Regeringskansliet har publicerat en sammanställning från regeringens departement med ett urval av de viktigare förändringarna som sker inför årsskiftet.
Ladda ner informationsmaterialet.
Här nedan presenterar vi urvalet.
Arbetsmarknadsdepartementet
Arbetsmarknadsdepartementet ansvarar för frågor och ärenden som
rör arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Departementet
ansvarar också för jämställdhet, mänskliga rättigheter på nationell
nivå, integration, arbetet mot segregation och diskriminering samt
barnets rättigheter.
Den tillfälliga lättnaden i arbetsvillkoret förlängs
Gäller till och med: 1 januari 2023
Den tillfälliga lättnaden i arbetslöshetsförsäkringens arbetsvillkor förlängs till
och med den 1 januari 2023. Lättnaden innebär att det krävs färre arbetade
timmar för att uppfylla arbetsvillkoret än normalt.
Den tillfälliga möjligheten för företagare att utföra vissa begränsade åtgärder
i verksamheten förlängs
Gäller till och med: 31 december 2021
Den tillfälliga möjligheten för företagare att utföra vissa begränsade åtgärder
i verksamheten och samtidigt få arbetslöshetsersättning förlängs till och med
den 31 december 2021.
De tillfälligt höjda ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen förlängs
Gäller till och med: 1 januari 2023
De tillfälliga höjningarna av ersättningsbeloppen förlängs till och med den 1
januari 2023. Den höjda ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen omfattar
även det aktivitetsstöd som lämnas till personer som uppfyller villkoren för
rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.
Det högsta beloppet i grundförsäkringen, som har höjts från 365 till 510
kronor per dag, kvarstår. Motsvarande höjning gäller för de arbetslösa som
har det lägsta beloppet i den inkomstrelaterade försäkringen.
Det höjda taket i arbetslöshetsförsäkringens inkomstrelaterade ersättning
kvarstår också. Taket de första 100 dagarna är därmed 1 200 kronor per dag
och därefter 1 000 kronor per dag.
Tidigare beslutade lägsta nivåer för dagpenning, 255 kronor per dag,
förlängs.
Finansdepartementet
Finansdepartementet ansvarar för frågor som rör statens ekonomi.
Det handlar om samordning av statens budget, prognoser och
analyser, skattefrågor samt styrning och förvaltning av statens
verksamhet. Dessutom ansvarar departementet för frågor som rör
finansmarknad, bostäder och samhällsplanering samt
konsumentlagstiftning
Tidsgränsen för expertskatt utvidgas
Ikraftträdande: 1 januari 2021
Tidsgränsen för den skattelättnad, som bland annat utländska experter och
forskare kan få enligt de så kallade expertskattereglerna, utvidgas till fem år
från dagens tre. Förändringen, som gäller för vistelser i Sverige som påbörjas
efter den 31 maj 2020, innebär att de svenska reglerna i högre grad
motsvarar reglerna i andra länder i Europa, som till exempel Finland och
Danmark. Regelförändringen är också viktig för att den kan stärka Sveriges
långsiktiga förmåga att konkurrera om internationell kompetens.
11 (56)
Schablonintäkten för uppskjuten skatt på vinst vid bostadsförsäljning tas bort
Schablonintäkten för uppskjuten skatt på vinst vid bostadsförsäljning (den så
kallade uppskovsräntan) tas bort. Både befintliga och framtida uppskov
omfattas av de nya reglerna.
Den som avyttrar en privatbostad med vinst och förvärvar en ny bostad kan
under vissa förutsättningar få uppskov med beskattning av kapitalvinsten.
Den som har ett uppskov betalar ränta för den latenta skattekredit som
uppskovet innefattar. Räntebeläggningen sker lagtekniskt genom att den som
har ett uppskov tar upp en särskild schablonintäkt i inkomstslaget kapital. De
nya reglerna innebär att den som har ett uppskov inte längre ska ta upp en
schablonintäkt till beskattning.
Rutavdraget utvidgas och taket höjs
Ikraftträdande: 1 januari 2021
Rutavdraget utvidgas med fyra nya tjänster och taket för avdraget höjs till 75
000 kronor. Utvidgningen innebär att tvätt och vård av kläder och
hemtextilier vid en tvättinrättning, en möbleringstjänst, en transporttjänst
som avser bortforsling av bohag och annat lösöre från bostaden till
försäljningsverksamhet som drivs i syfte att främja återanvändning samt en
tjänst som avser enklare tillsyn av bostaden kommer att omfattas av
rutavdraget.
Åtgärder på skatteområdet mot icke samarbetsvilliga jurisdiktioner
Ikraftträdande: 1 januari 2021
Det införs ett avdragsförbud i inkomstskattelagen för interna och externa
ränteutgifter på skulder till företag i vissa icke samarbetsvilliga jurisdiktioner.
Enligt avdragsförbudet får ett företag inte dra av ränteutgifter avseende en
skuld till ett företag som hör hemma i en jurisdiktion som är upptagen i en
gällande och offentliggjord förteckning över stater eller jurisdiktioner utanför
EU som av medlemsstaterna gemensamt har bedömts vara icke
samarbetsvilliga på skatteområdet. Vidare säkerställs tillämpningen av de så
kallade CFC-reglerna när det gäller Trinidad och Tobago. CFC-reglerna
innebär att svenska delägare i utländska bolag i vissa fall beskattas löpande
för bolagets inkomst.
Ändringen föranleds av Ekofinrådets riktlinjer om motåtgärder på
skatteområdet mot icke samarbetsvilliga jurisdiktioner som antogs den 5
december 2019 och syftar till att motverka att metoder som inte uppfyller
internationella standarder och granskningskriterier tillämpas.
Bestämmelserna om nedsättning av arbetsgivaravgifterna för den först
anställda görs permanenta
Ikraftträdande: 1 januari 2021
Sedan 2017 finns en möjlighet för vissa så kallade enmansföretag att få en
nedsättning av arbetsgivaravgifterna när en första person anställs i företaget.
Med enmansföretag avses aktiebolag som inte har någon anställd eller endast
13 (56)
har en anställd som också är delägare, handelsbolag utan anställda och högst
två delägare samt enskilda näringsidkare utan anställda. Nuvarande regler om
sådan nedsättning av arbetsgivaravgifterna är tillfälliga och upphör vid
utgången av 2021, men görs permanenta den 1 januari 2021.
Skattereduktion för förvärvsinkomster införs
Ikraftträdande: 1 januari 2021.
Den nya skattereduktionen för förvärvsinkomster innebär att skatten på
inkomster från såväl arbete och pension som socialförsäkringsförmåner
sänks med upp till 1 500 kronor per person och år 2021. Full skattereduktion
med 1 500 kr ges till dem som har en beskattningsbar förvärvsinkomst
överstigande 240 000 kronor per år, vilket ungefär motsvarar inkomsten hos
de lägsta kollektivavtalsenliga heltidslönerna.
Justerande bestämmelser om avdrag för koncernbidragsspärrade
underskott och avdrag för negativt räntenetto införs
Ikraftträdande: 1 januari 2021
Reglerna om avdrag för koncernbidragsspärrade underskott ändras.
Ändringen innebär bland annat att företag som har underskott från tidigare
år, kommer att kunna dra av underskotten mot det överskott som kan
uppstå på grund av att företaget inte får dra av alla sina ränteutgifter.
Vissa ändringar i skattelagstiftningen till följd av resolutionsregelverket
Ikraftträdande: 1 januari 2021
För att inte försämra möjligheterna att hitta en långsiktig lösning på ett
resolutionsförfarande ska tidigare års underskott inte begränsas av
beloppsspärren i bestämmelserna om underskottsavdrag om det sker en
ägarförändring i ett företag som före ägarförändringen var försatt i
resolution. Motsvarande gäller det fall ett undantag från begränsning av
rätten att utnyttja kvarstående negativt räntenetto vid ägarförändringar eller
vid fusion eller fission aktualiseras för ett företag som har försatts i
resolution.
15 (56)
Ett syfte med ändringen är att åtgärder som genomförs i ett företag i
resolution inte ska medföra skatteeffekter som minskar möjligheten till en
framgångsrik utgång av resolutionsförfarandet. Genom ändringen införs
regler i skattelagstiftningen till följd av resolutionsregelverket som trädde i
kraft den 1 februari 2016.
En regional skattereduktion införs i vissa glest befolkade kommuner
Ikraftträdande: 1 december 2020, men tillämpas från och med det
beskattningsår som infaller efter 31 december 2019.
Införandet av en regional skattereduktion innebär att skatten sänks med
1 675 kronor per år och person för boende i vissa glest befolkade
kommuner, främst i Norrland och nordvästra Svealand. För att ta del av
skattereduktionen ska en person vara folkbokförd i någon av de aktuella
kommunerna senast 1 november året före beskattningsåret. Åtgärden utgör
både en kompensation och en regional stimulans som kan underlätta och i
viss mån attrahera fler personer att bo och arbeta i de här delarna av landet.
För fysiska personer som har företag vars resultat de själva beskattas för, till
exempel enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag, införs genom
förslaget en skyldighet att i inkomstdeklarationen ange om andra stöd av
mindre betydelse har tagits emot under beskattningsåret och de två
föregående beskattningsåren. Skyldigheten gäller dock endast om det stöd
som har tagits emot överstiger 150 000 kronor.
En skattereduktion införs för personer som gör gröna investeringar
Ikraftträdande: 1 januari 2021
Skattereduktionen ges för arbets- och materialkostnader. Reduktionen
utformas med en fakturamodell av motsvarande slag som den som finns för
rut- och rotavdrag, så att köparna kan få del av skattelättnaden redan vid
köpet. Därmed är den enskilde inte längre beroende av hur mycket medel
som finns anslagna för ett visst år för att få en subvention.
Skattereduktion kan medges med 15 procent för solceller och 50 procent för
lagring av egenproducerad elenergi och laddningspunkter till elfordon. Den
får uppgå till högst 50 000 kronor per person och beskattningsår.
Skattereduktionen ersätter de nuvarande stöden till fysiska personer enligt
förordningen om statligt stöd till solceller, förordningen om bidrag till
lagring av egenproducerad elenergi och förordningen om bidrag till
privatpersoner för installation av laddningspunkt till elfordon.
Den permanenta skatteklyftan mellan pension och lön för personer över 65
år tas bort
Ändringen innebär att det sista steget tas för att ta bort skatteklyftan mellan
löntagare och pensionärer som uppstått till följd av jobbskatteavdragen.
Sänkningen träffar de över 65 år med inkomster mellan 17 700 och 118 200
kronor i månaden.
För en person över 65 år med en månadsinkomst på 21 000 kronor innebär
förslaget en skattesänkning på drygt 800 kronor per år. De över 65 år med
lägre inkomster har fått sänkt skatt tidigare. Skattesänkningen sker genom en
förstärkning av det förhöjda grundavdraget.
Den tillfälliga skatteklyftan försvinner från 2023. Samtidigt som skatten
sänks för personer över 65 år den 1 januari 2021, införs också en tillfällig
17 (56)
skattereduktion på arbete under två år. Syftet med den tillfälliga
skattereduktionen är att kompensera för ökade arbetskostnader kopplade till
utbrottet av coronaviruset. Den tvååriga skattereduktionen på arbete innebär
att det kommer finnas kvar en tillfällig skatteklyfta mellan löntagare och
pensionärer 2021 och 2022.
Kommuner och andra fastighetsägare får möjlighet att söka stöd för åtgärder
som bidrar till gröna och trygga samhällen
Ikraftträdande: 15 januari 2021
Förordningen innebär att Boverket får ge stöd för att genomföra åtgärder
för att öka eller utveckla stadsgrönska eller ekosystemtjänster i områden med
socioekonomiska utmaningar. Stödet kan sökas av bland annat kommuner
och andra fastighetsägare. Stöd får ges för åtgärder som är till nytta för
allmänheten utan krav på någon särskild motprestation. Den minsta totala
18 (56)
kostnaden för åtgärderna ska uppgå till 200 000 kronor och stöd får ges med
högst 50 procent av kostnaderna.
Syftet med stödet är att utveckla dessa områden i en grön och
hälsofrämjande riktning, samtidigt som det skapas trygga, trivsamma och
inkluderande utemiljöer med särskild omsorg om åtgärdernas gestaltning.
Skatten tas bort för donerade måltider till anställda
Ikraftträdande: 1 januari 2021
Under pandemin har det funnits en stor vilja bland allmänheten att donera
mat till bland annat sjukvårdspersonal, men förmån av fri kost som anställda
får på arbetet är i vissa fall skattepliktig enligt dagens regler. I syfte att inte
beskatta måltider som lämnas av allmänheten för att visa anställda
uppskattning och stöd i ansträngda arbetssituationer, införs därför en
skattefrihet för kostförmån i särskilda fall.
Skattefriheten gäller måltider som kommer från någon som saknar samband
med arbetsgivaren och när måltiden lämnas utan krav på motprestation.
Skattefriheten gäller permanent och retroaktivt från och med den 1 mars
2020 och är inte begränsad till specifikt utpekade yrkeskategorier eller kriser.
Förlängt omställningsstöd under perioden maj och juni-juli
Ikraftträdande: 19 oktober 2020
Regeringen har infört ett omställningsstöd för företag som fått minskad
omsättning till följd av pandemin. Förordningen förlänger
omställningsstödet till att även omfatta perioden maj till juli 2020.
För maj ges stödet till företag som har haft minst 40 procent lägre
omsättning och för juni och juli ges stöd till företag som haft 50 procent
lägre omsättning i jämförelse med motsvarande period 2019. Stödet ges med
en andel av de fasta kostnaderna. För maj ges stödet med max 150 miljoner
kronor per företag och för juni och juli med max åtta miljoner kronor.
Ansökan är öppen mellan den 19 oktober och 30 november 2020. Stödet är
godkänt av EU-kommissionen.
Försvarsdepartementet
Försvarsdepartementet ansvarar för frågor om landets försvar,
totalförsvaret, internationellt försvars- och säkerhetspolitiskt
samarbete, försvarsunderrättelseverksamhet, internationella insatser
samt folkrätt vid väpnad konflikt
Regeringen får besluta om operativt militärt stöd till Finland
Ikraftträdande: 15 oktober 2020
En ny reglering införs om operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland.
Regeringen får möjlighet att besluta om att sätta in svenska väpnade styrkor
för att bistå Finland med att hindra kränkningar av finskt territorium och att
ta emot militärt stöd i form av militära styrkor från Finland för att hindra
kränkningar av svenskt territorium eller möta ett väpnat angrepp mot
Sverige.
Områden där finska styrkor lämnar stöd ska kunna beslutas vara
skyddsobjekt och finsk militär personal ska kunna bevaka skyddsobjektet.
Finska styrkor ska kunna anlitas för att genomföra svensk myndighets beslut
om undanförsel och förstöring. Vissa frågor rörande finsk militär luftfart i
Sverige regleras. Även vissa andra författningsändringar görs, för att skapa
bättre förutsättningar för finsk militär att lämna stöd i Sverige.
Tydliggörande av det militära försvarets uppgifter
Ikraftträdande: 1 januari 2021
Förordningarna med instruktion för Försvarsmakten, Försvarets
materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets radioanstalt
ändras bland annat för att spegla de mål och uppgifter som det militära
försvaret ska ha under den kommande inriktningsperioden 2021–2025. Det
tydliggörs att Försvarsmaktens huvuduppgift är att försvara Sverige mot ett
väpnat angrepp.
Totalförsvarets rekryteringsmyndighet byter namn till Totalförsvarets pliktoch prövningsverk
Ikraftträdande: 1 februari 2021
Totalförsvarets rekryteringsmyndighet byter namn till Totalförsvarets pliktoch prövningsverk. Namnbytet genomförs för att ge myndigheten ett namn
som tydligt återspeglar dess verksamhet och uppdrag.
Infrastrukturdepartementet
Infrastrukturdepartementet har ansvar för frågor som rör transporter
och infrastruktur, digitalisering och it, postfrågor samt energifrågor.
Bestämmelser införs avseende registrering som drönaroperatör
Ikraftträdande: 1 januari 2021.
Genom ändringen införs bestämmelser om bland annat vilka uppgifter en
ansökan om registrering som drönaroperatör ska innehålla, i vilka fall
avregistrering ska ske och för vilka ändamål personuppgifter får behandlas i
registret. Transportstyrelsen för registret.
Bestämmelserna kompletterar kommissionens genomförandeförordning
(EU) 2019/947 av den 24 maj 2019 om regler och förfaranden för drift av
obemannade luftfartyg, som föreskriver att alla medlemsstater ska föra ett
register över drönaroperatörer.
Åtgärder mot fordonsmålvakter
Ikraftträdande: 1 januari 2021
Som ett led i arbetet med att minska de fordonsrelaterade skulderna till det
allmänna och för att stävja användandet av fordonsmålvakter införs
bestämmelser om att ett fordon inte får användas om felparkeringsavgifter
som uppgår till ett visst belopp inte betalas inom föreskriven tid. Om
fordonet ändå används ska fordonets registreringsskyltar omhändertas av en
polis eller en bilinspektör. Vidare föreslås vissa mindre ändringar som rör
rätten att ta fordon i anspråk för fordringar på vissa skatter och avgifter.
Uppgifter om bland annat användningsförbud och att fordon har sålts
exekutivt ska föras in i vägtrafikregistret. Ersättningsskyltar eller provisoriska
registreringsskyltar ska inte få lämnas ut för ett fordon om
användningsförbud råder enligt lagen om felparkeringsavgift och tillfällig
registrering ska inte meddelas för dessa fordon.
Rättvisare bestämmelser vid överlast
Ikraftträdande: 1 januari 2021
Beteckningen maximilast ersätts med beteckningen totalvikt i vissa
bestämmelser. Ändringen innebär att böterna i stället ska beräknas efter
överskridande av fordonets totalvikt, oavsett vilken maximilast fordonet har.
Med dagens reglering missgynnas den som har ett fordon vars maximilast är
mindre, eftersom böterna vid överlast räknas i procentuell avvikelse sett till
fordonets maximilas.
Procentsatsen för acceptabelt överskridande av den totala vikten justeras
samtidigt från 20 procent till 10 procent av lasten. Skälet är att 10 procent
över totalvikten är ett rimligt mått när polisen ska hindra ett överlastat
fordon från fortsatt färd. Fordon har ofta en liten marginal över totalvikten
innan de blir trafikfarliga att framföra.
Elcertifikatsystemet avslutas redan 2035
Ikraftträdande: 1 januari 2021
Ändringarna innebär bland annat att elcertifikatssystemet avslutas 2035 och
att anläggningar, varaktiga produktionsökningar och vissa ombyggnader som
genomförts eller tagits i drift efter utgången av 2021 inte får tilldelas
elcertifikat. Ändringarna innebär också att regeringen får ett bemyndigande
att meddela föreskrifter om ett senare stoppdatum för tilldelning av
elcertifikat. En förutsättning för att sådana föreskrifter ska få meddelas är att
Sverige och Norge kommer överens om ett annat stoppdatum inom ramen
för den gemensamma elcertifikatsmarknaden.
I lagen finns också nya grundtermer för beräkning av kvotplikten, och
Statens energimyndighet ska under vissa förutsättningar få avsluta
elcertifikatskonton och makulera kvarvarande elcertifikat.
Tystnadsplikt införs för tjänsteleverantörer vid utkontraktering av teknisk
bearbetning eller lagring av uppgifter
Ikraftträdande: 1 januari 2021
Det införs en ny straffsanktionerad tystnadsplikt för privata
tjänsteleverantörer. Lagen gäller när en myndighet, eller ett organ eller en
verksamhet som jämställs med en myndighet, genom utkontraktering
uppdrar åt en tjänsteleverantör att endast tekniskt bearbeta eller tekniskt
lagra uppgifter.
Med tjänsteleverantör jämställs en underleverantör som medverkar till att
fullgöra tjänsteleverantörens uppdrag. Tystnadsplikten gäller för den som på
grund av anställning eller på något annat sätt deltar i eller har deltagit i en
tjänsteleverantörs verksamhet att på uppdrag av en myndighet tekniskt
bearbeta eller lagra uppgifter.
Det tillfälligt anpassade sjöfartsstödet förlängs
Ikraftträdande: 1 januari 2021
På grund av det minskade antal passagerare som coronapandemin har
medfört har flera rederier varit tvungna att ta ett antal färjor tillfälligt ur
trafik och permittera stora delar av personalen.
En tillfällig förordning togs därför fram som innebär att sjöfartsstöd lämnas
för sjömän som med anledning av coronapandemin permitterats eller
sysselsatts med underhåll av fartygen eller liknande arbetsuppgifter, även då
fartyget tillfälligt tagits ur trafik. Skälet till att förordningen togs fram var
färjornas betydelse för svensk varuförsörjning, export och import men även
för persontransporter och besöksnäring.
Då smittspridningen inte upphört kvarstår många av problemen som
motiverade förordningen om tillfälligt anpassat sjöfartsstöd. Eftersom
förordningen upphör att gälla den 31 december 2020 har regeringen därför
beslutat om en förordning om fortsatt som upphör att gälla den 1 juli 2021.
Justitiedepartementet
Justitiedepartementet ansvarar bland annat för rättsväsendet,
migrations- och asylfrågor, krisberedskap, grundlagar och civilrätt.
En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor
Ikraftträdande: 1 december 2020
I bestämmelserna om vapenbrott och brott mot tillståndsplikten för
explosiva varor görs ändringar som innebär att fler enhandsvapen och
explosiva varor ska anses vara av särskilt farlig beskaffenhet. Det ska också
vid bedömningen av om ett brott är grovt särskilt beaktas om vapen eller
explosiva varor innehafts eller hanterats i en sådan miljö att de typiskt sett
kan befaras komma till brottslig användning. Dessutom sänks kraven för att
ett brott ska anses vara synnerligen grovt, samtidigt som maximistraffen höjs
från fängelse i sex år till fängelse i sju år.
I lagen om straff för smuggling införs en särskild reglering av smuggling av
vapen och explosiva varor. Straffskalorna för de nya brotten motsvarar
straffskalorna för vapenbrott och brott mot tillståndsplikten för explosiva
varor.
Kompletterande bestämmelser införs till EU:s förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande
Ikraftträdande: 19 december 2020
29 (56)
Från och med den 19 december 2020 gäller Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) 2018/1805 av den 14 november 2018 om ömsesidigt
erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande. Förordningen
innehåller bestämmelser om att beslut om frysning och beslut om
förverkande som har utfärdats i en medlemsstat ska erkännas och verkställas
i en annan stat.
Bestämmelserna ska förenkla och effektivisera det gränsöverskridande
samarbete som syftar till att bland annat komma åt kriminellas brottsvinster
för att på så sätt bekämpa grov brottslighet. För att förordningen ska kunna
tillämpas i Sverige införs kompletterande bestämmelser i en ny lag. Även en
ny förordning och vissa följdändringar i befintliga lagar och förordningar
införs.
Datainspektionen byter namn till Integritetsskyddsmyndigheten
Ikraftträdande: 1 januari 2021
Datainspektionen byter namn till Integritetsskyddsmyndigheten.
Myndigheten kommer att anges med det nya namnet i författningar där
namnet förekommer.
Förskottsbetalning införs i vissa ärenden om utlämnande av allmän handling
Ikraftträdande: 1 januari 2021
Att kunna ta del av allmänna handlingar är en viktig del i det demokratiska
samhället. Den som önskar ta del av en allmän handling har rätt att få en
kopia av handlingen mot en fastställd avgift. Samtidigt förekommer det att
personer som begärt ut kopior av allmänna handlingar inte betalar avgiften.
För att komma till rätta med införs en bestämmelse som gör det möjligt för
myndigheter att helt eller delvis ta betalt för kopiorna i förväg.
Medarbetarskydd för polisanställda stärks
Ikraftträdande: 1 januari 2021
Det införs en ny bestämmelse i polislagen som utökar möjligheten att
kroppsvisitera personer som förhörs i polisens lokaler. Det görs också en
lagändring som innebär att även civilanställda vid Polismyndigheten ska
kunna ha kvalificerade skyddsidentitet. Slutligen utvidgas Säkerhetspolisens
möjligheter att från hälso- och sjukvården, Kriminalvården och
Rättsmedicinalverket inhämta uppgifter om enskilda i sin
personskyddsverksamhet. Ändringarna syftar till att förstärka
medarbetarskyddet för polisanställda.
Passavgiften höjs med 50 kronor
Ikraftträdande: 1 januari 2021
Ändringen innebär att avgiften för att ansöka om pass höjs från 350 kronor
till 400 kronor. Detta gäller för ansökningar om vanligt pass och extra pass
som görs hos Polismyndigheten. Anledningen till höjningen är att
Polismyndighetens passverksamhet har gått med underskott de senaste åren.
Ungdomsövervakning – ny påföljd för unga lagöverträdare
Ikraftträdande: 1 januari 2021
Lagändringarna innebär att det införs en ny påföljd för unga lagöverträdare,
ungdomsövervakning. Påföljden ska kunna utdömas i fall där varken
ungdomsvård eller ungdomstjänst är tillräckligt ingripande påföljder med
hänsyn till brottslighetens straffvärde och art samt den unges tidigare
brottslighet. Domstolen ska få bestämma tiden för påföljden till mellan sex
månader och ett år och Kriminalvården ska ansvara för verkställigheten.
Den som döms till påföljden ska bland annat meddelas föreskrifter om
rörelseinskränkningar, som ska bestå i antingen ett förbud att lämna
bostaden under helgkvällar och helgnätter eller andra rörelseinskränkningar
som till exempel ett förbud att vistas på en viss plats eller inom ett visst
område. Inskränkningarna ska kontrolleras med fotboja
Utvidgade möjligheter att förvandla obetalda böter till fängelse
Ikraftträdande: 1 januari 2021
Lagändringen innebär att kravet på att det ska vara uppenbart att den
bötfällde av tredska inte har betalat sina böter tas bort. Det ålderdomliga
ordet tredska byts också ut mot trots.
Böter ska alltså förvandlas till fängelse om de inte har kunnat drivas in på
grund av trots från den bötfällde. Syftet är att personer som har ekonomiska
möjligheter att betala sina böter också ska göra det.
En effektivare kommunal räddningstjänst
Ikraftträdande: 1 januari 2021. Kommunerna får dock tid till den 1 januari
2022 för att anta nya handlingsprogram och uppfylla kravet på att ständigt
upprätthålla övergripande ledning av räddningstjänsten.
Ändringarna innebär en starkare statlig styrning av kommunernas
förebyggande verksamhet och räddningstjänst genom ett nytt nationellt mål
för den förebyggande verksamheten, tydligare handlingsprogram samt
utökad föreskriftsrätt för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
(MSB). Kommunerna åläggs att upprätthålla en övergripande ledning av
räddningstjänsten och får en möjlighet att delegera uppgifter på ett mer
flexibelt sätt.
Tillsyn och stöd förstärks genom en koncentration till MSB med möjlighet
att förelägga kommunerna att avhjälpa brister. MSB får även möjlighet att
under vissa förhållanden kunna prioritera och fördela tillgängliga
förstärkningsresurser nationellt. Syftet är att stärka Sveriges förmåga att
kunna hantera stora och allvarliga olyckor.
Utökade möjligheter till digital kommunikation i domstolsprocesser
Ikraftträdande: 1 januari 2021
Lagändringarna innebär bland annat att en stämningsansökan i tvistemål och
andra ansökningar enligt rättegångsbalken ska få göras digitalt. Ansökan ska i
så fall skrivas under med en avancerad elektronisk underskrift.
Rättegångsfullmakter ska få utfärdas i digital form och skrivas under med en
avancerad elektronisk underskrift, och ett ombud som är offentlig försvarare
ska inte behöva ge in en fullmakt annat än om rätten anser att det behövs.
Onödiga krav på att en part ska tillhandahålla papperskopior tas också bort.
Ändringarna syftar till att möjliggöra eller underlätta digital kommunikation i
domstolsprocesser.
Samtliga migrationsdomstolar blir behöriga att pröva viseringsmål
Ikraftträdande: 1 januari 2021
Ändringen innebär att samtliga migrationsdomstolar blir behöriga att pröva
viseringsmål. Viseringsmålen fördelas mellan migrationsdomstolarna utifrån
vilken världsdel beslutet om visering är fattat.
Minoritetsskyddet stärks i aktiebolag och ekonomiska föreningar, däribland
bostadsrättsföreningar
SFS: 2020:985–997
Ikraftträdande: 1 januari 2021
Ändringarna innebär bland annat att en särskild granskare eller
minoritetsrevisor kan utses av Bolagsverket utan att frågan först behandlas
på en bolags- eller föreningsstämma, om ägare till minst en tiondel av
aktierna i bolaget respektive en tiondel av medlemmarna i föreningen står
bakom ansökan. Det införs också ett krav på att en särskild granskare ska
vara lämplig och oberoende.
Åtgärderna gör det svårare för till exempel styrelsen i ett bolag eller en
förening att motarbeta en minoritet av aktieägares eller medlemmars insyn. I
privata aktiebolag och i ekonomiska föreningar ska den som har ansökt om
en särskild granskare i undantagsfall kunna bli ersättningsskyldig för
kostnader för den särskilda granskaren. Detta motverkar att reglerna
missbrukas.
Skärpta regler för att minska olaglig tillverkning av sprängämnen
SFS: 2020:860–861
Ikraftträdande: 1 februari 2021
Lagändringar genomförs med anledning av en ny EU-förordning om
sprängämnesprekursorer, det vill säga kemiska ämnen som kan användas för
legitima ändamål men också missbrukas för att tillverka sprängämnen. EU-
förordningen innebär att ett antal listade ämnen även fortsättningsvis inte får
tillhandahållas till, samt införas, innehas eller användas av enskilda.
Medlemsstaterna kan medge undantag för vissa ämnen, men möjligheten till
undantag är mer begränsad i den nya EU-förordningen.
Skyldigheten att rapportera misstänkta transaktioner samt betydande
försvinnanden och stölder till den nationella kontaktpunkten utökas till att
omfatta fler aktörer. Det har dessutom tillkommit krav på bland annat
medvetandehöjande åtgärder och utökad tillsyn.
De tillfälliga åtgärderna för att underlätta genomförandet av bolags- och
föreningsstämmor utan hälsorisker förlängs
SFS: 2020:1154
Ikraftträdande: 1 januari 2021
Lagen om tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolagsoch föreningsstämmor gör det möjligt att hålla nere antalet personer som
närvarar vid stämmorna. Samtidigt får aktieägare och medlemmar ett så stort
inflytande som möjligt. Styrelsen kan bland annat bestämma att stämman ska
genomföras helt utan fysiskt deltagande genom elektronisk uppkoppling eller
genom poströstning.
Syftet är att motverka spridningen av covid-19 och underlätta för företag och
föreningar att genomföra stämmorna utan hälsorisker.
Lagen är tidsbegränsad och gällde ursprungligen till utgången av 2020. På
grund av det fortsatt osäkra läget med pågående smittspridning i samhället
ska lagen fortsätta att gälla till utgången av 2021.
Skydd av Sveriges säkerhet vid försäljning av säkerhetskänslig verksamhet
SFS: 2020:1007–1008
Ikraftträdande: 1 januari 2021
Ändringarna innebär att det införs nya krav på verksamhetsutövare som
planerar att överlåta hela eller någon del av en säkerhetskänslig verksamhet
och viss egendom. Innan en överlåtelse ska verksamhetsutövaren vara
skyldig att göra en särskild säkerhetsskyddsbedömning och en
lämplighetsprövning.
Verksamhetsutövaren ska också samråda med en samrådsmyndighet.
Samrådsmyndigheten ska kunna förelägga verksamhetsutövare att vidta
åtgärder och ytterst kunna besluta att en överlåtelse inte får genomföras (ett
förbud). Säljer man verksamheten eller egendomen i strid mot förbudet så är
överlåtelsen ogiltig.
Kulturdepartementet
Kulturdepartementet ansvarar bland annat för frågor om kultur,
medier, demokrati, urfolket samerna och de nationella minoriteterna,
det civila samhället, idrott, trossamfund och ungdomspolitik.
Ett redaktionsstöd införs för nyhetsmedier
SFS: 2020:742–743
Ikraftträdande: 13 augusti 2020 och 1 januari 2021
Ett nytt mediestöd i form av ett redaktionsstöd får lämnas till nyhetsmedier
som har behov av ekonomiskt stöd för sin redaktionella verksamhet. Under
2020 gäller vissa tillfälliga förutsättningar för redaktionsstöd i syfte att stödja
nyhetsmedierna med anledning av coronapandemin, men dessa tillfälliga
förutsättningar upphör att gälla den 1 januari 2021.
Nya och ändrade regler för tv och videodelningsplattformar
SFS: 2020:872–879
Ikraftträdande: 1 december 2020
Ändringar görs främst för att genomföra revideringar av EU:s direktiv om
audiovisuella medietjänster. I radio- och tv-lagen införs bestämmelser för
svenska videodelningsplattformar, det vill säga tjänster där användare laddar
upp rörlig bild som till exempel videor på en plattform. Det ställs bland
annat krav på en leverantör av en plattform att vidta lämpliga åtgärder för att
användarna ska följa grundläggande innehålls- och reklamregler.
Ändringar görs även i bestämmelserna om tv-sändningar och beställ-tv när
det gäller skydd av barn, tillgänglighet för personer med
funktionsnedsättning, krav på program med europeiskt ursprung och reklam
Public service-avgiften sänks
SFS: 2020:1204
Ikraftträdande: 1 januari 2021
Alla som har fyllt 18 år och har en beskattningsbar förvärvsinkomst betalar
public service-avgift. Avgiften används för att finansiera verksamheten vid
Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion. Avgiftens storlek
avgörs av den beskattningsbara förvärvsinkomsten och har ett tak.
För 2020 var den högsta avgiften 1 397 kr per person och år. Eftersom
avgiftsintäkterna de senaste två åren varit högre än beräknat sänks avgiften
2021 och blir som högst 1 330 kr per person och år.
Nytt stöd till allmänna samlingslokaler med anledning av coronapandemin
SFS: 2020:821
Ikraftträdande: 6 oktober 2020
Genom ändringen införs bestämmelser om organisationsbidrag till
föreningar och stiftelser som tillhandahåller allmänna samlingslokaler och till
vissa riksorganisationer. Organisationsbidraget får ges för 2020 och 2021 för
att lindra de ekonomiska konsekvenserna av spridningen av
coronapandemin.
Ny stödperiod för inställda och uppskjutna kulturevenemang
SFS: 2020:831
Ikraftträdande: 12 oktober 2020
Genom ändringen införs en möjlighet att ansöka om stöd för
kulturevenemang som skulle ha hållits mellan 1 juni och 30 september 2020
och som ställts in eller skjutits upp med anledning av coronapandemin.
Miljödepartementet
Miljödepartementet ansvarar för frågor som rör minskade
klimatutsläpp, en giftfri vardag och att stärka den biologiska
mångfalden på land och i vatten. Departementet ansvarar också för
frågor som rör kretslopp och avfall, strålsäkerhet, skydd och skötsel
av värdefull natur samt internationellt miljösamarbete.
Havs- och vattenmyndigheten får tillsynsvägledningsansvar för de invasiva
främmande arter som lever i vatten
SFS: 2020:419
Ikraftträdande: 1 januari 2021
Regeringen har beslutat om en förordningsändring som behövs för att
genomföra EU-förordningen om invasiva främmande arter. Ändringen
innebär ett tillägg till miljötillsynsförordningen där Havs- och vattenmyndigheten från årsskiftet får tillsynsvägledningsansvaret för de invasiva
främmande arter som lever i vatten.
Statligt stöd till vissa miljöfordon för att främja introduktionen av miljöfordon
på marknaden
SFS: 2020:750
Ikraftträdande: 7 september 2020
Förordningen gör det möjligt att söka stöd hos Statens energimyndighet för
inköp av tunga lastbilar som drivs på el, gas eller bioetanol, samt vissa eldrivna traktorer och motorredskap.
Stödet uppgår till 20 procent av inköpspriset, men högst 40 procent av
merkostnaden i förhållande till en jämförbar konventionell lastbil eller
arbetsmaskin. Stöd betalas ut till företag inklusive fysiska personer som
bedriver näringsverksamhet samt till kommuner och regioner.
Kommuner får informationsansvar för detaljplaner och planbeskrivningar
SFS: 2020:905
Ikraftträdande: 1 januari 2021
Förordningen om geografisk miljöinformation ändras så att kommuner får
ett informationsansvar i fråga om detaljplaner och planbeskrivningar enligt
plan- och bygglagen (PBL).
Informationsansvaret innebär att kommuner måste tillgängliggöra detaljplaner och planbeskrivningar enligt PBL. Det bedöms vara en förutsättning
för att kunna etablera en säker och standardiserad digital infrastruktur för
tillgängliggörande av data om samhällsbyggnadsprocessen.
Höjd nivå på bidraget för skredsäkring vid Göta älv
SFS: 2020:1002
Ikraftträdande: 18 december 2020
Ändringen innebär att nivån på det bidrag som kan sökas enligt
förordningen höjs från 70 procent till 100 procent av kostnaderna.
Nytt regelverk för handel med utsläppsrätter
SFS: 2020:1173–1185 och 1219
Ikraftträdande: 1 januari 2021
Flera bestämmelser som i dag finns i lag regleras på förordningsnivå.
Bestämmelser som motsvaras av EU-förordningar eller är inaktuella tas bort.
Det införs också regler om det globala klimatstyrmedlet för flygverksamhet,
Corsia. Straffskalan för brott mot lagen eller föreskrifter som har meddelats
med stöd av lagen skärps från fängelse i högst ett år till fängelse i högst två
år.
I förordningen finns bland annat bestämmelser om tillståndsplikt för utsläpp
av växthusgaser och bestämmelser om försenings- och sanktionsavgifter för
överträdelser av till exempel skyldighet att överlämna utsläppsrätter och
rapporteringsskyldigheter enligt EU-bestämmelser.
De nya bestämmelserna anpassar svensk rätt till ändringar i EU:s
utsläppshandelsdirektiv och innebär i övrigt en modernisering av regelverket.
Näringsdepartementet
Näringsdepartementet ansvarar för frågor som rör företag med statligt
ägande, näringsliv, landsbygd och areella näringar, djur och livsmedel
samt regional tillväxt.
Statligt omsättningsstöd till enskilda näringsidkare
SFS: 2020:893
Ikraftträdande: 9 november 2020
Den nya förordningen innehåller bestämmelser om statligt stöd till enskilda
näringsidkare vars nettoomsättning har minskat i större omfattning till följd
av coronapandemin. Stöd kan ansökas för stödperioderna mars och april,
maj samt juni och juli 2020.
För att stöd ska beviljas krävs att den enskilda näringsidkarens
nettoomsättning för stödperioden understiger en viss procentsats av
nettoomsättningen för referensperioden. Omsättningsminskningen ska så
gott som uteslutande vara orsakad av coronapandemin.
Stöd kan lämnas med 75 procent av det faktiska omsättningstappet. Stöd
lämnas med maximalt 120 000 kronor. Frågor om stöd prövas av i
förordningen angivna länsstyrelser. En ansökan om stöd ska lämnas på
formulär som fastställs av Boverket.
Förlängd giltighetstid för undersökningstillstånd
SFS: 2020:578
Ikraftträdande: 1 juli 2020
Det införs nya bestämmelser som innebär att undersökningstillstånd som har
förlängts enligt det sista steget genom att det visats synnerliga skäl för
förlängning och som är giltiga den 1 juli 2020 förlängs med ett år. Detta
innebär att den maximala giltighetstiden för tillstånd som omfattas av
ändringarna blir 16 år istället för 15 år.
Bestämmelserna gäller inte undersökningstillstånd som avser olja eller
gasformiga kolväten eller som grundas på en ansökan om stenkol och där
stenkol uttryckligen anges i tillståndet.
Socialdepartementet
Socialdepartementet ansvarar för frågor om social omsorg, hälso- och
sjukvård, funktionshinderfrågor, folkhälsa och socialförsäkringar.
Ökade möjligheter för apotek i glesbygden att få bidrag
SFS: 2020:853
Ikraftträdande: 1 januari 2021
Det särskilda stödet för apotek i glesbygd tillkom 2013. För att fler apotek
ska kunna få ta del av bidraget föreslås att kravet på genomsnittligt
öppethållande sänks från 30 till 20 timmar per vecka för apotek som har en
försäljning av receptförskrivna läkemedel som överstiger tre miljoner kronor,
respektive från 14 till 10 timmar per vecka för apotek med försäljning av
receptförskrivna läkemedel som inte överstiger tre miljoner kronor. Vidare
föreslås gränsen för maximala försäljningsintäkter av receptförskrivna
läkemedel höjas från 10 miljoner till 15 miljoner kronor per år.
De nya förutsättningarna ska tillämpas retroaktivt på så sätt att apotek kan få
stöd för hela 2020 enligt de föreslagna generösare kriterierna även för
perioden innan de trätt ikraft.
Möjligheten att få garantipension fortsatt utbetald till EES och Schweiz samt
till Förenade kungariket förlängs ytterligare
SFS: 2020:1241–1243
Garantipension och garantipension till omställningspension kan fortsatt
betalas ut till personer bosatta inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz till utgången av 2021 (se även prop.
2017/18:275 och 2018/19:131). Vidare kan sådana förmåner fortsatt betalas
ut till personer i Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland till
utgången av 2021 (se även prop. 2018/19:53 och 2018/19:131). Detta
innebär att de tillfälliga regleringar som gäller sedan tidigare förlängs med
ytterligare ett år.
Nya ersättningsperioder införs inom det statliga tandvårdsstödet
Ikraftträdande: 1 september 2020
Gäller till och med: 31 augusti 2021
För tandvårdspatienter som den 1 april 2020 uppnått högkostnadsskyddet
inom det statliga tandvårdsstödet och som under tiden april till september
inte besökt tandvården började den 1 september 2020 en ny så kallad
ersättningsperiod om minst 90 dagar att löpa. Vid beräkningen av
tandvårdsersättning ska de tandvårdskostnader som patienten kommit upp i
den 1 april läggas samman med de kostnader som uppstår under den nya
ersättningsperioden.
Förlängda åtgärder för att förhindra smittspridning på serveringsställen
Ikraftträdande: 1 januari 2021
Gäller till och med: 31 maj 2021
Sedan den 1 juli 2020 ska den som driver ett serveringsställe vidta åtgärder
för att förhindra spridning av covid-19. Folkhälsomyndigheten får enligt
förordningen meddela föreskrifter om sådana smittskyddsåtgärder som ska
vidtas. Tillsynen utövas av den kommunala nämnd som ansvarar för miljöoch hälsoskyddsområdet. Ändringarna innebär att giltighetstiden för lagen
och förordningen förlängs till utgången av maj 2021. Statsbidrag för
kostnader som avser personlig skyddsutrustning för personliga assistenter till
följd av sjukdomen covid-19.
Statsbidrag införs för skyddsutrustning för personliga assistenter
SFS: 2020:1003
Ikraftträdande: 1 december 2020
Förordningen innehåller bestämmelser om statsbidrag för kostnader som
avser personlig skyddsutrustning för personliga assistenter för att
kompensera för kostnader till följd av sjukdomen covid-19. Statsbidrag
lämnas, i mån av tillgång på medel, för kostnader som har uppkommit från
och med den 1 februari till och med den 30 november 2020 för personlig
skyddsutrustning för personliga assistenter som är i kontakt med personer
som har funktionsnedsättning och som är beviljade statlig
assistansersättning. Bidrag får lämnas med högst 5 000 kronor per person
som beviljats statlig assistansersättning. Försäkringskassan prövar frågor om
statsbidraget.
Vaccinationer mot covid-19 ska registreras i ett vaccinationsregister
SFS: 2020:1194
Ikraftträdande: 1 januari 2021
Ändringarna innebär att vaccinationer mot sjukdomen covid-19 ska
registreras i registret över nationella vaccinationsprogram. För vaccinationer
mot covid-19 ska även uppgift om vaccinationens dosnummer registreras.
Den vårdgivare som har ansvarat för en vaccination mot covid-19 ska lämna
uppgifter om vaccinationen till registret. Lagens rubrik föreslås ändras till lag
(2012:453) om register över nationella vaccinationsprogram m.m.
Utbildningsdepartementet
Utbildningsdepartementet ansvarar bland annat för regeringens
utbildnings-, forsknings- och folkbildningspolitik.
Genom reglering i förordning kommer skolenhetsregistret fortsätta finnas
tillgängligt
SFS: 2020:833
Ikraftträdande: 6 november 2020
I den nya förordningen regleras insamlingen av uppgifter till
skolenhetsregistret, vilka uppgifter som ska finnas i registret och hur
uppgifterna ska hållas tillgängliga. Skolenhetsregistret innehåller information
om alla skolenheter inom skolväsendet i landet och också om enskilda
utbildningsanordnare som har fått tillstånd att sätta betyg (betygsrätt).
Uppgifterna i registret får användas av myndigheter och enskilda. Statens
skolverk ska avgiftsfritt hålla uppgifter ur skolenhetsregistret tillgängligt
genom en webbplats. Genom att registret regleras i en förordning kommer
uppgifterna i registret fortsatt att kunna göras tillgängliga och kunna
användas av enskilda och av myndigheter som behöver uppgifterna i sin
verksamhet.
Möjligheter att använda fjärrundervisning och distansundervisning utökas
SFS: 2020:779–781
Ikraftträdande: 10 oktober 2020
Förordningsändringarna innebär bland annat att fjärrundervisning får
användas i fler ämnen och kurser än i dag i grundskolan och motsvarande
skolformer, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vidareutbildningen i
form av ett fjärde tekniskt år. Därmed kan undervisning med legitimerade
och behöriga lärare erbjudas där alternativet annars är undervisning med
obehöriga lärare. Det införs också bestämmelser om bland annat
godkännande av utförare av utbildning där distansundervisning används och
om ersättning vid distansundervisning i gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan.
Stödet vid korttidsarbete utökas till att även omfatta ersättning för
kompetensinsatser
SFS: 2020:1248–1249
Ikraftträdande: 1 januari 2021
Lagändringen och den nya förordningen innebär att arbetsgivare som får
stöd vid korttidsarbete också ska kunna få ersättning för kompetensinsatser i
samband med sådant arbete. Syftet är att stärka arbetsgivares och
arbetstagares möjligheter att använda tiden som frigörs under korttidsarbetet
till att synliggöra eller höja kompetensnivån hos individen och företaget.
Arbetsgivare som får stöd vid korttidsarbete ska ha möjlighet att få
ersättning för 60 procent av kostnaderna för kompetensinsatser som
genomförs under arbetsbefriad tid.
Utökade möjligheter för personal i skola och förskola att läsa
vidareutbildningar som leder till behörighetsgivande examen
SFS: 2020:724
Ikraftträdande: 1 september 2020
Vidareutbildning av lärare och förskollärare (VAL) är en särskild satsning på
bland annat vidareutbildning för yrkesverksamma lärare och pedagogisk
personal inom förskolan som saknar en behörighetsgivande examen.
Utbildningen regleras i en förordning.
När det gäller behörighetskraven för att få gå utbildningen tas kravet på att
ha varit anställd som förskollärare bort eftersom många som har arbetat
länge inom förskolan och utfört kvalificerade arbetsuppgifter inte varit
formellt anställda som förskollärare.
När det gäller möjligheten att gå en kortare variant av utbildningen utgår de
detaljerade datumkraven för när yrkesverksamheten ska ha ägt rum. Vidare
får pedagogisk personal som medverkar i undervisningen i förskolan möjlighet att istället för 30 högskolepoäng studera upp till 120 högskolepoäng
inom VAL för att nå en behörighetsgivande examen och legitimation som
förskollärare.
Möjlighet för universitet och högskolor att ställa krav på lämplighet som
särskild behörighet för antagning till lärarutbildning
SFS: 2020:881
Ikraftträdande: 30 november 2020
För att bli antagen till en högre utbildning krävs att sökanden har
grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan
vara föreskriven. Ändringen innebär att universitet och högskolor som staten
är huvudman för ska få meddela föreskrifter som innebär att det för särskild
behörighet till utbildningsprogram som börjar på grundnivå och som leder
till förskollärarutbildning, grundlärarutbildning och ämneslärarutbildning
ställs krav på att sökanden är lämplig för utbildningsprogrammet
Krav om ökad kompetens om neuropsykiatriska svårigheter och sex och
samlevnad införs i lärarutbildningarna
SFS: 2020:766
Ikraftträdande: 1 januari 2021
En rad rapporter har visat på behovet av ökad kompetens om
neuropsykiatriska svårigheter och det råder en bred enighet om att blivande
förskollärare och lärare bör få mer kompetens om detta. Därför införs nya
krav i förskollärar- och lärarutbildningarna för att säkerställa detta.
Unga behöver få en bra sexualundervisning i skolan. Det kräver utbildade
lärare med rätt kompetens. Därför blir kunskap om detta obligatoriskt i
lärarutbildningarna, genom nya examensmål för att säkerställa att
lärarstudenterna får kompetens att undervisa om frågor som rör identitet,
sexualitet och relationer.
Lag förlängs för att viktig forskning ska kunna fortsätta att utföras
SFS: 2020:980–981
Lagen om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för
människors hälsa trädde i kraft den 1 december 2013. Lagen är tidsbegränsad
till och med den 31 december 2020 i avvaktan på en långsiktig reglering av
forskningsdatabaser, men förlängs nu till och med den 31 december 2023.
Förordningen om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder
för människors hälsa kompletterar lagen och förlängs även den till och med
den 31 december 2023.
Förlängningen av lagen syftar till att fortsatt göra det möjligt att behandla
personuppgifter i vissa register som är eller har utgjort underlag för viktig
forskning om till exempel cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Registren
planeras utgöra underlag för forskning om bland annat covid-19.
Lättnader i förutsättningar för statsbidrag för regional yrkesinriktad
vuxenutbildning
SFS: 2020:591
Ikraftträdande: 27 juli 2020
Coronapandemin har orsakat svårigheter för en del utbildningsanordnare att
tillmötesgå det krav på arbetsplatsförlagt lärande (APL) som finns i
förordningen om regional yrkesinriktad vuxenutbildning. För att de
studerande ska kunna genomföra och avsluta en utbildning även om APL
inte har kunnat genomföras, införs en lättnad som innebär att statsbidrag ska
kunna lämnas även om de samverkande kommunerna på grund av vissa
omständigheter inte kan tillhandahålla APL på sammanhållna
yrkesutbildningar och lärlingsutbildningar.
Det ska vara fråga om omständigheter som kommunerna inte kan råda över
eller att utbildningen av säkerhets- eller hälsoskäl inte kan förläggas till en
arbetsplats utanför skolan.
Extra statsbidrag får lämnas för utbildning som får stöd enligt
yrkesvuxförordningen
Ikraftträdande: 28 juli 2020
Gäller till och med: 31 december 2020
Som en konsekvens av coronapandemin har behovet av utbildningsplatser
inom regional yrkesinriktad vuxenutbildning (regionalt yrkesvux) ökat
markant.
Förordningen innebär att de samverkande kommunerna ska kunna få
ersättning, utöver den ersättning som de har beviljats och fått enligt
förordningen (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad
vuxenutbildning, för kostnader för vissa utbildningsplatser. Det kan gälla
dels platser som kommunerna redan har åtagit sig att finansiera, dels helt nya
platser som kommunerna anordnar under 2020.
Syftet med det extra statsbidraget är att förbättra kommunernas förutsättningar att erbjuda regionalt yrkesvux till exempelvis individer som
varslats om uppsägning och behöver utbilda sig, skifta karriär eller
kompetensutveckla sig för att få ett nytt arbete.
Studerande får ett högre tilläggslån 2021 och 2022
SFS: 2020:1237–1238
Ikraftträdande: 1 januari 2021
Mot bakgrund av coronapandemin och dess effekter på arbetsmarknaden
kan fler personer behöva utbilda sig för att inte hamna i längre arbetslöshet.
Vuxna studerande med tidigare inkomster kan utöver de vanliga
studiemedlen få ett tilläggslån från och med det år de fyller 25. Ändringarna
innebär att tilläggslånet tillfälligt höjs med cirka 1 000 kronor per
studiemånad under 2021 och 2022 (till cirka 5 100 kronor 2021). Det stärker
möjligheterna för denna grupp att påbörja studier och underlättar
ekonomiskt i en situation där det kan vara svårare att hitta ett arbete vid
sidan om studierna.
Giltighetstiden för resultat på högskoleprovet förlängs
SFS: 2020:744
Ikraftträdande: 10 september 2020
För att ge fler personer ett giltigt resultat på högskoleprovet och därmed ge
fler möjlighet att konkurrera med sitt provresultat till högskoleutbildning,
förlängs giltighetstiden för ett provresultat från fem till åtta år. Ändringen
gäller tills vidare
Begränsningar av antal deltagare i högskoleprovet
SFS: 2020:1022
Ikraftträdande: 1 januari 2021
Ändringarna innebär att om det genomförs fler än ett högskoleprov under ett
kalenderhalvår får personer som har rätt att delta i högskoleprovet endast delta i
ett av proven. Universitets- och högskolerådet (UHR) beslutar vilket av dessa
prov respektive provdeltagare får delta i.
Om det behövs av smittskyddsskäl får UHR för ett eller flera provtillfällen
också besluta om att endast den som fyller 19 år det kalenderår då provet
genomförs eller är äldre, eller den som har börjat gymnasieskolan tidigare än det
kalenderår då han eller hon fyller 16 år och som går vårterminen i årskurs 3 den
termin provet genomförs eller har gått ut gymnasieskolan. får skriva provet.
UHR får också besluta om att endast ett visst högsta antal deltagare får skriva
provet. Beslut om tilldelning av platser vid provtillfället eller provtillfällena ska
fattas på objektiva grunder.
Känn er fria att dela och kopiera text och bilder. Gott nytt år önskar Dagens Demokrati.
