Den tyska energimixen utgörs av 15 procent rysk naturgas, det gör landet till Rysslands största kund av naturgas. Rysslands invasion av Ukraina och en vilja att uppnå ”energifrihet”, har fått Tyskland att satsa på lokal förnybar energi. 2030 ska vindkraftens kapacitet mer än ha fördubblats, med byggandet av nya vindkraftverk i Nordsjön, inte närmare än sju mil från land. Tyskland avsätter också två procent av landets yta och beräknar därmed gå från 45 till 80% egen energiförsörjning. Samtidigt uppfylls Parisavtalet. Vicekansler Robert Habeck förespråkar under en resa i Tysklands alla delstater, ekologisk patriotism medan den nya tyska regeringen bereder en ny lag där samhällsnytta” blir överordnad naturskyddslagar om skydd av djur och natur. Medan grannar till vindkraftverken kompenseras genom möjligheten att bli delägare i ekonomiska kooperativ.
Kritiker menar att om demokratiskt fattade beslut kan omformas genom att köpa människors tystnad, riskerar det att bana väg för nya komplicerade konflikter, samtidigt som de som bor nära järnvägar, en gruva eller kraftledningar också kan komma att kräva ekonomisk kompensation. Klimatargumenten, att rädda planeten undan upphettning, ställs mot bevarande av orörd natur och arter. Regeringen svarar att klimatkrisen på sikt kommer orsaka långt större problem ”än att horisonter bryts av vindkraftverk eller att fåglar dör i kontakt med vindkraftverkens rotorblad”.
Svenska Vattenfall har de senaste fem åren investerat 45 miljarder kronor i vindkraft, men bara en tiondel har gått till svensk vindkraft. För att som de uppger, Europa med sitt behov att förändra från väldigt fossilberoende till förnybart, infört fördelaktiga incitament att investera i vind- och solenergi. Kina däremot storsatsar på vindkraft i Sverige.
Vattenfall står för nästan hälften av Sveriges samlade elproduktion. Men andelen vindkraftsproduktion 2024 beräknar Vattenfall ligga på 2,5 procent, åttonde största vindkraftsproducent, enligt Svensk Vindenergi. I år och nästa år satsar Vattenfall 9 miljarder på vindkraftverk i Nederländerna, 8 miljarder i Danmark, 5 miljarder i Sverige. De går också in med ett tiotal miljarder kronor i norsk havsbaserad vindkraft i Sverige för att det ökar storleken på Vattenfalls vindkraftverk, vilket räknas ge både pengar och produktion. När SVT frågar om Vattenfalls ansvar för svensk energiförsörjning, svarar Andreas Regnell, Vattenfalls chef för strategisk planering;
– Det enkla svaret är nej. Vattenfall, som visserligen är statligt ägt men är också ett kommersiellt företag, är inte lämpligt att ta ansvar för svensk energi.
Regnell själv bor i en villa, värderad till 41 200 000 kr. Vattenfalls VD Anna Borg har en månadslön på 1.3 miljoner, dubbelt så mycket som någon annan statlig VD men
25-100 % mindre än de bäst betalda inom tech och finansbolagen, ändå är de ljusår från läkemedelsbranschens bäst betalda.
BOLAGSFAKTA
”Vattenfalls vinst uppgick till 7 716 000 kr av en omsättning på 42 139 000 under 2020. Bolaget hade då en omsättningstillväxt på -15,7 %. Vattenfalls vinstmarginal låg vid senaste årsbokslutet på 33,1 % vilket ger Vattenfall placeringen 103 170 i Sverige av totalt 691 337 aktiebolag. Det ger samtidigt Vattenfall placeringen 941 av kommunens totalt 6 585 aktiebolag.
Föremål för bolagets verksamhet är att generera en marknads- mässig avkastning genom att, direkt eller genom dotter- och intressebolag: (a) affärsmässigt bedriva energiverksamhet så att bolaget är ett av de bolag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. (b) tillhandahålla och bedriva handel med produkter och tjänster inom områden som befrämjar, stödjer eller kompletterar energi- verksamheten, företrädesvis inom data- och telekommunikations- områdena samt abonnemangsrelaterade produkter och tjänster. (c) bedriva entreprenad- och konsultverksamhet inom främst energiområdet. (d) äga och förvalta dels fastigheter, dels aktier och andra värdepapper med anknytning till nämnda verksamheter. (e) för koncernens räkning bedriva kapital- och likviditets- förvaltning samt handel med värdepapper, samt att bedriva därmed förenlig verksamhet.
Elbolagen i Sverige tjänar 800 miljoner kronor på anvisade avtal, där kunder inte aktivt valt elbolag, något energibolagen uppger att de inte kan välja eller påverka. Det kan bara börshajarna (Vattenfall är inte något som kan väljas bort). Det är priset på elbörsen som avgör vad du som kund får betala.
Svenska kraftnät (SVK) som också är ett statligt bolag vi inte kan välja bort. De transporterar el mellan olika delar av landet. Dem tjänar pengar på prisskillnaderna. Kapacitetsavgiften som vi kunder också tvingas betala har gått från 8.1 miljarder till 21.5 miljarder kronor. Man kan säga att det är just deras affärsidé att tjäna pengar, allt enligt aktiebolagslagen de är ålagda att följa som aktiebolag.
48% betalar vi i skatter och moms när elräkningen gått genom alla led. Har Skatteverket kanske också blivit ett vinstdrivande aktiebolag men det är väl ändå inte möjligt. En titt på Alla bolag visar att 1988, knappt två år efter mordet på statsminister Olof Palme, lämnades bolagsansökan in. 1990 efter att den socialdemokratiska regeringen avgått (enligt regeringsformen skall samtliga statsråd enletigas av talmannen om statsministern avlider), var Skatteverket ett statligt bolag, vars affärsidé är skatteförvaltningen och indrivning (1991 tillträdde den borgerliga regeringen Bildt). För att följa bolagsstiftningen måste alltså skatterna hela tiden öka för att ”Skattebolaget” ska gå med vinst. Så det som ser ut som en skattesänkning på en plats måste kompenseras med större höjningar på andra ställen. Inget parti kan med andra ord lova en skattesänkning utan att höja en annan skatt.
Om kostnader och vinster ställs mot varandra för att redovisas samtidigt som medborgarna får folkomrösta om det, eller utlyses i samband med val, vilka skulle då rösta för att statliga verksamheter som går under samhällsnytta, ska drivas som bolag? Är inte statligt ägande just kooperativt ägande redan, inbetalt av skattebetalarna gemensamt? Hur kan det plötsligt ändra form till aktiebolag som inte har samhällsnytta som syfte, utan vinst i kronor. Är det förenligt med våra grundlagar eller har de också smyglagstiftats om mellan två val och när då i så fall?
Fram till medborgarna har möjlighet att folkomrösta i grundlagsfrågor och andra viktiga frågor som denna, kan ni gå in och starta ett medborgarinitiativ men det krävs att fler går samman i olika länder, kanske har någon redan påbörjat det arbetet.
Text Lotte Johansson, Ansvarig utgivare, Dagens Demokrati
Bild Jimmy Johansson
