Den växande rörelsen Positiva pengar samlar studenter, ekonomer, aktivister, politiker, journalister, utopister och realister som kämpar för att reformera penningsystemet, för en rättvisare, grönare och stabilare ekonomi. Positiva Pengar är den svenska grenen av International Movement for Monetary Reform (IMMR) som finns i 26 länder. En icke vinstdrivande och partipolitiskt obunden ideell förening med medlemmar och sympatisörer från hela det politiska spektrumet. Föreningen drivs främst av volontärer, med varierande bakgrund och ett stort engagemang för samhällsekonomi – med ledord som forskning, utbildning och aktivism för en hållbar ekonomi
Jussi Ora, ledamot i Positiva Pengar, har arbetat 15 år inom finansiella tjänster, både nationellt och internationellt. Han har lett utveckling och förändringar i över 25 år. Dagens demokrati publicerar nedan en artikel av Jussi Ori om hur vi kan få till en penningreform som gynnar allmänheten. Om ekonomins riktiga begränsningar och vilka möjligheter penningsystemet ger oss. Jussi Ora menar att inflation är en viktig och aktuell del för att förstå dess betydelse, orsaker och hur vi kan hantera den.
Jussi Ora;
Inflation och hur det hanteras handlar om levnadsomkostnader och förmögenhetsfördelning. Fördelas offentliga pengar och insatser efter allmänhetens intressen kan levnadsomkostnaderna hållas ner så att det blir bra för alla och klyftorna minskar.
Inflation är en allmän prisökning och den mäts i förändringar av KPI på årstakt. KPI är priset på en korg av varor och tjänster som man utgår ifrån att medelkonsumenten konsumerar. En höjning av ett enstaka pris är inte inflation, utan priset ska höjas för många varor kontinuerligt över tiden för att det ska vara inflation.
Inflation sägs uppstå när efterfrågan är större än produktionskapaciteten. Idag hanteras inflationen genom att minska efterfrågan genom att öka arbetslösheten, vilket dämpar löner, köpkraft och investeringar. Färre får råd att tillgodose sina behov och därmed säkras att övriga har råd med sina. Resultatet blir ökade klyftor.
”Detta innebär att FED kommer att bekämpa inflationen på det gamla sättet – genom att drabba miljontals arbetstagare med inflationsbekämpningen genom att bromsa ekonomin och få dem att förlora sina jobb eller löner, eller både och.
”Detta är fel medicin för fel sjukdom. Det kommer att skada miljontals människor som är bland de mest sårbara i ekonomin.” Citat Robert Reich
Ett mänskligare och ekonomiskt bättre alternativ är att fokusera på produktionskapaciteten och missbruk av marknadsdominerande ställning där företag höjer priserna bara för att de kan. Inflationen hanteras dels genom investeringar i ökad produktionsförmåga, dels genom regleringar som förhindrar missbruket av dominerande ställning. Professor Fadhel Kaboub tog upp detta i en intervju, där utgångspunkten var att målet är välstånd för alla (länk till svensk text, här). Han tog även upp kostnaden för att inte göra något åt samhällsproblem, vilket ofta är fallet vid åtstramningar. Åtstramningar är en del i dagens politiska sätt att hantera inflation.
Så här skriver Riksbanken;
”För att nå detta mål [inflation 2 procent, mitt tillägg] höjer eller sänker Riksbanken styrräntan (reporäntan). Räntan är priset på pengar. Genom att höja eller sänka räntan påverkar vi efterfrågan på pengar i ekonomin.
Vi behöver fundera på hur effektivt det är att hantera inflation genom räntehöjningar. Det beror helt på vad som orsakar inflationen. Om det handlar om störningar i leveranskedjorna och brist på insatsvaror, höga energipriser eller missbruk av dominerande ställning på marknaden så kommer räntehöjningar inte att hjälpa. I ett sådant läge är också en budgetåtstramning helt fel väg att gå.
Den förda räntepolitiken, med sänkta räntor, har drivit upp priserna på finansiella tillgångar och boende. För egnahemsboende innebär sänkta räntor att de kan skuldsätta sig mer för samma månadskostnad. Förenklat, utan amorteringar och ränteavdrag, visar detta exempel på sambandet: med en skuld på tre miljoner till 4% ränta har man en månadskostnad på
10 000 kr. När räntan sänks till 2% får man samma månadskostnad med en skuldsättning på sex miljoner.
Samtidigt är produktionskapaciteten för nybyggande mycket lägre än efterfrågan. Detta ökar villigheten till, och tvingar fram, ökad skuldsättning. Alla måste vi bo någonstans, det är viktigt, och därför kommer vi att bjuda upp priserna till gränsen för vad vi har råd med. Eftersom trycket är störst i storstäderna, jobben drar oss dit, så blir priserna högst där. Bostadspriserna i Sverige har varit stigande under decennier och det får oss att tro att priserna kommer öka eller hålla i sig också framgent. Därmed vågar vi skuldsätta oss mer.
Under 20 års tid har boskulderna ökat med 8,1% per år i genomsnitt. I december var summan av dessa 4 468 miljarder (motsvarar ca 89% av BNP). En höjning av räntan med en procentenhet skulle öka kostnaderna med 44,6 miljarder och med två procentenheter skulle det innebära 89,2 miljarder (före ränteavdrag). Detta är en av anledningarna till att det sägs att Riksbanken har svårt att agera med höjda räntor. Det skulle kraftigt minska efterfrågan i ekonomin och skatteinkomsterna för kommuner och regioner. Påverkas priserna på boenden av räntehöjningar kan det bli än värre. I värsta fall en bostadskrasch och bankkris. Att räntan inte fungerar för att styra ekonomin kom professor Richard Werner fram till i sin empiriska forskning – som vi på Positiva Pengar Pengar har skrivit om tidigare.
De som kan tjäna på räntehöjningar är finansaktörer som spekulerar i att den ska höjas, som tagit positioner för det på marknaden. Likaså de som har tillräckligt med pengar för att kunna köpa i en kris där olika tillgångar sjunker i värde.
För att en penningreform ska “gynna allmänheten istället för ett fåtal”, som det står i våra stadgar, måste vi veta vad som är möjligt att åstadkomma med våra offentliga pengar och vad som är begränsande. Det handlar dels om hur fristående vår nation, med vår riksdag, regering och riksbank, kan stå i förhållande till det globala finansiella ekosystemet, dels vilka möjligheter vi har att bedriva en politik som faktiskt gynnar allmänheten.
Användandet av vårt penningsystem
Hur våra offentliga pengar används och fördelas avgör vem och vad som gynnas.
Inflationen är en viktig del av detta. Inflationsspöket är det mest använda argumentet från de som vill att affärsbankerna ska få behålla sin oligopolställning när det gäller att skapa pengar som de spenderar genom utlåning mot ränta. Deras argumentet är att det blir inflation om staten via Riksbanken skapar och spenderar pengarna därför att staten kommer att ge ut för mycket pengar.
Historien visar inte att detta är sant. Däremot har Richard Vague i sin empiriska undersökning kommit fram till att affärsbankernas skapande av pengar i vinstsyfte ständigt leder till finansiella kriser.
Ur hans bok, ”Brief History of Doom” (s 196): “På grund av kreditbranschens omfattning, dess höga hävstångseffekt och inneboende risk, dess privilegierade möjlighet att skapa stora mängder nya pengar och därmed ny efterfrågan, och dess förmåga att föra över risken för överexpansion och betalningsinställelse till sina kunder, kan denna ambition i utlåningsbranschen [ambitionen att öka aktieägarnas förmögenhet] på ett nästan unikt sätt leda till mycket större skada än samma ambition på någon annan arena.” Vi återkommer till hans forskning.
Det är bland annat därför som Positiva Pengar verkar för en penningreform. Reformen innebär att Riksbanken för det första får monopol på penningskapande och för det andra skapar dem som en annan slags skuld – en skyldighet för staten att acceptera dessa pengar vid betalning av skatt och avgifter till staten.
Reformen innebär dock inte, om den genomförs, att risken för inflation och det förmögna fåtalets ackumulation av kapital, automatiskt kommer att minska.
Vi penningreformister behöver förstå pengar så väl att vi vet vad som är bra för allmänheten och vad som endast gynnar ett fåtal. Många idéer om pengar är inte samhällsvetenskapliga utan enbart politiska. Vi behöver lära oss att sålla det politiska från det som är ekonomiskt realistiskt. Vi behöver lära oss att resonera på ett sätt som är begripligt för alla.
Pengar i sig är ingen bristvara, kan omöjligen vara så då de skapas med tangentbordet, vilket tydligt har visats med de kvantitativa lättnader (QE) där världens centralbanker har skapat 25 biljoner USD för finansaktörers och stora kapitalägares bästa. Den enda anledningen till att samhället och den riktiga ekonomin lider brist på pengar är det politiska valet att låta affärsbankerna skapa och spendera en stor del av våra pengar i form av lån mot ränta. Vidgar vi perspektivet så ser vi att det har haft förödande konsekvenser för allmänheten medan de tio rikaste i världen har tjänat en halv biljon dollar under covidkrisen.
”Krisen har avslöjat vår kollektiva bräcklighet och oförmågan hos vår djupt ojämlika ekonomi att fungera för alla……. Istället måste medborgare och regeringar agera utifrån det brådskande behovet av att skapa en mer jämlik och hållbar värld.”– Oxfam –
Under covidkrisen har det visat sig att det som är viktigt för samhället inte är de finansiella tillgångarna utan de reella resurserna – personal, kunskap, naturtillgångar – och hur vi använder dem. De kan till skillnad från pengar, inte skapas med tangenttryckningar. Däremot kan de fördelas och utvecklas. Hur det går till blir avgörande för resultatet.
Vi har en finansialiserad ekonomi
Genom räntor fördelas resurser från den produktiva reala ekonomin till den extraherande finansiella världen. Professor Michael Hudson berättade under Positiva Pengars webbinarium (länk här, se de första 10 minuterna) hur de allra rikaste under tusentals år har använt sig av sina finansiella tillgångar för att tillskansa sig reella resurser. Historiskt har dessa reella resurser varit folkets jord och arbete. Ofta har folk fått arbeta som skuldslavar, där arbetet utgjort avbetalning på deras skulder. Den finansialisering som vi har idag utgör en förlängning av detta.
Professor Costas Lapavitsas kallar detta för att gå med “vinst utan att producera” där det mest framträdande kännetecknet är ökningen av den vinst som görs genom en finansiell expropriering av hushållen. Han hävdar att staten med sitt agerande och sina regleringar har möjliggjort denna finansialisering.
Ett exempel är BlackRocks uppköp av egnahem i USA både efter den finansiella kraschen 2008 och under nedstängningar av samhället under covidkrisen 2020 – 2022. Hushåll som inte kunde betala på sina skulder tvingades sälja sina hem. Stora finansiella aktörer kunde betala, många gånger med hjälp av banker, och köpte upp stora områden med egnahem som de sedan hyr ut. Tillgångar och inkomster fördelades om och det förmögna fåtalet kunde ackumulera ytterligare kapital.
Våra politiker har valt att låta våra pengar till större delen skapas genom affärsbankernas långivning till improduktiv spekulation och ägarbyten. Detta skapar en finansiell kapitalackumulation med efterföljande reell kapitalackumulation i allt snabbare takt i händerna på allt färre personer.
I Sverige har förmögenhetsklyftorna sedan 1980 ökat mer än i andra länder. Vi behöver få ett stopp på detta och minska behovet av privat skuldsättning.
Vi kan skapa ett bättre samhälle
Lösningen initialt är underskottsfinansierad finanspolitik där nyskapade offentliga pengar används för att bygga upp ekonomi och inkomster nedifrån.
Därigenom kan man skapa bättre förutsättningar för små- och medelstora företag att öka sina investeringar, vilket gynnar självständiga och vitala lokala ekonomier. Då minskar möjligheterna för fåtalets finansiella intressen att använda sitt ackumulerade kapital för att fördela reella resurser till sig själva. Även det vi producerar kommer att fördelas mer rättvist – till allmänheten och inte koncentrerat till ett fåtal. Klyftorna och koncentration av makt kan minska.
Med en korrekt genomförd penningreform, som tar bort finansialiseringen av ekonomin, kan vi åstadkomma allt detta och mer. För att komma dit behöver vi även adressera fler frågor, såsom:
1. Demokratins, regeringens och riksdagens roll i samhället och penningsystemet.
2. Vår syn på och kunskap om pengar – det avgör hur vi kommer använda penningsystemet och hur resurser fördelas.
3. Hur fördelningen av våra resurser avgör vilket liv och samhälle vi får.
4. Hur våra relationer – i det lilla som i det stora – påverkas av detta.
Mer om det i framtida nyhetsbrev.
P.S. För oss är penningsystemet i grunden en existentiell fråga då det berör våra liv på djupet och är för många bokstavligen en fråga om liv och död
Vi behöver öppna samtal, baserat på fakta, om inflation och hur vi påverkas av den samt av de åtgärder som görs och inte görs för att hantera den. Det är en viktig fråga för allas våra liv.
Positiva Pengar var med och tyckte till inför tillsättandet av utredningen om statens roll på betalmarknaden.
Vi kom med en rad förslag på direktiv. Glädjande nog har regeringen tagit med flera av våra förslag istället för att gå på bankföreningens linje. Några höjdpunkter;
✓ Utredningen kommer göra en genomgripande och bred analys, inte som bankföreningen föreslog smalna av utredningen till att fokusera på ett reservsystem som skulle backa upp bankerna i händelse av kris och krig.
✓ Utredningen kommer undersöka hur statens roll på betalmarknaden sett ut historiskt. Under 1800-talet fick centralbankerna världen över sedelmonopol – de privata bankernas skapande av pengar ledde nämligen till instabilitet och finanskriser. De argument som ledde fram till sedelmonopolet är precis lika giltiga och viktiga idag – och talar för att centralbanken borde få monopol även på utgivning av digitala svenska kronor.
✓ Utredningen ska också brett analysera konsekvenserna för Sverige av dagens utveckling där pengarna i allt större grad privatiseras. Vi ser mycket positivt på en sådan analys.
✓ Slutligen ska utredningen utreda statens roll som utgivare av centralbankspengar. Vi kommer jobba för att utredningen ska ta detta tillfälle i akt att undersöka olika kanaler för att distribuera nyskapade pengar: exempelvis via statsbudgeten, lån till banker för klimatomställning och produktivt företagande eller direkt till medborgarna.
Här kan du läsa mer och ladda ner en jämförelse mellan Positiva Pengars förslag på direktiv och regeringens slutgiltiga dokument och om hur en krasch i en ekonomi som är driven av privat skuldsättning kan undvikas.
Text: Jussi Ora
Ledamot i folkrörelsen Positiva Pengar
Positivapengar.se
Foto: Lotte Johansson
Vilken kunskap vill du dela med dig av på Dagens Demokrati som har potential att utveckla demokratin?
Ansvarig utgivare
Lotte Johansson
