Sveriges demokrati visar sig ha stora svagheter när juriststudenter från Uppsala Universitet i ett rollspel lyckas med uppgiften att hitta hål i demokratins självförsvar.
5 studenter har fått uppdraget att ändra på valsystemet för att bibehålla sin makt, för all framtid. Deras utgångspunkt är att de styr ett parti som fått över 50 procent av rösterna och ska nu försöka ändra valsystemet och dess vallagar, förbjuda negativ medierapportering mot regeringen och demontera nya etableringar från oppositionen.
Patrik Bremdal, doktor i konstitutionell rätt på Uppsala Universitet, berättar för Sveriges Radios Jesper Lindau, redaktör och reporter på Godmorgon världen, på plats för att rapportera om rollspelet;
– Tanken när jag gjorde seminariet, var just att få en övning utifrån den utveckling vi har sett runt om i Europa. Vi ser flera rättsstater som monteras ned. Tydligast är Ungern och Polen som har varit uppe för diskussion.
En fråga väcktes om hur känslig vår egen demokrati egentligen är, för de hot som vi ser i omvärlden. Skulle det gå att göra samma sak här?
Det visar sig att studenterna är väldigt kreativa i konststycket att montera ner den svenska rättsstaten, här finns alla möjligheter. I Sverige krävs nämligen endast två beslut med enkel majoritet, för att ändra en grundlag. Inget ordinarie val behövs emellan, det räcker med att kalla till ett extra val. Vilket är något som sittande regering kan göra.
En annan grupp bland studenterna får representera den juridiska gruppen, motsvarande konsulterna. Anlitade av regeringspartiet för att ta fram förslag på hur demokratin kan demonteras. Gruppen föreslår bland annat att vallagen ska ändras för att möjliggöra propagandaspridning vid vallokalerna, samt att regeringspartiets valsedlar är de enda som ska delas ut. Deras starkaste kort blir ändringarna i grundlagarna.
En annan grupp av studenter har samlats för att representera oppositionen. Den gruppen försöker hitta sätt att avsätta regeringen. Som genom misstroendeomröstning och krav om folkomröstning. De upptäcker snabbt att det inte går, eftersom de saknar majoritetsstöd hos de folkvalda, det vill säga Riksdagen. Däremot hittar de sätt att bromsa nedmonteringen av svensk demokrati, men förhindra att demokratin demonteras lyckas oppositionen inte med.
Några av studenternas reflektioner efter rollspelet kan du höra i Sveriges Radio som hur svårt det var som minoritet att rösta ner ett nytt lag- eller grundlagsförslag, såvida de inte lyckas mobilisera folket att ställa sig bakom förslaget, en tidskrävande process där underskrifter ska samlas in för hand.
Folkomröstningar är inte bindande såvida inte partierna enats om det i förhand, vilket varit det vanliga. Den bindande folkomröstningen som resulterade i en långsam avveckling av Kärnkraften, genomförd 1980 riskerar nu att köras över, utan att invänta det val som ligger nio månader framåt i tiden, där väljarna skulle kunna ges reella möjligheter att rösta frågan igen, utan extra kostnad, genom att partierna helt enkelt tydligt kommunicerar ut var de står i olika frågor och före valet dessutom verkställer det ämbetesmannaansvar som Riksdagen beslutat ska återinföras.
Så här såg 1980 års röstningsmöjligheter och resultat ut i Kärnkraftsfrågan;
Linje 1 Kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig. Avvakta att förnybara energikällor blir tillgängliga. Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad. 18,9 procent
Linje 2 som ovan med tillägget att alla framtida energianläggningar av betydelse ska ägas av stat och kommun. 39,1 procent
Linje 3 Definitivt nej till utbyggnad av kärnkraften samt att all kärnkraft skulle vara avvecklad inom tio år (1990) 38,7 procent
Partierna hade innan omröstningen enats om att valresultatet skulle respekteras och hur valresultatet skulle tolkas – Om linje 1 och 2 tillsammans skulle få majoritet, skulle det bli en långsam avveckling samt att alla tre linjer förespråkade en avveckling av kärnkraften men att linje 3 sågs som ett nej-alternativ. Eftersom alternativ 3 varken fick flest röster eller majoritet över alternativ 1 och 2, föll det. Hade linje två som fick flest röster verkligen följts, hade vi inte haft de skenande differentierade elpriser som i december levererades som en julklapp och staten ska gå in och delfinansiera, oklart om det trycks nya pengar eller om skattemedel flyttas om, för att rädda de mest utsatta i södra Sverige, medan den avreglerade elmarknaden fortsätter att behålla sina vinster.
På nyårsafton skickade EU-kommissionen ut sitt förslag om gröna investeringar i den så kallade taxonomin, där kommissionen anser att både kärnkraft och naturgas ska ses som hållbara energislag under omställning från fossilt till grönt. Den svenska regeringen håller med, utan att ha frågat svenska folket, med tillägget att kärnkraften ska plockas bort ur taxonomins hållbarhetsklassning 2045. Finansmarknadsminister Max Elger (S) säger att regeringen inte gillar kommissionens krav på att det måste finnas ett färdigt slutförvar för att investeringen ska räknas som hållbar. Han förstår inte varför slutförvaret behöver stå färdigt den dag man investerar i kärnkraft. Oppositionen eller vad man nu ska kalla Moderaterna som satt regeringens budget, meddelar genom Elisabeth Svantesson, ekonomisk politisk talesperson för Moderaterna, ”att tidsgränserna gör att man blir mer tveksam till att investera”. Den 21 januari lämnas Sveriges förslag till EU.
I den takt regeringen ändrar grundlagar och lagar är frågan vad det egentligen är tänkt att folket ska rösta på i valen i september.
En av juriststudenterna som deltog i rollspelet finner det ganska oroväckande att skyddet för vår demokrati är så pass svagt, något denne inte var medveten om, utan upplever att folket är lite naiva och litar för mycket på de som leder landet och som tar demokrati för givet. Vi kan bara hålla med. Dagens Demokrati verkar för att medvetandegöra.
Lotte Johansson
Ansvarig utgivare
Jesper Ek
Redaktör, nyligen examinerad jurist
Dagens demokrati är oberoende. Vår strävan är att inte ha några betalväggar, för att vi tror på fri tillgång till beslutsunderlag. Det är dock inget vi kan överleva på. Ditt bidrag är livsviktigt för oss.
