Pengar uppfanns som ett verktyg av de styrande för att organisera och utveckla samhället, för att viktiga sysslor skulle kunna utföras. Dubbel bokföring av krediter och skulder visade vem som var skyldig vad. Väder, krig och andra katastrofer kunde göra att skulderna blev omöjliga att betala. Skuldavskrivning användes för att befolkningen inte skulle fastna i skuldslaveri och för att värna en effektiv ekonomi.
Den första finanskrisen i Europa var den så kallade prisrevolutionen under 1500- och 1600-talen, utlöst av prisstegringar orsakade av befolkningsökning, devalvering av penningvärdet och den expanderande världshandeln som följdes av spekulation i olika valutor. Med ett enormt inflöde av silver och guld rubbades balansen mellan penning- och varuvärde.
1824 blev det tillåtet att bedriva privat bankverksamhet i Sverige. De tillgångar man hade i form av eget kapital eller hade lånat av andra, var det man fick låna ut. 1831 startades den första affärsbanken. 1850 fanns åtta och 1909 var de åttiofyra. Fram till 1903 fick affärsbankerna ge ut sina egna sedlar, vilket genererade en uppsjö av olika sedlar. Riksbanken såg sig nödgad att ta över kontrollen av sedelutgivningen, medan affärsbankerna gavs rätt till billiga krediter i Riksbanken. 1911 infördes lagen om bankrörelse och stiftarna fick solidariskt ansvar, vilket ledde till att 54 av bankerna försvann genom sammanslagningar eller efter att ha blivit uppköpta.
Den stora depressionen började 1930, sprungen ur den stora Wall Street-kraschen i New York 1929. Den fick förödande effekter i såväl I-länder som U-länder. Under en enda dag bytte 13 miljoner aktier ägare. Folk tog ut kontanter vilket ledde till att bankerna höjde räntorna. Företag och banker gick i konkurs och massarbetslöshet utbröt. Småsparare fick lämna sina hem och gårdar eftersom de inte längre kunde betala de höga låneräntorna och för att banker på väg mot konkurs inte förlängde lånen. Värst drabbat i Europa var Tyskland, där demokratin hamnade i en djup kris. Landet styrdes i stor utsträckning med hjälp av en undantagsparagraf i konstitutionen som gav presidenten rätt att sätta sig över de demokratiska besluten. Misstron växte mot de etablerade politikerna. 1933 och tolv år framåt gällde Hitlers raslära om det tredje riket och judar sattes i koncentrationsläger. Sex miljoner dödades. 1934 började steriliseringsprocessen i Sverige. Den som inte ansågs kunna leverera en tillräckligt duglig avkomma kunde tvångssteriliseras ända fram till 1974. Min mamma klarade sig nätt och jämt.
Den 4 juni 1963, signerade den kontroversiella men allt mer folkkära amerikanska presidenten John F Kennedy, Executive order 11110. Den gav finansministern Dillen som kom från en av de mäktige bankfamiljerna, i uppdrag att trycka statens egna dollarsedlar, 4.2 miljarder, i utbyte mot de silvertackor, silver och de standardiserade silverdollars som fanns i amerikanska myntverkets kassavalv. Nog för att täcka den inte folkvalda bankkartellen Federal Reserve-banks Notes. De flesta kongressledamöter och senatorer är sammankopplade med Federal Reserve-banks. Det är också dessa som levererar listan på valbara kandidater för bankens chefspost till presidenten. Med fyra miljarder i omlopp skulle alla Federal Reserve-banker bli arbetslösa. Fem månader efter mordet på John F Kennedy, skrotades Kennedys nya lag som möjliggjorde tillverkningen av silvercertifikat. Federal Reserve-Banks monopol att hyra ut pengar till staten mot ränta kunde fortsätta. Ett monopol som initierades av Rockefellers, JP Morgans och Rotschilds bankirerna som också var de som skrev avtalet med USA och som röstades igenom den 22 december 1913, då de flesta kongressledamöter redan var på väg till julfirandet. Det amerikanska folket trodde att det rörde sig om skapandet av en statlig centralbank. Inte en bank vars mål var att stoppa den växande konkurrensen från nationens nya banker eller att överlämna förlusterna från bankens ägare till skattebetalarna, under förevändningen att skydda medborgarna mot kriser. Något just dessa herrar skapat när bankerna före kartellbildningen intrigerade med varandra så till de grader att ekonomiskt kaos utbröt. Med Federal Reserve-bank ville herrarna ta kontroll över alla bankers reserver, för slippa drabbas av kursfall eller folk som flyr banken när banken inte fungerar som den borde. Abraham Lincoln, känd för emancipationsförklaringen 1863 som frigjorde slavarna i södern, är en annan president som bragts om livet, 1865, inte långt efter lagändringen.
90-talets finanskris följde på avreglering av kreditmarknaden 1985 och ledde till att värdet på kommersiella fastigheter i Stockholm sjönk med upp till 80 procent. Många mindre fastighetsägare slogs ut, en av dem var min far. Utslagningen banade väg för dagens fastighetsjättar.
Vid millennieskiftet var det IT-bubblan som sprack. Ett enormt risktagande hade uppmuntrats och sofistikerade finansiella produkter dolde den finansiella risken. Sommaren 2007 började allt fler inse att saker inte stod rätt till. Den hajpade amerikanska bostadsmarknaden föll och bankerna med den. När investeringsbanken Lehman Brothers kraschade i september 2008 spred sig krisen globalt. Finanskrisen och den efterföljande globala recessionen var den värsta sedan den stora depressionen. Dess konsekvenser präglade hela 2010-talet. 2011 gick jag själv i personlig konkurs. Efter tio års helvete, ett pris främst mina barn fick betala var jag äntligen skuldfri så när som på studielånen som inte ingår i skuldavskrivning.
Avregleringen av finans- och kreditmarknaden i Sverige 1985 respektive 1986, gjorde att banker inte längre bara är mellanhänder. De skapar merparten av de pengar som är i omlopp i form av inskrivna siffror på en låntagares konto. Det här gör att bankerna också har makten att bestämma vart pengar ska ta vägen. En bank kan precis som en tidning, genom aktieposter, ha inflytande över olika typer av verksamheter som IT, fastighetsförmedling och vård. Omkring 80 procent av de nyskapade pengarna i länder som USA och Storbritannien går idag till finansmarknader och marknader för befintliga bostäder och fastigheter, istället för till den ”reala” eller produktiva delen av ekonomin. Det bidrar till skenande bo- och markpriser. Allt fler av de med störst finansiella muskler har kommit att använda skulder för att erövra egendom och makt, genom att leverera egna lärosatser och prioriteringar som i själva verket visat sig gynna fåtalet.
Vid universitetet i Maastricht, Nederländerna, 2019, skrev flera studenter till sina föreläsare och krävde ändringar i ekonomiutbildningens kursplan. Studenterna ville att ekonomiutbildningen, oavsett var man tar del av den, ska skildra verkliga förhållande, vara mer kritisk och pluralistisk. Studenter från 27 universitet i 11 länder, samt en rad professorer i ekonomi, och finansiella organisationer har anslutit sig till studenternas kampanj ”Rethinking the Role of banks in Economics Education”.
Dagens ekonomi är inte en ”fri marknad” – det är finanssektorn som dominerar, vilket har lett till att länder och befolkningar världen över utarmas genom att de skuldsätts. Allt medan pengar och makt fortsätter flöda uppåt. Ekonomen Michael Hudson menar att vi har fått ett neo-feodalt system istället för den marknadsekonomi folk tror vi lever i och att den står i direkt motsats till vad de klassiska ekonomerna ville uppnå. Allmänhetens intressen har med politikens hjälp offrats till förmån för finanssektorns passiva sätt att tjäna pengar på ägande och skuldsättning, istället för att arbeta och bidra till samhällets utveckling. Ekonomen Thomas Piketty har konstaterat att vi nu nått ett stadium där avkastningen från kapital börjar överstiga avkastningen från arbete. Det betyder att ekonomin inte längre fungerar för den vanliga människan, utan bidrar till dagens ekonomiska polarisering där 1 % står mot övriga 99 %. Finansialiseringen av den globala ekonomin har skett på bekostnad av industriell kapitalism och undergrävt kraften i en fungerande, självständig stat och därmed också eroderat demokratin.
Senast var genom centralbankernas ageranden under finanskrisen och coronakrisen. Genom att snabbt skapa tusentals miljarder för att rädda finansmarknaderna och dess aktörer, samtidigt som resten av samhället får vänta så länge att många mindre företagare och vanliga inkomsttagare hamnat i konkurs eller riskerar att göra det, inte minst av de uppskjutna skatter och lån som ska betalas. Istället för att tillämpa skuldavskrivning skyfflas ännu mer kapital uppåt medan arbetare och andra inkomsttagare får se sina inkomster kapade eller får så små löneökningar att det inte täcker prisstegringarna på det mest basala.
Åtstramningar har kommit att utgöra budget för kommande år. Nedskärningarna inom sjukvården har gått så långt att de som jobbar där själva blir sjuka, samtidigt som det som tidigare klassades som en säsongsinfluensa riskerar att slå ut hela sjukvården. Filmen ”Don’t look up”, har kommit att bli en metafor för kriserna, där de med mest makt fokuserar mer på hur de kan profitera på problemen än att faktiskt lösa dem.
”The study of money, above all other fields in economics, is one in which complexity is used to disguise truth or to evade truth, not to reveal it. The process by which banks create money, is so simple the mind is repelled.”
– John Kenneth Galbraith, Nationalekonom
Steve Keen, tidigare professor i nationalekonomi, idag fristående forskare, har publicerat hundratals vetenskapliga publikationer och är en av få som förutsåg finanskraschen 2008, vilket han premierats för. Han föreläser flitigt om olika sätt betalningsmedel skapas på, om varför vi har så höga skulder, vad det leder till och vilka möjligheter som finns. Föreningen Positiva pengar har samlat kunskap och seminarier med erkända ekonomer som visar att ekonomin idag bygger på att allmänhetens skulder hela tiden måste öka, för att inte vår ekonomi ska stagnera. Ett pris som leder till ökad arbetslöshet och allt tuffare levnadsvillkor för de flesta. Men när skuldberget blivit för stort kommer ändå ekonomin ofrånkomligt att stagnera. Likt en smältande glaciär diskuterades på World Economic Forum i Davos den annalkande finanskrisen, före Coronakrisen. tiden före den stora depressionen har stora paralleller med den tid vi befinner oss i just nu. Bostadslånen ökar eftersom mer hemarbete kräver mer utrymme och med de ökar även hushållslån och belåningen på redan höga bostadslån. Men enligt banker och myndigheter finns ingen anledning till oro, då folket har sparat i sina lador.
Vid en kris som slår ut bankerna går en insättningsgaranti in och täcker upp till
1 050 000 kr av det belopp man har på banken. Ett belopp som inte påverkas av skulder. Inte heller värdepapper påverkas vid en bankkrasch (åtta av tio svenskar sparar i fonder, det vill säga en portfölj av olika aktier). Dessa kan fritt flyttas men riskerar att falla vid en krasch. Pensionsavsättningar ingår inte i garantin. Skulle du inte få ut dina värdepapper kan investerarskyddet träda in. Det innebär ersättning för ett belopp på högst 250 000 kronor per person och institut. Det är också viktigt att ta i beaktande att när börsen är på sin absoluta botten har långivarna rätt att kräva att du säljer av allt om lånet överstiger värdet på dina tillgångar, oavsett hur mycket värdet sjunkit. Det var så giganten Kreuger förlorade sin verksamhet och med hans imperium föll resten som käglor.
Under goda tider har en person kunnat leva helt på avkastningen från sin portfölj som så gott som ständigt ökar i värde. Men vid en krasch förbrukas den portföljen snabbt, särskilt om denne måste sälja aktier för att finansiera sin konsumtion. Medan de som har de verkliga resurserna kan vänta ut en framtida återhämtning och köpa upp även dina värdepapper, ditt hus, din butik eller vad du nu investerat i.
2012 infördes ISK-konto (investeringssparkonto) i syfte att göra det enklare för privatpersoner att köpa och sälja finansiella tillgångar (aktier och fonder). Här dras en årlig schablon-skatt om 0,375 procent, baserad på kvartalsvisa mätningar. Det kan jämföras med 30 procent skatt på ett vanligt sparkonto eller vid försäljning av aktier. Över 3 miljoner svenskar använder numer ISK-konto, varav 400 000 tillkom 2020.
Den svenska bankgarantin täcker även del av utländska företagares förluster vid kris. Svenska myndigheter har rått banker att ta hem utländsk utlåning till Sverige med motiveringen: ”Man får ju tänka på att det är bra för Sverige att det finns företag utomlands.” Enligt Handelsbankens hemsida om utländsk bankgaranti, förbinder sig banken ”att betala ett visst belopp till en part i utrikeshandel om ens företag inte kan fullgöra sina avtalsenliga skyldigheter”. Banken förbinder sig alltså till den del av krediten i företagets ställe. ”On first demand-garantin” är den vanligaste typen av garanti i utrikeshandel. Enligt den är banken skyldig att betala det krävda beloppet genast efter att ha fått ett skriftligt krav. Betalningen förutsätter ingen kontroll av om den ersättningsskyldige har gjort sig skyldig till avtalsbrott eller försummelse.
En bankskatt om 0,05 procent har föreslagits för banker med skulder på över 150 miljarder, något Bankföreningen stoppat flera gånger. I bankföreningen ingår nu 39 banker samt en med samarbetsavtal (Sparbanken Syd). Något förslag om att bankerna ska ha full täckning för det belopp sparare satt in eller det bankerna lånar ut finns inte med. Att i det här läget med den historiska bakgrunden, inte ens under ett valår, våga leverera ens tillstymmelse till förändrad finanspolitik mer än att statsministern avgått som ordförande i lånekarusellens största fader – IMF, är så nära rysk roulette man kan komma. Kanske någon av alla de politiska ”ledare” som fått ett exemplar av ”Deus EX machina”, bemödar sig om att läsa den under julledigheten och den motion som en gång lade dess grund och som skulle kunna revolutionera ekonomin, skattesystemet och politiken som alla lever i symbios men inte alls på folkets sida så som det borde.
Det behöver inte vara så här. Om vi förstår hur systemet fungerar kan vi använda det för att undvika ekonomiska kriser och det onödiga mänskliga lidande dessa ger upphov till. Vi kan skapa ett mycket bättre samhälle för alla. Ett där det finns resurser till skyddsnät, pension, vård och omsorg, skola, samt bygga lokala livskraftiga ekonomier inom naturens gränser. Men det kräver att vi vet vad vi satsar på och att vi verkligen gör det. Vet du vad du satsar dina pengar på, om du nu har några. Jag har i alla fall inga. Ingen i min släkt heller, den lilla som finns kvar.
Lotte Johansson
Journalist och ansvarig utgivare
Foto: Filip Svensson
Dagens Demokrati är oberoende. Vi uppbär inga press- eller mediestöd. Anser du att denna artikel gett dig något, visa det genom ett personligt bidrag. Vi vill helst inte sätta upp en betalvägg eftersom det är viktigt att informationen är fri. Har du redan din ekonomi tryggad men oberoende forskning eller fältstudier från ditt arbete, du vill dela med dig av? Välunderbyggda teser är alltid varmt välkommen!
