När den svenska staten uppkom fick landet sina första skatter, som gick till kungamaktens underhåll och krigståg. Så småningom blev dessa skatteprestationer stående skatter och nya skatter infördes OCKSÅ. Stormännen fick skattebefrielse och det värdsliga frälset skapades. Fogdar placerades ut i slottslän och hade i uppdrag att driva in skatterna.
Aktiebolaget Skatteverket
I många länder finns ett starkt stöd gällande idén att höga skatter ska finansiera vård, skola, omsorg. Ett instrument för att påverka såväl produktionen som konsumtionen. Tobaksskatten är ett tydligt exempel. Varannan rökare dör i förtid, det gör rökning till den ledande påverkningsbara dödsorsaken i höginkomstländer. I Sverige motsvarar kostnaden för rökning alla allmänläkare och sjuksköterskor inom primärvården, 31,5 miljarder kronor. Produktionsbortfallet står för 19,6 miljarder och de som vårdar sina anhöriga två miljarder. Tobaksskatten ska göra det både mindre attraktivt att röka och finansiera de negativa konsekvenserna.
När jag gick i högstadiet hade vi en egen rökruta mitt på skolgården. Här fick vi stå om vi hade föräldrarnas medgivande. Även om vi inte hade medgivandet drogs vi dit av den coola aura som film- och reklambranschen omgärdade rökarna med. Att det amerikanska hälsoinstitutet gått ut och deklarerat att rökning inte var skadligt, underlättade inte oron bland vänner, skolpersonal och föräldrar. Vi var många barn som växte upp med minst en förälder som ogenerat rökte – hemma, i bilen och var helst vi rörde oss. Alla som gick på krogen, olika offentliga platser o s v, fick finna sig i att andas in tobaksångorna. Drabbade anhöriga och deras advokater som försökte stämma tobaksbolag som inflytelserika Philip Morris, vars ledning inte själva använde tobak, mutades till tystnad genom förlikning eller utsattes för maffialiknande hot. När jag ville göra en film mot rökning i reklamfilm format 1997, var det som att stånga huvudet i en vägg när vi mötte svenska Folkhälsoinstitutet. 2016 föreslog Riksdagen ett exponeringsförbud mot tobak i butik. Studier från andra länder visar att infört förbud förändrar ungdomars attityder, vanor och vilja att experimentera med tobak, samt att andelen impulsköp minskar.
Med politisk vilja och handlingskraft skulle Sverige kunna minska den ohälsa som är kopplad till exponering, inte bara inom rökning, utan även inom andra områden kopplade till barn och ungas ohälsa. Men det kräver en tydlig agenda. Tekniska hjälpmedel har gjort att vi inte längre behöver ta oss ut för att utföra ärenden, hitta kunskap, kommunicera eller umgås med andra. Generation Pep rapporten 2022 visar att två av tio barn och unga rör sig för lite. Med enkla knapptryck kan vi utan större kostnader få även fysiska inslag som kan få oss att hoppa framför skärmarna. Men den digitala arenan har också medfört att allt yngre utsatts för saker de inte är mogna för. Och för psykiska och fysiska övergrepp de inte skulle utsatts för eller utsatt någon annan för, i den fysiska världen. Folkhälsomyndigheten har i rapport efter rapport visat att desto mer råhet den virtuella världen bjudit in till, desto mer har det avspeglat sig i den verkliga världen, och svårigheter för barn och unga att hålla isär begreppen. När jag träffade hjärnforskare Predrag Petrovic berättade han, att hur den digitala världen påverkar, beror på vad barn och unga gör bakom skärmen, i vilken utsträckning och vilken input de har i övrigt.
När nätet tar allt mer av barn och ungas tid i anspråk, har det gjort att allt fler känner sig ensamma. Färre deltar i annan fritidsaktivitet, i skolarbetet, interagerar utan digitala applikationer. Andelen som inte längre vet hur de ska använda sina händer för att skriva, som inte kan stava eller räkna utan hjälpmedel, som får allt svårare att hantera elementära saker som en sax, problemlösning, konflikter och relationer, tröstäter bakom skärmen – socker, snabbmat, skräpmat.
Enligt Medierådets rapporter uppger nästan 80 procent av unga att tiden bakom dataskärmen känns meningslös. Nästan 90 procent av tiden med mobilen. En lärare ställer i tidningen Läraren, frågan varför hans fyraåring på dagis måste ha tillgång till skärm. Själv ställer jag frågan varför inte alla huvudmän ser till att filtrera bort det som inte är ägnat för barn, det som inte gynnar skolarbetet och det som gång på gång saboterar allt fler spelsberoendes skolgång och fritid. Den blivande rektorn på innerstadsskolan som byggdes för 100 elever men nu inrymmer 800 svarar att Ipads är en bra avkoppling för mellanstadiebarnen, för att de har så många aktiviteter på sin fritid. Två fritidspedagoger uppger att de är de enda som inte är nya och att de är två vuxna per 120 elever. Då blir det inte lätt att hinna erbjuda utvecklande aktiviteter för eleverna, som till exempel teater, trots att de har de kunskaperna.
Näringsriktig mat, närhet, dagsljus, frisk luft, natur, att bara få vara, en del av något, tillhör våra basala behov. Att vi förstår, att det vi lär och gör verkligen betyder något, ger mening. Motiverande vuxna, riktiga kamrater och tillgång till olika former av aktiviteter utifrån behov, tror unga själva gör att de kan må bra och utvecklas. Öppna förskolor, fritidsverksamheten och skolan, behöver alla vara hälsofrämjande. Det är här barn och unga tillbringar större delen av sin vakna tid. Verksamheten är redan finansierad via skatten. Har en läroplan som innefattar uppdraget utvecklande och hälsofrämjande verksamhet, och är därmed den plats som har störst potential att påverka. Det är också här barn och unga utsätts för störst grupptryck. Nästa steg är att öronmärka tid för arbetet i timplanen, inklusive resurser. Liksom att säkra fortbildning av föräldrar och alla andra som leder och påverkar barn. Med enkla medel kan vi redan idag bryta upp teoretiska lektioner, arbete och raster med aktivitet som uppmuntrar till återhämtning och rörelse. Det görs redan men inte generellt, inte rutinmässigt.
Pris inflationen på frukt och grönt sägs vara runt 13 %, jag ser en fördubbling i vissa butiker, trots att de ligger i samma område och har samma ägare. Medan sötsaker och glass ökat minst, 9 %. Mjölk, ost, ägg 24 %. Bröd, spannmål, fisk, kött 16-17%. Oljor och fetter 31%. För de barn och unga som som redan är hårt drabbade ekonomiskt, blir det allt mindre fördelaktigt att välja nyttiga alternativ framför läsk och godis. Hur säkrar en växande skolkoncern med intressen även i hälso- och sjukvårdssektorn, inklusive barnpsykiatrin, att barn och unga får det dem behöver och att vi andra får objektiv fakta?
Vilka incitament ges redan pressade föräldrar och unga, när arbetsgivarna aviserar att lönehöjningar motsvarande inflationen inte kommer i närheten för arbetare, medan försörjningsstödet höjs med nära 9%. Löner till VD i statliga bolag som Vattenfall, 21%, till 1,3 miljoner i månaden, samtidigt som de deklarerar att det inte är deras ansvar att sökerstölla svenskarnas tillgång till el eller rimliga priser. Kommunstyrelsens ordförande i Norrtälje försökte sig på hela 25 % men tvingades istället avgå. Pandemi bidrag eller vallöftet om el stöd, är inget som vanliga arbetare fått tillgång till. De får skjuta upp betalningar, minska avbetalningar till förmån för stigande räntor, drömmen om att en gång själv äga sin bostad känns allt mer avlägsen.
Fler ifrågasätter om det ens lönar sig att arbeta på golvet. En ensamstående löntagare som tjänar 25 000 kronor i månaden, kan ha 7 800 kr kvar efter att inkomstskatt, arbetsgivaravgift, moms och punktskatter betalats. En ensamstående mamma med två barn har enligt Swedbanks beräkningar basala levnadskostnader på 165 000 kronor årligen. Med ett skattetryck på 80 procent behöver hon komma upp i en lön de flesta inte ens kan drömma om för att kunna köpa en bostad, unna sig och barnen det som förväntas för att kunna upprätthålla sociala relationer. En arbetarfamilj med tre barn, där föräldrarna tillsammans tjänar 66 000 kronor i månaden, betalar 70% i olika skatter.
Skattesystemet som utjämningssystem stöttas till 70% av Sveriges befolkning. Men den allt skevare fördelningen av skattetryck och fördelning av skattemedel skapar klyftor som blir till allt större problem. Grundproblemet med det svenska skattesystemet är att endast arbete och konsumtion beskattas. Hushållen betalar 56% i skatter och sociala avgifter på sina bruttoinkomster, medan Näringslivet betalar 13% i bolagsskatt på sina bruttovinster. Kapitalinkomst beskattas med 17%. Varför inte bara göra skattebelastningen lika för alla typer av inkomster. Det skulle kräva ett skattetryck på ungefär 35%, inklusive sociala avgifter, kapitalinkomster, företags bruttovinster med mera. En enda skatt, utan att skilja mellan löner, företagsinkomster, aktieutdelningar, ränteinkomster och företagsvinster.
För att kunna rätta till saker som uppfattas felaktiga och för att påverka beteenden, behöver alla skatter utformas så att de går plus minus noll. Med en justerande beskattning, utformad så att skatteinkomster som erhålls från privatbilism går till skattelättnader i kollektivtrafiken och klimatskatt på smutsig energi motsvarar inkomsterna av skattelättnaderna för verksamhet som bidrar till energibesparing.
När vi väl uppnått det, kan såväl skatter som skattelättnader tas bort, utan att den offentliga sektorn förlorar skatteinkomster. Det handlar om att avskaffa de skatteförmåner som kapitalintensiv produktion har i dag, till förmån för ett beskattningssystem som är lika för all produktion. Kommunerna skulle kunna vara grundläggande skatteenheter och staten sedan ta ut skatt, inte enkom på individer, utan efter kommunernas sammanlagda inkomster.
I dag är de som äger kapital och de som har stora kapitalinkomster vinnare i skattesystemet. De kan den över 3000 sidor långa skattelagsstiftningen eller anlitar en skatteexpert. Information som inte ingår i den traditionella skolan. Med en enda bas skatt, lika för alla, lika för alla typer av inkomster, kombinerat med styr skatter som inte ger några nettoinkomster och bara är till för att påverka missförhållanden och beteenden, kan vi få ett jämlikare skattesystem, utan en massa konstiga bidrag som ska pytsas ut, utan att medborgarna har inflytande över fördelningen, eller möjlighet att kontrollera att de faktiskt gör någon samhällsnytta.
Alternativet är att vi går ihop och skapar vår egen välfärd och bidrar i form av insatser som eget arbete. För vem tror längre att toppskiktet av politiker har som kotym att arbeta för medborgerliga rättigheter. Vi behöver en slags fredlig revolution i likhet med Carnation revolution, i spåren av Kalla kriget mellan USA och Ryssland, då över 60 % av Portugiserna inte kunde skriva efter att en miljon fått lov att återvända från de koloniserade öarna, så sent som på 70-talet. Genom att känna till historien kan vi undvika att trampa i samma fällor.
Text Lotte Johannson
Karikatyrteckning jj
