhällsnyttan. Det som finansieras med offentliga medel, borde komma allmänheten till nytta – offentliga pengar, offentlig nytta.”
Abraham Taherivand, verksamhetsledande ordförande, Wikimedia Deutschland e. V.
Kontakt rörande detta pressmeddelande
Rainer Rehak: e-mail: rainer.rehak@fiff.de
Ärende: digitalezivilgesellschaft – Mitteilung vom 27.4.2021
Om FIfF
Forum InformatikerInnen für Frieden und gesellschaftliche Verantwortung (FIfF) e. V.är en sammanslutning av människor från hela Tyskland, som kritiskt debatterar verkningarna på samhället av insatser för informatik och informationsteknik. Våra medlemmar arbetar för det mesta i yrken näraliggande informatiken; från IT-systemerare till professor i teoretisk informatik. FIfF verkar på många tekniska och otekniska områden i samhället med en insats där det reflekteras över samhällsnyttan hos informationstekniska system. Till våra uppgifter räknar vi publicering såväl som rådgivning och utformning av fackmässiga studier. Därtill utger vi fyra gånger per år tidskriften ‘FifF-Kommunikation – Zeitschrift für Informatik und Gesellschaft’ och samarbetar med andra freds- och medborgarrättsorganisationer.
