Ramverk för direktdemokrati

Alla partier behöver ett ramverk, även direktdemokrater. En del tror att direktdemokrati är synonymt med nollfrågeparti men så är inte fallet, däremot är direktdemokrati ett enfrågeparti – nämligen att ge folket mer inflytande. Då handlar det förstås inte om att ge mer makt till de som redan har som ministrar, riksdagsledamöter och lobbyister, utan om att utveckla de demokratiska verktygen. Att stå och se på när medborgerliga rättigheter inskränks, det är inte neutralitet, det är idioti. Medborgarförslag är till exempel ett sätt för invånarna i en kommun att göra sin röst hörd. Men att ge invånarna en sådan möjlighet är inte obligatoriskt för kommunerna, vilket gör att det ser väldigt olika ut i landet, det är inte heller särskilt vanligt att rikta information till unga, om hur det går till. Det är inte demokratiskt och definitivt inte direktdemokrati.

Demokrati utredningen 2020 visade på stora brister i vår demokrati och föreslog bland annat;
– att ett nytt mål för demokratipolitiken antas; för en hållbar demokrati som kännetecknas av delaktighet och jämlikt inflytande. För att uppnå målet föreslog utredningen att regeringen vidtar åtgärder inför och mellan valen som syftar till att öka den politiska jämlikheten. En ny maktutredning föreslogs (den senaste gjordes 1990, före IT eran och tack och lov håller man nu på med en ny).
– Att en så kallad folkmotion införs till riksdagen och till kommun- och landstingsfullmäktige, för att en enskild individ ska kunna väcka ett förslag och om detta får stöd av en procent av de röstberättigade till riksdagen eller av de folkbokförda i en kommun eller ett landsting, ska det tas upp som en motion.
– Att en nationell demokratiportal upprättas där det ska vara möjligt att via nätet lämna och stödja folkmotioner och ta initiativ till lokala folkomröstningar. Det underlättar initiativ till lokala folkomröstningar.
– att ungas möjligheter till inflytande behöver stärkas. Kommuner föreslås kunna genomföra en försöksverksamhet med rösträtt från 16 år i valen 2018 och 2022 (med val vart fjärde år hinner unga i praktiken fylla både 19, 20 och 23 år, innan de får rösta första gången).
– att partierna i fullmäktige överväger en begränsning av antalet mandatperioder som en person kan inneha uppdraget som ordförande, för att motverka elitiseringen och maktkoncentrationen.

En direktdemokrat kan skriva under på samtliga. Men sanningen är att inte ett enda av förslagen i Demokratiutredningen har genomförts. Fortfarande delas valsedlar ut per automatik i samtliga vallokaler men bara för de partier som redan vunnit val, andra som vill ställa upp i val måste lämna sina valsedlar själva, under vallokalernas öppettider. Det går heller inte att rösta via internet med hjälp av digital ID, trots att vi förväntas göra allt fler myndighetsärenden eller identifiera oss via den.

Direktdemokrater som befinner sig utanför riksdagen behöver agera som ett parti i opposition och ge sig in i den politiska debatten med full kraft för att belysa de demokratiska bristerna vi har i vårt samhället. Väl inne behöver direktdemokrater komma med förslag som stärker deltagande demokrati, genom att skriva motioner och skapa opinion. Vem ska annars göra det. Att stå och se på är knappast direktdemokraters uppgift, inte heller att tysta olika åsikter. Direktdemokrater tror på medborgardialog i ett tidigt skede och på folkliga initiativ men att medborgare ska kunna välja vad de vill lägga sitt engagemang på. Ett engagemang som kan förändras med tiden och de faser som genomgås i livet (ung-förälder-pensionär-äldre).

Direktdemokrater vill också kunna delegera sin röst i de frågor de önskar, till den som har mer erfarenhet inom det området som till exempel ett parti, en organisation som Positiva pengar som arbetar för en ny bank/penningreform eller till exempel en tankesmedja som arbetar för en ny form av jämlikare skattesystem. Det kan vara en myndighet eller organisation som arbetar med barn- och ungdomsfrågor, äldrefrågor, välfärd, infrastruktur o s v. och deleganden (den röstande), kan förstås då ta tillbaka rösten om delegaten inte agerar utifrån uppgiven agenda. Delegater ska tydligt deklarera var de står i olika frågor på en offentlig medborgarportal, för att människor ska kunna välja var de vill lägga sina röster i olika frågor eller behålla den själv genom att markera avstår när så önskas. På samma portal finns information om viktiga frågor som också kommer hem i brevlådan i form av en oberoende informationstidning.

Nedan följer ytterligare några förslag för att stärka demokratin.

• – Allmän rösträtt vid grundlagsändring eller likvärdiga stora beslut, på nationell och lokal nivå.

• – Lättillgängliga, transparenta, lättöverskådliga budgetar, gör att alla medborgare enkelt kan följa hur skattemedel drivs in, vart de tar vägen och kan följa upp skattefinansierad verksamhet.

• – Medborgare kunna lägga in veto om skattemedel och skattefinansierad verksamhet inte bedrivs enligt uppställda mål, d v s neka fortsatt finansiering eller kräva tillbaka resurser som används felaktigt.

• – Tjänstemannaansvaret som Riksdagen, d v s våra folkvalda 2018 beslutade om att återinföra, utan fördröjning verkställs.

• – Tillsätta en oberoende kommission (som Transparency Int. Sweden), för att utreda vilka konsekvenser det åsamkat medborgarna att beslutet om att återinföra Tjänstemannaansvaret inte verkställs och sedan agera vidare utifrån detta.

• – Varje medborgare tillhandahålls en frivillig, oberoende digital ID av högsta säkerhetsklass (det var staten som initierade Digitalt ID men den kom att ägas av affärsbankerna, vilka idag också är de som kan stänga av /stänga ute medborgare från BankId om de enligt bankens subjektiva hållning inte är trogen nog kund i banken).

• – Digital signatur likställas med skriftlig signatur, det redan tagna beslutet måste verkställas och kunna användas för folkinitiativ, medborgarinitiativ, folkomröstningar, kommunala-, landstings- och nationella val (även på EU- och global nivå, beroende på vilken nivå besluten tas),

• – Automatiskt medie/presstöd till minst två oberoende lokala skriftliga publikationer, tevekanaler, radiokanaler och Podcasts, vilka driver objektiv lokal journalistik, med uppgift att granska makten, inkl. lyfta fram beslutsunderlag som motioner, remisser och folkinitiativ. Även på regional, nationell, EU och global nivå, när så är befogat (d v s presstöd ska inte ges till de som genom ägarskap, styrelsepost eller arbete på någon nivå, riskerar att hamna i en jävsituation).
  
  – Pressfrihet – fortsatt ansvarig utgivare som ska besluta om vad som ska publiceras, källskydd fortsatt råda.

• – Säkerställa Meddelandefriheten (brott mot denna ska beivras för att visselblåsare inte ska straffas).

• – Stärka Offentlighetsprincipen för att allmänintresse åter ska sättas i främsta rummet, inom all skattefinansierad verksamhet, oberoende av om den är kommunal, statlig eller privat.

• – Säkerställa Yttrandefriheten.

• – Säkerställa att Demonstrationsfriheten behålls oinskränkt.

• – Betalningsmedel oavsett form utfärdas av staten. Parallella lokala valutor tillåts.

• – Medborgare kunna välja att ha ett inkomstkonto och ett sparkonto i Riksbanken om så önskas.

– Riksbanken tillhandahålla baslån för de medborgare som önskar (för t ex. boendelån för förstagångsbostad eller verksamhetsstart).

• – Skatt inte tas ut på enskilda inkomsttagare /enskilda företagare före de säkerställt självförsörjningsnivå.

• – Skattefinansierad oberoende utbildning /fortbildning, i den form medborgaren själv önskar för att en var medborgare ska kunna utöva sina medborgerliga rättigheter (tydligt särskiljd från propaganda och reklam). Infrastrukturen finns redan via t ex. bibliotek och stadsnät.

• – En generell verksamhetsinkomst för den som behöver;
  A, vara föräldrarledig
  B, studera
  C, engagera sig i politik, journalistik, forskning, jordbruk, ideellt föreningsliv, inom ramen för demokratisk verksamhet och inom ramen för svensk lagstiftning. Skattefri upp till bas självförsörningsnivå.

• – Naturresurser och annan infrastruktur ska inte ägas av utländska företag. Utan kunna nyttjas av lokalsamhällen och nationen som helhet, för att uppnå en stark grad av självförsörjande. Överskott kan exporteras förstås (el till exempel är fortsatt billig att producera och prissättning behöver utgå från det, medan subventionering behöver utgå ifrån samhällsviktiga basala funktioner för medborgare och samhället som sådant).

• – Folkomröstning ske fyra gånger om året i viktiga frågor, efter massiv informationskampanj, särskiljde från propaganda och reklam.

Lotte Johansson
Ansvarig utgivare