En artikel ur #1 2020 av mdmagazin
Den som utlöst dessa trender är entydigt Irland. Dess regering stod 2011 inför utmaningen att få fart på försenade grundlagsreformer utan att samtidigt splittra det krisplågade landet. I detta läge antog den tacksamt förslaget från politologen David Farrell att låta (väsentligen) framlottade medborgargrupper ge råd om reformerna. Det handlade därvid bland annat om likkönade äktenskap (införande), rätten till abort (införande) och hädelseförbudet (avskaffande) – alltså om ämnen som, i det katolskt präglade Irland, gällt som särskilt konfliktfyllda. Det lyckades dock de båda medborgargrupperna med genombrottet och majoriteten förordade reformerna. Detta avspeglade sig sedan i de anslutande folkomröstningarna. Den sista – om hädelse – ägde rum i oktober 2018.
Vad har hänt sedan dess?
År 2018 var det en mycket het sommar, som gjorde att man upplevde faran med jordens uppvärmning, medan klimatpolitiken släpade efter med de satta målen. I Sverige, Storbritannien och Frankrike uppstod rörelser, som reagerade på klimatproblemet. Den av Greta Thunberg inspirerade ‘Fridays for Future-rörelsen’ spreds på några få månader globalt, liksom rörelsen ‘Extinction Rebellion (XR)’ som uppstod i Storbritannien. Med deras målmedvetna lagöverträdelser och imponerande deltagarantal sätter de sedan dess tryck på många länders regeringar.
XR har – som ett av sina tre krav – även skrivit in en demokratisk idé på sina fanor. Rebellerna vill inte själva kuppa sig till makten, utan kräver skapande av en lottningsbaserad ‘medborgarförsamling’, som skall befatta sig med den ekologiska förändringen av näringsliv och samhälle. De senaste trettio åren har slutgiltigt visat att den traditionella parlamentarismen inte är i position att bemästra denna uppgift.
Eftersom XR under tiden spritt sig till nästan alla kontinenter, fick rörelsen bli den i hela världen starkaste advokaten för medborgarråd. Och så här långt kan XR räkna in den första framgången i sitt ursprungsland. Redan sommaren 2019 beslöt sex utskott av det brittiska parlamentet att redan detta år inrätta ett klimat-medborgarråd.
Det så här långt äregirigaste medborgarrådet är dock klimat-medborgarrådet “CCC” (Convention Citoyenne pour le Climat) i Frankrike. Arbetande med uppdrag (men oberoende) från regeringen Macron skall det visa på vägar att reducera Frankrikes växthusgas-utsläpp till 2040 med minst 40% (jämfört med 1990) och med så social rättvisa som möjligt. Följande fem ämnesområden ska behandlas: bostäder, livsmedel, mobilitet, konsumtion samt arbete och produktion. För detta fördelades de 150 framlottade på fem grupper om 30 personer, som står i nära kontakt med varandra och gemensamt tar upp finans- och skatteaspekter. Medborgarrådet samlar alltså inte bara idéer utan fattar också beslut i grundläggande frågor, röstar om de utvalda åtgärderna och utformar förslag för deras finansiering. Det är till och med möjligt för dem att utarbeta lagtexter. Hela fyra månader med sex tredagars möten i veckändor står såväl en stab av fackkunniga och ett fackbibliotek till förfogande. Och inte minst utlovar Macron vittgående åtgärder för att omsätta förslagen, om nödvändigt till och med via folkomröstning.
Många är ännu misstänksamma mot Macron, eftersom han bara gjorde sin omsvängning till medborgarpåverkan “under tryck från gatan”. Efter ihållande och delvis våldsamma protester från de “Gula Västarna” hösten 2018 tyckte Macron att det påbjöd honom att anordna en tremånaders medborgardialog (grand débat national). Ur detta kom slutligen kravet på ett nationellt klimat-medborgarråd fram, som Macron godkände. Vid sidan om nödsituationen var det emellertid uppenbart att att även de goda argumenten för lottningsbaserat förfarande, var det som övertygade Macron.
Och i Tyskland? Även här regerar kansler Merkel vidare förbi klimatmålen och medborgarna. Delvis sker detta genom rädsla för protester som i Frankrike, eftersom dessa hade tryckt på Macron en koldioxidskatt “ovanifrån”, för vilken det inte gavs någon social utjämning; delvis känner sig partierna i den “stora koalitionen” mer förpliktigde mot sina klientel än det gemensamma bästa. Även här kunde ett medborgarråd hjälpa, framför allt om alla vill hjälpa till, medborgare, civilsamhället och politiken. Mehr Demokratie förbereder härmed ett sådant Medborgarråd Klimat tillsammans med sina samarbetspartner och bjuder in regering och Förbundsdag att stödja detta förfarande.
Dr. Percy Vogel (Arbetar i Mehr Demokraties för medborgarråd och företräder som grundare BürgerBegehren Klimaschutz e. V.)
