För att människor ska kunna ta sunda beslut behövs fri tillgång till objektiv information i objektiva- reklamfria- kostnadsfria- kanaler och plattformar, både i fysisk och digital form, politiskt och affärsmässigt obundna, för information, diskussion och möjlighet att rösta i viktiga sakfrågor. Det kräver en objektiv skola som arbetar i samma anda samt öppenhet och transparens inom vår infrastruktur, d v s anläggningar och strukturer som säkrar grundläggande funktioner i vårt samhälle som information, kommunikation, energi, transport, fastighet och välfärd. Utan transparens och insyn kan medborgarna, tillika skattebetalarna inte göra relevanta val över hur skattemedlen ska fördelas, granska hur de används eller ens följa upp verksamheternas faktiska resultat, inte enkom i ekonomiska termer, utan förstås även i hur verksamhetens grundläggande uppgifter fungerar. Alltså måste skattefinansierad politik bygga på att säkerställa vissa hörnstenar. Som tillgång till avgiftsfri public service internet, särskilt som både kommunikationsföretag, myndigheter och mediekanaler redan gått över till att använda det som främsta plattform, inkl.statligt BankID.

Det medborgare är med och finansierar via skattsedeln ska det också råda full transparens inom. Varken kommunala, regionala, statliga eller privata skattefinansierade verksamheter ska drivas i aktiebolagsform eftersom aktiebolags rätt till ”affärshemlighet” krockar med medborgarnas rätt till ”allmänintresse”, vilka är finansiärer via skattemedel och konsumenter av infrastruktur och välfärd. Även aktiebolagens paragraf om vinster som ska plockas ut ur verksamheten, utöver löner till personal och ledning, krockar med välfärdsmålen. Sjukvård till exempel ska bygga på att vi blir friskare, inte återkommande konsumenter av sjukvård som inte gör oss friskare eller som gör oss läkemedelsberoende. Skolan ska bygga på individuell utveckling utifrån varje elevs startpunkt och förutsättningar. Även inom äldreomsorg ska extra stöd finnas till de som behöver, medan de som behöver mer stimulans/utmaningar ska få det.

Det är medborgarnas personliga val som ska spegla verksamheter som finansieras via skattemedel, inte bolagens val, inte ledningens kalkyleringar om hur mer vinst kan plockas ut, inte olika politiska block som gaddar ihop sig när de inte lyckas få egen majoritet, inte 51 % som ska köra över 49%. Det är nämligen medborgarna och brukarna som är de verkliga aktieägarna som skattebetalare. Att öka bonusar och vinster till privata fickor, ingår inte i varken infrastruktur- eller välfärdsuppdraget och bäddar dessutom för korruption. Vinster i välfärd ska återinvesteras i verksamheter. Finns överskott i en verksamhet, kan den balanseras mot en annan, på så sätt kan vi hålla även en krisberedskap, det bygger avtalet med medborgarna på för skatteindrivning.

Medborgarna behöver därför mer insyn och inflytande över budgeten gällande sina skatter, det vill säga presenteras budgetförslag, ges möjlighet att ställa klargörande frågor samt kunna ge förslag till ändringar, för att slutligen kunna gå till beslut för att rösta om de olika budgetposterna. På så sätt tydliggörs direkta kostnader för verksamhet, löner och vinstutrymme, vilket sätter stopp för höga skatter som hamnar fel. Vilka skulle rösta för en extra skatt om 20 % eller mer som ”öronmärks” till ägare och VD och ledningslöner som kan ligga 63 gånger högre än de som utför arbetet på golvet eller 20 % extra skatt till vinstuttag som inte gynnar skattebetalarna eller de verksamheter de finansierar, om medborgarna, tillika brukarna fick möjlighet att rösta om det? De som vill kan förstås ges möjlighet att göra en extra skatteinbetalning för vinstutdelning som inte är öronmärkt till verksamheten inklusive realistiska löner eller så kan dessa företag själva eska medel för detta från privata givare.

Vi behöver en objektiv public service som drivs av skattemedel och av medborgarna lokalt, vars ägare och ledare inte som idag, samtidigt äger, sitter i styrelsen för eller arbetar för andra verksamheter som går i strid med objektiviteten, ibland dolt av korsvisa ägarstrukturen som snarare bäddar för att få ut ett av sina andra bolagsengagemangs agenda, vänskapskorruption, propaganda och annan onyanserad och subjektiv förtäckt marknadsföring som idag läcker ut via snart sagt all ”offentlig” media.

Inte minst behöver vi ett finansiellt system som inte fäller krokben för medborgarna, utan stöttar kooperativ verksamhet och lokalt småföretagande framför globala multinationella företag som skatteplanerar sig undan de skattemedel de själva åtnjuter inom infrastruktur och välfärd. Vi behöver återgå till sparkassor istället för affärsbanker, som bygger på verkliga inlån och utlån utan ockerräntor och pengaproduktion som bygger på låneskapande och spekulation, för att alla människor ska kunna finansiera sitt första boende, sin första verksamhet, bli självförsörjande. Betalningsmedel ingår i vår infrastruktur och ska inte vara en vinstmaximerande handelsvara. Något är fel när avgifterna för till exempel kommunala transporter och äldreomsorg och olika boenden stiger i en takt som utarmar brukarna, medan ägarna plockar ut allt mer i bonus. Bonus ska bygga på att verksamheten förbättras till ett rimligt pris för brukarna. Dessa tjänster är redan finansierade via höga skatter för enskilda. Ska någon ha tillbaka pengar ska det stå i proportion till insats, inom infrastruktur och välfärd. När alla investeringsbidrag, avdrag och lönebidrag är inräknade är den största gruppen av skattebetalare, de som utför arbetet på golvet, det är också de som gör den största arbetsinsatsen.

Förutsättningar för demokrati bygger på ett jämlikt skattesystem. Mer lättförståeligt, lättöverskådligt, som inte har ett regelverk som nuvarande om 3 000 sidor som hela tiden fylls på/ändras, utifrån hur de som har resurser att anlita jurister lyckas hitta kryphål för att skatteplanera ner den 20 procentiga bolagsskatten till nära noll eller till och med får tillbaka moms de aldrig betalat, medan de som i praktiken utför arbetet, beskattas upp till 80%. Att G7 länderna nu genomför en minimiskatt för globala företag att betala i de länder de faktiskt verkar i, talar sitt tydliga språk men det behövs mer än så. På medborgarplattformen Consul finns nya politiska förslag, det ingår i en demokrati, att kunna lyfta, diskutera och rösta om förslag och någonstans måste vi börja.

Genom att exemplifiera varför direktdemokrati behövs kan nya partier, även politiskt neutrala som Direktdemokraterna växa och vinna val. Genom att visa mänskliga sidor kan väljare ges incitament att rösta även genom enskilda delegater. För mig som väljare förutsätter det att varje delegat då tydligt visar var man står i stora frågor och möjlighet att kunna ta tillbaka min röst om vederbörande börjar driva en annan agenda. Annars riskerar dessa att bli ytterligare ett instrument för de som redan har makten, att driva frågor i lönndom och det var i allafall aldrig tanken från min sida när jag var med och initierade föreningen för Direktdemokrati. Jag tror att en valkampanj måste börja där, hela tiden med hänvisning till våra grundläggande fri- och medborgerliga rättigheter och med tydliga exempel på varför de är viktiga och/eller hur dessa inte respekteras idag. Politik är för medborgarna, för samhället i stort, allt annat är lobbyism och det ska inte bekostas via skattsedeln.

Lotte Johansson
Ansvarig utgivare

Swisha gärna ett bidrag till Dagens Demokrati, vi uppbär varken presstöd eller partistöd 1235383740 skriv ”Dagens demokrati”

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här