Klimatrörelsen har över hela världen fått ut människor på gatorna. Den 20 september 2019 var det enbart i Tyskland 1,4 miljoner. Samma dag presenterade förbundsregeringen det klimatpaket, som enligt vetenskapen inte är tillräckligt. Visst har Tyskland förpliktigat sig att begränsa jordens uppvärmning till 2 grader – men uppfyller det inte. Valslogan från nästan alla partier och propagandan säger att följsamheten är stor. Det kunde ge intrycket vi utvecklas i rasande fart i riktning klimatneutralitet – en titt på statistiken leder dock till tillnyktring. Vetenskapliga studier visar återigen. Klimatskydd, riktigt genomfört, är möjligt, samhälleligt förnuftig och socialt uthärdligt. Nödvändiga reformer försnillas ändå med hänvisning till saknat stöd i befolkningen – även om den i opinionsundersökningar till en majoritet är beredd på starkare klimatskydd.

Hur löser man upp denna blockering?

Ett svar är medverkan. Framför allt skapa många medborgarråd. Scientist for Future  avser genomföra ett sådant även före Förbundsdagsvalet 2021. Frankrike kommer under tiden att lyckas med förverkligandet av resultatet av det medborgarråd som hölls föregående år. I andra europeiska länder har liknande förfaranden planerats eller redan genomförts. Detsamma gäller på kommunal nivå; till sist tilläts folkinitiativet klimatskydd. I december 2020 samlade dessutom petitionen om Klima-Mitbestimmung JETZT nästan 700 000 underskrifter för ett landsomfattande klimatmedborgarråd – och är därmed en av de mest framgångsrika petitionerna i historien.

Klimatskydd och medborgardeltagande verkar finna varandra – och detta på goda grunder. Klimatkrisen kommer att i grunden förändra samhället och vardagen, antingen genom aktivt skapande om konsekvent klimatskydd förverkligas eller genom katastrof som de allvarliga följderna av underlåtenheter i klimatpolitiken. När alla drabbas, borde också alla få vara med och besluta. En djupgående förändring i riktning klimatneutralitet måste genomföras av en bred majoritet – inte bara beslutas av en minoritet. För att säkerställa legitimitet och acceptans behöver vi därför en stor samhällsdebatt och i anslutning därtill ett gemensamt beslut.

Alternativet – ett “beslut ovanifrån” av regering och parlament – erbjuder idealisk jordmån för populism och uppdelat samhälle. Detta visar en blick på Frankrike, där gulavästarna-protesterna 2018 bland annat utlöstes av den planerade höjningen av koldioxidskatten. Exemplet Frankrike antyder emellertid också en lösning: som svar till de gula västarna inkallade president Macron medborgarrådet, vilkets beslut enligt opinionsundersökning godtogs som legitimt av en bred majoritet. Emellertid stapplar förverkligandet; Macron kritiseras för att urvattna och förhala medborgarrådet förslag. Det visar att om ett medborgarråd finner kreativa lösningar och genom sin representativa sammansättning kan ha ett socialt mandat, så är ändå inte förverkligandet av resultaten garanterat. Kombinationen av medborgarråd och beslutande folkomröstning skulle i detta läge kunna göra nytta och få genomförande mer sannolikt.

Det finns en ytterligare orsak till varför det är en fruktbar förbindelse mellan klimatskydd och demokrati. Inte bara formatet för medverkan och direktdemokratin kan stödja klimatkampen, utan klimatet som ämne kan också vara katalysator för demokratisering. Den mångfald av samhälleliga, ekologiska och sociala aspekter, som måste beaktas när man hanterar klimatkrisen, är ett paradexempel på komplexiteten i de utmaningar med vilka moderna samhällen konfronteras. Skulle väsentliga framsteg kunna uppnås i klimatpolitiken med ovan nämnda metoder – vilket erfarenheter i andra länder och i samhällsvetenskaplig forskning belägger – kommer förbehållen mot äkta medborgarinflytande att försvagas och vägen jämnas för att i framtiden möjliggöra medbestämmande i alla ämnen och därmed stärka demokratin. 

Utmanande är brådskan till handling. Bra demokrati behöver egentligen tid, något som vi inte har i klimatkrisen. Hoppet är emellertid att det genom medverkan, konsekvent klimatskydd ska kunna genomföras snabbare än hittills. Å ena sidan gör inkluderingen att olika perspektiv får bättre kvalitet i debatten. Å andra sidan då klimatet alltför ofta skapar oförenliga frontställningar – och det mänskliga mötet, ungefär som i medborgarråden, kan skapa ömsesidig förståelse. Detta är nödvändigt eftersom klimatskyddet bara fungerar om det skapar gemenskap i samhället istället för splittring.

Som impuls för en bred samhällsdebatt med ämnet klimat och demokrati startade Mehr Demokratie i april projektet “DIE Klimadebatte”.

Mer information finns på www.die-klimadebatte.de

Steffen Krenzer (Projektledare för DIE Klimadebatte)
Michael Gorki (Medarbetare i DIE Klimadebatte)

Swisha ett bidrag till Dagens Demokrati, vi uppbär varken presstöd eller partistöd, 1235383740 skriv ”Dagens demokrati”

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här