Att förstå grundorsakerna till varför Rysslands president Vladimir Putin startade krig med Ukraina i februari 2022, är viktigt om vi vill förhindra att det blir värre och om vi vill hitta sätt att avsluta konflikten.
På NATO-toppmötet i Bukarest i april 2008, pressar George W. Bush-administrationen NATO alliansen att gå ut med att Ukraina och Georgien kommer att bli medlemmar. Ryska ledare karakteriserade beslutet som ett existentiellt hot mot Ryssland och svarade med att lova att förhindra det. Putin deklarerade att om Ukraina går med i Nato kommer de att göra det utan Krim och de östliga regionerna, att det helt enkelt kommer att falla samman.
Statsvetaren John J. Mearsheimer, studerade vid United States Military Academy 1966–1970. Sedan fem år har han tjänstgjort som officer i United States Air Force. Han tillhör den så kallade nyrealistiska skolan för internationell politik med bland andra Kenneth Waltz, Samuel P. Huntington och Stephen Walt. I The Economist ger Mearsheimer en tillbakablick och en analys av dagens konflikt;
Att USA ignorerade Moskvas röda linje och fortsatte driva på för att göra Ukraina till ett västligt bålverk vid Rysslands gräns har bidragit till att vi nu har ett fullskaligt krig i Ukraina, genom att föra Ukraina närmare EU och göra Ukraina till en pro-amerikansk demokrati, en ansträngningen som så småningom utlöste fientligheter. I februari 2014, efter att USA stött ett folkligt uppror tvingades Ukrainas pro-ryska president, Viktor Janukovitj, att fly landet. Som svar tog Ryssland Krim från Ukraina och hjälpte till att utlösa ett inbördeskrig som bröt ut i Donbas-regionen i östra Ukraina, med Biden-administrationens löfte om ”strategiskt partnerskap”.
Ukrainas nuvarande president, Volodymyr Zelenskyj, höll 2020 ett tal i World Economic Forum, en internationell stiftelse som drivs av de globala företagen. De samlar och utbildar världens mest inflytelserika ledare (och kommande), inom politik och näringsliv sedan 1971. Efter sitt framträdande får presidenten frågan från World Economics initiativtagare och ordförande, Klaus Schwab, om vad Ukraina kan erbjuda världens mäktigaste affärsinvesterare som samlats i den Schweiziska kantonen Davos. 24 minuter in i filmklippet svarar Ukrainas president Zelenskyj, att Ukraina öppnar dygnet runt tjänsten ”Investment Nanny”, för att serva utländska investerare som vill köpa in sig i de mer än 500 ukrainska verksamheterna som ska säljas ut, under parollen ”Large Schale privatization”, våren 2021 samt att Ukraina satsar 100 miljoner dollar på att säkra utländska investerares trygghet. De första fem åren erbjuds investerarna en ”Taxeholiday”, där affärsmännen inte behöver betala inkomstskatt för Ukrainas redan billiga expertis. Samma år börjar privatiseringsvågen i Ukraina och anklagelserna mot den politisk-ekonomiska eliten, för att ha berikat sig på privatiseringarna.
Mearsheimer skriver att relationerna mellan Ukraina och USA har fortsatt att växa under Biden-administrationen. Åtagandet återspeglas i dokumentet – ”USA-Ukrainas stadgar om strategiskt partnerskap”, undertecknad, i november av Antony Blinken, USA:s utrikesminister och Ukrainas motsvarighet, Dmytro Kuleba, i syfte att betona ett engagemang för Ukrainas genomförande av de djupgående och omfattande reformer som behövs för fullständig integration i europeiska och euro-atlantiska institutioner. Dokumentet är baserat på de åtaganden som gjorts för att stärka USA genom strategiskt partnerskap mellan presidenterna Zelensky och Biden, vilka ska vägledas av förklaringen från Bukarest-toppmötet 2008.
I december utlöste Ryssland en diplomatisk uppgörelse genom att Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov deklarerade att de nått sin kokpunkt och krävde en skriftlig garanti om att Ukraina aldrig skulle gå med i Nato samt att alliansen skulle ta bort de militära anläggningar som alliansen hade utplacerat i Östeuropa sedan 1997. Efterföljande förhandlingar förklarades som misslyckade med USA:s utrikesministers ord; Det finns ingen förändring. Det blir ingen förändring. En månad senare inledde Putin en invasion av Ukraina för att eliminera hotet han såg från Nato.
Mearsheimer ifrågasätter västs ensidiga framställan av Natos expansion som irrelevant för Ukrainakrisen och att de lägger allt ansvar på Putins expansionistiska mål.
NATO har skriftligen informerat ryska ledare om att NATO är en defensiv allians som inte utgör något hot mot Ryssland. Mearsheimer tror inte att Ryssland har varken lust eller förmåga att erövra stora områden i Östeuropa för att återställa Sovjetunionen och väljer att citera Putin själv;
”Den som inte saknar Sovjetunionen har inget hjärta. Den som vill ha tillbaka den har ingen hjärna.”
Mearsheimers slutsats är att vi befinner oss i en extremt farlig situation och att västerländsk politik nu förvärrar dessa risker.
Tänk er en självmordsbombare som sitter så långt ut på huskanten av ett hustak att minsta rörelse får honom ur balans och det lutar utåt. Runt sig har han lindat en så stark laddning att flera kvarter skulle kunna utplånas, kanske en hel stad, inklusive er själva ett par meter bort. Skjuter ni ner honom faller han och kärnvapenbomben utlöses. Klockan tickar, om ingen lyckas desarmera den kommer den smälla av oavsett, vad gör du.
Alla, såväl ledare inom politik, militär som inom media och kommersiella globala företag, behöver med ett självkritiskt öga, sätta sig in i konfliktens bakgrund och fundera över sin egen roll i det som på intet sätt ursäktar den utplåning av Ukraina och dess befolkning som nu pågår. Fundera sedan över hur du istället kan stötta varje enskilt land, varje enskild by, i att utveckla det de själva har eller kan utveckla, för att bli självförsörjande i så stor grad som möjligt. Utan propaganda, reklam eller den underhållningsindustri som bidrog till att forma Ukrainas president men också andra som nu deltar i kriget, ekonomiskt eller krigföringsmässigt, i hopp om att de försvarar Ukraina och demokratin. Vi behöver fredliga, medmänskliga insatser som skapar mänsklig utveckling, inte fler krig inga vanliga medborgare efterfrågat eller tillfrågats om. Vi behöver helt klart mer inflytande över beslut.
Historien om ett krig
Text Lotte Johansson, Ansvarig utgivare
Karikatyr Jimmy Johansson
