2011 ändrades kommunallagen för att göra det enklare att framtvinga lokala folkomröstningar via folkinitiativ. Idag krävs det att 10 procent av de röstberättigade i kommunen skriftligen skriver under folkinitiativet samt att inte mer än 2/3 av ledamöterna i kommunfullmäktige röstar emot förslaget.
Skolfrågor och infrastruktur vanligast att rösta om
Sedan 2011 har 31 folkomröstningar ägt rum, ca en per kvartal och 90 procent har handlat om infrastruktur och skolfrågor, rapporterar Sveriges Kommuner och Regioner, SKR i ett pressmeddelande. I rapporten framgår det att störst effekt på genomslag har folkomröstningar om infrastruktur och frågor som är under beredning. Minst genomslag har skolfrågor och beslut som redan har fattat av kommunfullmäktige.
Ett exempel SKR lyfter upp är försäljningen av Öresundskraft i Helsingborg där kommunen valde att avbryta försäljningen i enighet med folkomröstningsresultatet.
20% fler deltagare i samband med val
I rapporten framgår det även att det genomsnittliga valdeltagandet i en folkomröstning efter 2011 har varit 48 procent. Valdeltagandet är 20 procent högre i samband med val (60 procent) än en folkomröstning som sker mellan valen (40 procent). Även har valdeltagandet påverkats av i vilken fas frågan är i. Beslut som redan har fattats av kommunfullmäktige tenderar att ha färre deltagande än folkomröstningar där beslut ännu inte har tagits i frågan.
Kommunerna går emot resultatet i 2/3 fall
Även om det har blivit lättare att få till lokala folkomröstningar har inte det direkt demokratiska beslutfattandet ökat. Sedan 2011 har ynka 9 av 31 folkomröstningar fått genomslag. SKR skriver att syftet med förändringen var att öka det direkt demokratiska deltagandet och antalet direkt demokratiska beslutfattande.
