Folkinitiativ som blir till lokala folkomröstningar infördes av lagstiftarna i syfte att stärka den lokala demokratin men Thomas Hermansson uppger i Barometer, att direktdemokrati snarare försvagar demokratin.

Hermansson menar att det bara är de som är engagerade i frågan som går och röstar. Som exempel tar han folkomröstningen i Misterhult i Oskarshamn, om äldreboendet i bygden ska läggas ner eller inte. ”Bara” en tredjedel av de röstberättigade, röstade i kommunen. Hermansson ställer det i relation till senaste Riksdagsvalets 87,2 procent. Skulle man använda samma retorik på EU-nivå, där valdeltagandet i Sverige var 50 procent i senaste valet, borde vi gå ur EU också.

Det är naturligt att inte vara engagerad i alla frågor. Vi genomgår olika faser i livet. Desto närmare en fråga ligger oss, känslomässigt eller geografiskt, desto mer benägna blir vi att rösta. Vi går på möten på våra barns skola, inte på allas skolor. Vi vill inte att en annan förälder från en annan skola sätter sig i vårt föräldraråd. Vi vill vara med och bestämma om frågor i vårt bostadsområde och så vidare. En folkvald i en nämnd behöver inte ha någon formell kompetens, utan kan få en 500 sidors rapport som ska läsas på fritiden. Har denne ingen relation till frågan kan ett beslut få fatala konsekvenser för de som berörs. Därför är det viktigt med medborgardialog på ett tidigt stadium och att medborgarna har verktyg för att lägga in veto.

Med fler möjligheter att rösta i frågor som påverkar vår vardag, blir vi mer engagerade, inte mindre. Men vi behöver vänja oss vid att vi kan påverka.

Mer oroväckande är att livsviktiga funktioner för vår välfärd och infrastruktur som kommunikationer, strategiska hamnar, flygplatser, odlingsbar mark och naturresurser kan säljas ut till multinationella karteller eller diktaturer, utan att medborgarna ens tillfrågas. Hur bra det kan bli visar energibolagens svajiga priser. Med en möjlighet att tycka till här, hade förmodligen alla som drabbats av de höga elpriserna röstat. Efter en utjämning till högre priser för alla, hade även resterande vaknat, utom kanske de som inte förstår att våra politiker ens kan utsätta oss för något sådant. Men det kan ta tid och vi behöver få objektiv information om de olika alternativen, tillsammans med en konsekvensanalys.

Sverige är det land som har längst mellan valen och dessutom bakar ihop Riksdags-, kommunal-, och regionalval på en och samma dag. Men det är sällan då de viktiga frågorna avgörs.

Menar kommunerna allvar med att de vill höja engagemanget, behöver vi skapa en en infrastruktur för deltagande demokrati, med tydliga spelregler. Som återkommande periodiska folkomröstningar i viktiga frågor, där även folkinitiativ med tillräckligt folkligt stöd presenteras. Och förstås ska de kommuniceras ut i lokaltidningar, via biblioteken, via direkt utskick, och debatteras även i skolor och på diskussionsforum på nätet. Dock inte på plattformar som ägs, övervakas eller styrs av de multinationella bolagens algoritmer. Vi ska kunna rösta digitalt om vi vill det, men inte med affärsbankernas id, allt måste ske på oberoende plattformar.

Ska vi höja deltagardemokratin behöver vi skapa dialog med medborgarna. Visa att det händer något när de engagerar sig. Stötta lokala initiativ. Denna gång gällde det Misterhult i Oskarshamns kommun men samma tongångar hörs över hela landet. Samma slitna odemokratiska argument, utan att någon utveckling sker. Jag har själv debatterat frågan på ”Allmänhetens frågestund” i Värmdö kommunfullmäktige. Det enda som hände var att ”Allmänhetens frågestund” lades ner. Den blev för populär. Satsa på massiva kampanjer som demokratiexperten Bruno Kaufmann gjorde, med införande av Demokrativeckan i Falun och Demokratipass till alla medborgarna. Men medborgarinflytande ska inte stå och falla med en person. Det ska byggas hållbara strukturer, tillsammans med medborgarna. Både fysiska och digitala plattformar de kan sammanstråla på.

Medborgarna måste ha möjlighet att lägga in veto, beslut måste kunna revideras om konsekvenserna ändrats. Som för Kalle 88 år som fick sin elräkning höjd från 2 000 kr till 12 000 kr. Och vad gör regeringen, betalar ut 2000 kr till alla som förbrukat en viss summa. Han tvingas nu att välja mellan att gå hungrig eller frysa, hänvisad till nästa val men om inget av partierna driver den frågan, vad gör han då? Därför behöver medborgarna kunna initiera en folkomröstning.

Text & Foto Lotte Johansson
Ansvarig utgivare



Gillar du detta? Ta en sekund och stöd Dagens Demokrati genom Patreon!