Tysklands första transparens-rankning visar stora skillnader mellan delstaterna.
I många delstater blir medborgarnas tillgång till myndighetsinformation svår eller till och med omöjliggjord. Till denna slutsats kommer den första transparens-rankning, som Mehr Demokratie utarbetat tillsammans med Open Knowledge Foundation (OKF). Rankningen jämför för första gången de tyska delstaternas lagar för informationsfrihet och transparens. “Ofta måste myndigheter ge mycket begränsad information, bland dem lantdagarna och högskolorna. Till detta kommer delvis avskräckande höga avgifter och långa svarstider”, beklagar Arne Semsrott, ledare för projektet FrageDenStaat.de vid OKF. Elva av 16 delstater fick på grund av detta mindre än hälften av möjliga poäng.
Varför är mer transparens en vinst för demokratin?
Bara den som vet om tillvägagångssättet, kan gå in aktivt i den politiska processen och till exempel starta en medborgarbegäran eller ett folkinitiativ. Transparens befordrar åsiktsbildning och politiskt deltagande. Därutöver är det fördelaktigt för pressen och den politiska oppositionen. Och likaledes för staten själv medför transparensen fördelar. Innan förvaltningen ställer sin information offentligt till förfogande, måste den bereda fakta. detta ger också internt en bättre överblick för myndigheten. Även så löper informationen smidigare mellan olika myndigheter om fakta står fritt till förfogande.
Hamburg och Schleswig-Holstein i täten
Ledare i transparens-rankningen är Hamburg. Hansestadens parlament antog 2012 den första transparenslagen i landet, Därmed förvandlades medborgarnas skyldighet att inhämta information till en skyldighet för myndigheter att lämna sådan. Medborgare måste numera bara sällan ställa omständliga frågor om utlämning av fakta, för de finner nästan all viktig information i en egen specialinrättad internetportal. De hittar här online dokument, senatsbeslut och avtal från 100 000 Euro som gäller sådant som är i allmänhetens intresse.
Efter Hamburg kommer Schleswig-Holstein, Bremen och Berlin. Dessa delstater får sina poäng framför allt för medborgarnas vittgående informationsrätt, som bara innehåller ett fåtal undantag. Tyvärr finns det fortfarande delstater, som över huvud taget inte reglerar informationsrätten. Bayern, Hessen, Niedersachsen och Sachsen delar därför sista plats i rankningen. Ingen av dessa fyra delstater har en informationsfrihetslag.
Vad behöver en bra transparenslag?
Våra kriterier:
För rankningen har Mehr Demokratie och OKF undersökt om myndigheter måste offentliggöra information själva – som i Hamburg. En ytterligare aspekt är hur upplysningsplikten ställer sig till dataskydd och affärshemlighet. Positiv värdering fick de dessutom för rätt till insyn i icke aktivt offentliggjord information med enkla möjligheter till att begära ut sådan, korta svarstider och sanktionsmöjligheter mot myndigheters fel. Viktigt var dessutom om avskräckande avgifter var snarare regel än undantag.
Utveckling
I ett flertal delstater ser Mehr Demokratie och OKF uppmuntrande utvecklingar. I Berlin och Thüringen har respektive koalitioner överenskommit om att anta transparenslagar. Och även i Niedersachsen ska det äntligen finnas en informationsfrihetslag. Det saknas inte förslag på bra transparenslagar. Exempelvis har förbundet NRW blickt durch, i vilket även Mehr Demokratie ingår, redan 2014 lämnat in ett förslag till lag om transparens och informationsfrihet till lantdagen i Düsseldorf. Förbundet kommer att arbeta vidare med att följa upp dessa förslag.
Nicola Quarz (Jurist, medarbetare i Mehr Demokratie, medförfattare till transparens-rankningen)
Thorsten Sterk (Presstalesperson för Mehr Demokratie i Nordrhein-Westfalen)
