Ett medborgarförslag har skickats in till kommunfullmäktige där det efterfrågas att sammanträdena görs tillgängliga för allmänheten genom digitala sändningar.
Kommunfullmäktige har gett kommunstyrelsen i uppdrag att bereda ärendet.
Med dagens teknologi samt system är detta ett ypperligt sätt att öka invånarnas möjlighet till att vara delaktiga. För flera personer kan det även vara lättare att inhämta information muntligen än att enbart studera skrivna protokoll.
Det kan tänkas att ledamöterna känner sig obekväma med att det hela sänds ut för allmänheten, samtidigt är detta redan vedertaget på riksdagsnivå så rimligtvis bör detta inte utgöra ett hinder.
Återstår att se hur kommunstyrelsen väljer att svara på motionen.
”Ett så stort medieintresse har jag aldrig någonsin upplevt.” Denna sammanfattning gjorde Anne Dänner, Mehr Demokraties presstalesperson, efter medborgarråd Demokratis start. I början av juni presenterade Mehr Demokratie det nya projektet tillsammans med företrädare för skattebetalarnas förening, DGB (Deutscher Gewerkschaftsbund) och stiftelsen Schöpflin i en förbundspresskonferens. De står tillsammans med flera andra organisationer bakom medborgarrådet.
Presskonferensen överfördes live av Sender Phoenix. I ARD:s Tagesschau fanns en lång intervju med Mehr Demokraties talesperson Claudine Nierth. Även i tidningar och radio fick starten av medborgarråd uppmärksamhet. Vid de sex regionalkonferenserna tog respektive lokalpress upp ämnet.
Varför regionalkonferenser?
Vi organisatörer ville förbereda medborgarråden genom regionalkonferenser. Vi ville få en känsla för stämningen i befolkningen – och även i politiken. Hur står det till med vår demokrati? Behöver den uppdateras? Vad fungerar bra? Vad kunde fungera bättre? Vad måste ovillkorligen ändras? Helt konkret handlade det också om vilka ämnesområden det framlottade medborgarrådet skulle diskutera på förbundsnivå. Två stora ämnesgrupper, direktdemokrati och medborgardeltagande, är redan inbokade. Dessa båda kommer även Förbundsdagens expertkommission att diskutera, vilket medborgarrådet hänvisar till. Men vad exakt ska medborgarrådet tala om?
Medborgardeltagande och direktdemokrati har många facetter – det kan handla om frågan om de sociala förutsättningarna för demokratisk medverkan, om att få med minoriteter, om kvorum och föreskrifter samt mycket mer. Efter det man talat om, måste även olika experter inbjudas. Regionalkonferenserna hjälper till att klargöra frågan vad man exakt måste tala om när det handlar om direktdemokrati och medborgardeltagande och vilka ytterligare demokratiämnen som spelar roll.
För dessa konferenser kunde var och en anmäla sig. Deltagarna grupperades av processövervakarna så att de så långt möjligt utgjorde en bild av befolkningen t ex vad angår könsfördelning, regional hemvist och utbildningsnivå. En fjärdedel av deltagarna i den första fasen var folkvalda och politikföreträdare. Detta eftersom de dagligen sysselsätter sig med vår demokratis beslutsfattande och vet vilka verktyg som redan diskuterats.
”Medborgarråd Demokrati” ska inte förstås som protest eller tankesmedja utan som en kompass. Den ska underlätta för de folkvalda att besluta vilken riktning demokratin måste utvecklas i de kommande decennierna och med vilka ställningstaganden de verkligen företräder medborgarna. Därför strävar vi att ha nära förbindelse med politiken.
Med ’vi’ menas var och en
Med begreppet ”medborgardialog” eller ”deltagande” förbinder många officiella utfrågningar, in vilka några utvalda och intresserade människor kommer till tals. Medborgarrådet har anspråket att även inbegripa sådana människor, som annars snarare betecknas som ”långt från politiken”. Processen har lagts upp så att den inte bara avbildar en viss bubbla, utan är ett tvärsnitt av de röstberättigade i Tyskland. Det är viktigt; och riktigt; att tala med varandra – om ämnen, inte åsikter eller personligheter – så länge bestämda regler för umgänget bevaras. Det är självklart att människofientliga, rasistiska, våldsförhärligande eller respektlösa uttalanden – från vilken politisk riktning som helst – inte har någon plats här.
Använda varje människas potential för gemensamma frågor
Vår grundläggande övertygelse är att det knappast finns politiska frågor, som är så invecklade att intresserade lekmän inte kan bilda sig en åsikt om dem, eller så konfliktladdade att det inte går att finna för all godtagbara lösningar med hjälp av kloka verktyg. Våra partners tiotals år långa erfarenhet av deltagandeprocesser bestyrker detta. Det finns emellertid två viktiga förutsättningar. Ett skyddat rum för debatter måste stå till förfogande och nödvändig förhandsinformation måste ges på ett begripligt sätt.
Ramen måste stämma
Deltagarna får genom att träffa experter all nödvändig information, så att de står på samma nivå av vetande. För detta väljs olika människor från praktik, politik och vetenskap.
De deltagande medborgarna ska diskutera olika åsikter om möjligheten till komplettering och vidareutveckling av den parlamentariska demokratin. Ett projektråd övervakar att urvalet av experter också möter detta mål och att den samlade processen genomförs med insyn och öppenhet beträffande resultat. I detta projektråd finns företrädare för vetenskap och olika civilsamhällesorganisationer.
Nära förbindelse, men ingen anpassning till politiken
Även dialoger eller undersökningar som startats med de bästa avsikter, hamnar ofta i tomgång, eftersom det inte noga klargjorts, vad som ska hända med resultatet. ”Medborgarråd Demokrati” satsar från början på en god överensstämmelse med politiska processer. I koalitionsavtalet har SPD och unionspartierna inrättat en expertkommission som ska ge råd till om och hur demokratin ska kompletteras. Förbundsregeringen sysselsätter sig utan vidare med med frågan om Parlament, medborgardelaktighet och direktdemokrati ska kopplas förnuftigt till varandra. Vad skulle då ligga närmare än att medborgare också genast fick tas med och koppla resultaten till varandra? Folkvalda är en del av förfarandet.
I medborgardelaktighetens process får folkvalda erfara, att där dagens system producerar missnöje, får de samråda med medborgare utan konfrontativ diskussion. Omvänt kan medborgarna få insikt i hur omröstningsprocesserna i partier, partigrupperingar och parlamentet förlöper, och vad som är det positiva i den parlamentariska demokratin. Genom direktutbytet växer förståelsen för varandra. De folkvalda är från början anknutna, eftersom ändringar och kompletteringar till det representativa systemet enbart kan lyckas genom dem. Därmed säkrställs också att medborgarna får en klar adressat för de resultat medborgarråden uppnår.
Fas 1 – Regionalkonferenser
”Medborgarråd Demokrati” har startat i juni med regionalkonferenser på sex orter i Tyskland. En hel kväll vid varje konferens satt intresserade och folkvalda tillsammans vid bordet och diskuterade om utmaningarna och framtiden för demokratin.
Vad avses med regionalkonferenserna?
Med regionalkonferenserna vill vi, organisatörerna, förbereda medborgarråden. Vi vill känna på stämningen i befolkningen – och även i politiken. Hur står det till med vår demokrati? Behöver den vidareutvecklas? Vad går bra? Vad kunde gå bättre? Vad måste absolut ändras?
Helt konkret handlar det alltså om vilka ämnen som ska diskuteras av det genom lottning bildade medborgarråden på förbundsnivå. Två stora ämnesområden, direktdemokrati och medborgardeltagande har redan utstakats. Båda kommer också att diskuteras av Förbundsdagens expertkommission, vilken medborgarrådet refererar till. Men vad exakt ska medborgarrådet tala om? Medborgardeltagande och direktdemokrati har många facetter – det kan handla om frågan om de sociala förutsättningarna för demokratiskt deltagande, om involverande av minoriteter, om kvorum och föreskrifter samt mycket mer. Och allt eftersom man talar om olika ämnen, måste också olika experter bjudas in. Regionalkonferenserna borde hjälpa till att klargöra följande fråga: Vad exakt måste vi tala om, när det handlar om direktdemokrati och medborgardeltagande och vilka ytterligare demokrati-ämnen spelar roll?
Fas 2 – Medborgarråd
Medborgarrådet är hjärtpunkten i vårt demokrati-experiment. Här talar framlottade människor i ett skyddat rum om hur vår demokrati ska kunna gå vidare. Här sitter människor tillsammans, som annars uppenbart aldrig skulle kommit att tala med varandra. Och även de tar till orda, som annars ofta tiger.
Vad avses med medborgarråd?
De deltagande medborgarna ska med sina olika åsikter diskutera möjliga kompletteringar och vidareutvecklingar av den parlamentariska demokratin. Därvid handlar det framför allt om den fråga (som även expertkommissionen i Förbundsdagen bearbetar); skall den parlamentariska demokratin kompletteras med direktdemokrati och medborgardeltagande? Hur måste det se ut, så att befolkningen tar till sig det? Till slut borde det komma fram ett medborgardokument, i vilken den framlottade församlingen sammanställer sina rekommendationer för politiken.
Vad är det speciella?
Vid ett medborgarråd ska inte bara ”de vanliga misstänkta” tala med varandra. För att lyckas med det finns en viktig förutsättning; de egentliga debatterna äger rum i små grupper, till vilka varken fackfolk, media eller politiker har tillträde. Så kan en ärlig och öppen diskussion utvecklas i ett skyddat rum i vilket ingen behöver ha bekymmer för uttalanden som vore ’pinsamma’ eller ’oönskade’. Var och en ska ha chansen att bli inlottad och få delta. Därför dras deltagarna genom lottningsförfarande ur folkbokföringsregistren. Det finns ett detaljerat program för urval av deltagarna och för organisering av evenemangen. Därmed säkerställer vi att:
alla Tysklands regioner och de olika kommunstorlekarna representeras
deltagarna får kostnadsersättning
vid behov organiseras tillsyn av barn/anhöriga och sörjs för webbtillgänglighet
tidsutdräkten är uthärdlig (fyra dagar medborgarråd på en ort i Tyskland + en dag för ”demokratidag” i Berlin)
Så går medborgarrådet till:
Deltagarna träffas två gånger två dagar. De kommer samman i plenum på 160 personer, får alla nödvändiga informationer och debatterar sedan i små grupper på cirka åtta. Det görs slutligen ett sammandrag av resultaten och de jämförs med varandra. Därigenom tillförsäkras en personlig och förtroendefull kommunikationsram och anknytningen till helheten blir trots det bestående. Ett team av moderatorer på plats sörja för att alla kommer till tals och att resultaten samordnas på ett bra sätt. När all förslag och väsentliga aspekter från smågrupperna sammanställts, bestäms återigen tyngdpunkter och prioriteter.
För att kunna diskutera meningsfullt måste människorna få besked om de olika demokrativerktygen och deltagande-möjligheter, om pro och contra. På plats får de därför all nödvändig information av experter så att alla är på samma kunskapsnivå. För detta väljs alla olika slags människor från praktiskt arbete, politik, media och fackföreningar.
Fas 3 – Demokratidagen
På demokratidagen äger ett storevenemang rim i Berlin, vid vilket resultaten från medborgarråden; sammanställda i ett medborgardokument; presenteras för offentligheten och politikerna, varefter de diskuteras och överlämnas.
Deltagarna (c:a 500)
alla deltagare i medborgarråden och alla intresserade deltagare i regionalkonferenserna (160 + 6*50 = 460, realistiskt c:a 325)
medlemmar av Förbundsdagen (30)
företrädare för förbundsdagspresidiet, regeringen och delstatsregeringarna (30)
regeringens expertkommission (20)
medlemmar av projektrådet, initiativtagarna (Mehr Demokratie, Schöpflin Stiftung, nexus, IFOK), projektpartner (utvärderare, film-team m fl) (40)
företrädare för civilsamhället, näringslivet, vetenskapen, demokrati- och deltagarrörelsen (personliga inbjudningar) (50)
personer från media
Ramdatum
15 november 2019
endagsevenemang c:a 13.00 till 17.30 (till- och frånresa från de flesta orter i Tyskland möjlig samma dag); förberedelse: presskonferens
varaktighet en sammanträdesvecka
lokaliseras idealiskt till Paul-Löbe-Haus – SPD tillfrågade. Detta signalerar partigruppernas värdering gentemot medborgarna och medborgarrådens arbete.
Fas 4 – Genomförandefasen
Efter överlämnandet av resultaten av medborgarråden till politikerna planeras en civilsamhällelig uppföljning av politiken vid genomförandet av rekommendationerna.
I fasen efter att medborgardokumentet överlämnats, äger ytterligare ett intensivt utbyte rum mellan medborgare och folkvalda. Medborgaruppföljningen av den parlamentariska processen är en stor möjlighet till dialog på jämlik nivå, i vilken medborgarna och politiken kan mötas och samarbeta fruktbart. Medborgarna kan berätta vad de känner för, vad de skulle vilja regleras annorlunda och förklara vad de känner sig lugnade av i rekommendationerna från medborgarråden. De folkvalda kan å andra sidan förklara de politiska reaktionernas spektrum, utmaningarna i lagstiftningsprocessen och förklara sina positioner. Gemensamt kan målen justeras, genomförbarheten mätas och en gemensam förståelse för det demokratiska deltagandet utvecklas i vårt land.
Till SR säger Fredrik Hansson, kommunalrådet att ärendet ska upp i december och att det är för tidigt att säga hur kommunen kommer agera.
Kommunala folkomröstningar är alltid rådgivande och i två av tre folkinitiativ som leder till omröstning går kommuner emot och avfärda resultatet, enligt en sammanställning av SVT.
Kommer Luleå kommunfullmäktige gå emot 89%?
Den 21 december har Luleå kommun sitt planerade kommunfullmäktige. Ni kan följa ärendet på distans via kommunens hemsida.
Intressant fakta
I flera valdistrikt fick initiativtagarna över 96% stöd. Som störst motstånd fick man i valdistrikten Kronan-Burströmska (17%) och Mjölkudden (15%). Det totala stödet bland alla röstberättigade blev 34%.
Hade valdeltagande varit på 68%, och exakt alla (19.732) extra röster hade röstat emot initiativtagarna, skulle initiativtagarna ändå ha vunnit. (Krävs 68.17%)
I EU valet 2019 röstade 55,86% av Luleås alla röstberättigade. Vilket motsvarar ett valdeltagande på 33.880. I folkomröstningen deltog 24.017 röstberättigade. Viktigt att påpeka att fler har rösträtt i folkomröstningar (63.041) än till EU-valet (60.651).
2018 röstade 19.895 röstberättigade på Socialdemokraterna i Luleås kommunalval. 21.488 röstberättigade röstade nu för att behålla skolorna. Viktigt att påpeka att antal röstberättigade har ökat med 1.289 (104%).
Samtidigt som presidentvalet genomfördes den 3 november anordnades 120 folkomröstningar i USA:s delstater. Bara i år har över 7.000 olika val ägt rum i USA. Här kommer en överblick av några omröstningar som har ägt rum.
Arizona
Två folkomröstningar genomfördes och båda godkändes.
Legalisera cannabis.
Höj skatten för öka investering i skolor.
Colorado
Totalt genomfördes elva folkomröstningar. Bland annat godkändes:
Rösträtt vid 18:år och US-medborgare.
Tillåt ”kommuner” att införa insatstak på casino och betting.
Ge alla 9 elektorer i presidentvalen till den president som får flest röster av majoriteten.
Skydda och utöka populationen av gråvarg.
Sänkt inkomstskatt.
Öka föräldraledigheten med 4 veckor och inför 12 veckors sjukförsäkring.
Höj tobak och nikotin skatterna.
Columbia distriktet (Washington D.C.)
En folkomröstning anordnades och handlade om:
Avkriminalisera entheogen (droger).
Florida
Totalt genomfördes sex folkomröstningar. Bland annat godkändes:
Rösträtt vid 18:år och US-medborgare.
Minimilön på 15 US dollar per timme (ca 130kr).
Skattelättnader för 65+ som blivit funktionshindrade under tjänst hos försvaret.
Georgia
Totalt genomfördes tre folkomröstningar. Bland annat godkändes:
Fortsätt ha höjd fastighetsskatt för välgörenhet till ensamstående.
Illinois
En folkomröstning anrodnades och handlade om:
Behåll platt inkomstskatt.
Kalifornien
Totalt genomfördes tolv folkomröstningar. Bland annat godkändes:
Ge 5.5 miljarder i obligationer för forskning av stamceller.
Klassa App-taxichaufförer (Uber m.m.) som egenföretagare istället för anställda på App-företaget.
Stärkt skydd mot datainsamling av personuppgifter.
Behåll rösträttsåldern på 18 år.
Ge automatiskt tillbaka rösträtten efter avtjänat fängelsestraff.
Louisiana
Totalt genomfördes sju folkomröstningar. Bland annat godkändes:
Totalförbud mot abort.
Öppna en ”regnig dag”-fond för att täcka statliga kostnader vid katastrofer.
Mississippi
Totalt genomfördes fyra folkomröstningar. Bland annat:
Tillåt mediciniskt cannabis.
Folkomröstning om ny flagga.
Nebraska
Totalt genomfördes sex folkomröstningar. Bland annat godkändes:
20% skatt på spel.
Avskaffa ordet slaveri inom straffbedömning.
Nevada
Totalt genomfördes fem folkomröstningar. Bland annat godkändes:
Tillåt samkönade äktenskap.
Skriv in en lista av väljarnas rösträtt i lagstiftningen.
Minst 50% av alla energi ska 2030 komma från förnybar energi.
New Jersey
Totalt genomfördes tre folkomröstningar. Bland annat godkändes:
Legalisera cannabis.
250 US dollar skatteavdrag för veteraner under fredstid på fastighetsskatt (ca 2.200kr).
Oregon
Totalt genomfördes fyra folkomröstningar. Bland annat godkändes:
Öka tobak och nikotin skatterna.
Legalisera psilocybin (LSD m.m.).
Sänk straff för brott mot läkemedelsdroger.
Utah
Totalt genomfördes sju folkomröstningar. Bland annat godkändes:
Könsneutral lagstiftning.
Avskaffa ordet slaveri inom straffbedömning.
Höj skatten för att finanserna ”LSS”.
Washington State
Totalt genomfördes sex folkomröstningar. Bland annat godkändes:
Avskaffa plastpåse-skatten.
Krav på sexualundervisning.
Följande var ett urval för att visa olika typer av direktdemokratiska beslut som tas i delstaterna. Informationen kommer i huvudsak från Googles sammanställningar. Alla omröstningar går att finna på ap.org eller ballotpedia.org.
Slutsats
Man kan lätt tro att allt den 3:e november i USA handlade om presidentvalet, men det är faktiskt inte helt sant.
Samma dag röstade miljoner amerikanska medborgare i olika delstater, genom de direktdemokratiska verktyg som den amerikanska demokratin faktiskt erbjuder, över 7.000 folkomröstningar – om allt från samkönade äktenskap och könsneutral lagstiftning till legalisering av droger, obligatoriskt sexualundervisning och förändringar i elektor-systemet.
En ganska stark demokrati finns på amerikansk delstatsnivå, samtidigt som USA på nationell/federal nivå har stora brister i sitt valsystem och sin demokrati.
Chiles 40-åriga grundlag, som förbjöd bland annat demokratiska partier kommer nu att ersättas med en ny.
”79 procent röstade för att den nya grundlagen utformas av 155 direkt valda medborgare, och inte av en församling där hälften av medlemmarna är direkt valda medborgare och andra hälften ledamöter från kongressen.”, skriver svenska Yle.
Chile saknar nationellt folkinitiativ och folket tvingades demonstrera sig blodiga på gatorna för att ändra grundlagen. Vilket tillslut gjorde att eliten vek sig för en folkomröstning.
Genom projektet Catalyst kommer FN att experimentera med ökad politiskt inflytande över besluten.
”Project Catalyst” är uppbyggt på PoS inom Cardano’s blockchainteknik som strävar åt att integrera demokratiska processer i blockchain-ekosystemet ”eftersom det gör att beslut kan fattas tillsammans utan att förlita sig på en central styrande enhet. Således måste styrningen och beslutsprocessen vara kollektiv. Detta gör det möjligt för användare att förstå hur förbättringar görs, vem som fattar beslut och i slutändan var finansieringen kommer från för att göra dessa val.”, skriver Bingsheng Zhang i ett pressmeddelande.
Cardano syfte är att ge användarna mer makt och på så sätt säkerställa att besluten inom systemet fattas rättvist. För att kunna uppnå rättvisa beslut krävs transparenta röstningssystem och finanseringsprocesser. Det är här Catalyst kommer in i bilden.
Project Catalyst är ett skattesystem som experimenteras inom Cardano-community genom att kombinera förslags- och omröstningsförfarandet med ett flytande demokratisk struktur.
Man vill uppmuntra alla användare att delta, oavsett kunskapsnivå och ta hjälp av expertinsatser med flytande demokratiska metoder för att fatta rättvisa och öppna beslut.
Cardano’s skattesystemet kan implementeras på en mängd olika blockchain-strukturer och nu meddelar IOHK (skaparna av Cardano) via sin Twitter-konto att de har ingått ett samarbete med FN för deras 75-årsjubileum den 24:e oktober. Skattesystemet på ”Project Catalyst” kommer att användas för att rösta på förslag som uppfyller FN:s mål för hållbar utveckling.
We’re thrilled to announce that IOHK is collaborating with the United Nations for its 75th year anniversary! Project Catalyst will be used to vote on proposals which meet the UN’s Sustainable Development Goals
Flytande demokrati, som är en hybrid mellan representativ och direkt demokrati ger möjlighet för Cardano’s skattesystemet att dra nytta av expertkunskaper samtidigt som varje enskild användare har möjlighet att delta i beslutprocessen. Varje enskild användare kan antingen rösta själv eller delegera sin röst till annan användare eller organisation med bättre kunskaper än sig själv. Samtidigt kan man när som helst ta tillbaka sin röst på en organisation eller privatperson för att rösta själv i en enskild sakfråga. Man behöver alltså inte vänta fyra år för att få delegera på nytt, utan man kan byta så fort man har tappat förtroendet för delegaten.
Det svenska partiet Direktdemokraterna förespråkar flytande demokrati och deras modell för riksdagen går att läsa mer om på deras hemsida.
Inom Cardano kommer finanseringsprocessen bestå av främst tre faser:
Före omröstning
Votering
Efter omröstning
Under varje fas ska projektförslag kunna läggas fram, diskuteras och debatteras med experter och användare för att sedan rösta om projekt värda att finansernas. Vem som helst ska kunna skicka in ett förslag men bara förslag som har fått tillräckligt med stöd kommer gå till votering. Exakt vilken roll experterna kommer få och hur deras mandat ska fördelas framgår inte. Vad som är klart däremot är att FN äntligen kommer bli mer demokratiskt genom projektet. Att man väljer just flytande demokrati är ett styrkebesked för demokratiformen.
Nu på lördag den 17:e oktober är det åter igen dags för val i Nya Zeeland. Den här gången står även två folkomröstningar på spel. Stödjer du legalisering av cannabis? Och Stödjer du att svårt sjuka ska ha rätt till dödshjälp?
Frågorna är dessutom delvis bindande. Riksdagen har röstat för att tillåta dödshjälp men på ett villkor, att minst 50% av väljarna stödjer det. För Cannabis lovar den tillsatta regeringen att lägga fram ett förslag till parlamentet, och vid ett nej får de inte. Styrande politiker har alltså i förväg lovat vad resultaten blir. Något Sverige bör ta efter.
I många demokratiska aspekter har Sverige legat efter Nya Zeeland. Redan på 1850-talet hade 75% av alla brittiska män över 21 rösträtt i Nya Zealand och 1893 fick kvinnor rösträtt. Sverige införde kvinnlig rösträtt 1921, och enbart 9% av svenska män var 1910 röstberättigade. Men även om man ser på makten till alla röstberättigade är Nya Zealand ett föregångsland. 1993 infördes nationella folkinitiativ (något Sverige än idag saknar), 1967 hölls den första folkomröstningen om grundlagsändring av totalt 5st (Sverige har aldrig hållit en omröstning om grundlagsändring, trots den enorma regeringsreformen 1974). På folkinitiativ i Nya Zeeland är det dessutom obligatoriskt att folkomröstning hålls inom ett år ifall den uppfyller alla kriterier. Totalt 5st omröstningar har genomförts på det viset.
Men på lördagens folkomröstningar är båda framkallade av regeringen. Folkomröstning om cannabis var ett krav för regeringssamarbete och dödshjälp sker på grund av oenighet i parlamentet.
Nya Zeeland ska alltså utöver valet till parlamentet ha två folkomröstningar samtidigt, vilket är fler än vad Sverige har haft på över 26år.
Nils Harnesk (S) har nu i den socialdemokratiska tidningen NSD kommenterat angående den kommande folkomröstningen den 8 november om landsbygdsskolor i kommunen. Och det är en dyster läsning för alla demokrati-förespråkare. Jag ska försöka bryta ner och besvara Nils i följande respons.
Nils börjar med att anse att det är problematiskt att bryta ner en komplex fråga till en ja/och nej omröstning och belyser forskningsrapporten ”Åtta skolexempel på lokal demokrati”. Enligt Nils visar rapporten att 90 procent av de områden som påverkas av besluten röstar i folkomröstningar, men att omröstningar bland alla röstberättigade hamnar vid 30 procentenheter. Nils anser att direktdemokrati kolliderar med jämlikhet genom att ”de som redan har stora kunskaper och en politisk medvetenhet deltar och ges därmed möjlighet att förstärka redan existerande politiska ojämlikheter” som ett argument emot att stoppa nedläggningen av skolor i kommunen.
Hur kan ett ja/nej-beslut i kommunfullmäktige bli en komplex fråga när folket vill upphäva beslutet?
Luleå kommun, med Socialdemokraterna har genom enkel majoritet, i en ja/nej-omröstning röstar för nedläggning av skolor och förskolor. Självklart med stöd av en utvecklingsplan som också har fått bifall i kommunfullmäktige genom en ja/nej-omröstning. Folkomröstningen behöver inte och borde inte vara mer komplex än när den röstades igenom i kommunfullmäktige.
Hade Luleåborna fått varit med i utvecklingsplanen från börjar hade det här aldrig behövt hända.
Ifall majoritet hade tagit fram en utvecklingsplan som utgick ifrån dialog med alla berörda (dessa 90% i området som du Nils själv började sin krönika med) hade den här folkomröstningen aldrig haft ägt rum. Men nu på grund av er brist på att styra demokratiskt gör lokalborna det helt rätt med att motsätta sig beslutet och får ett legitimt omröstningsresultat, utan mellanhänder.
Politiskt ojämlikhet är inget argument emot demokrati.
Vid varje val till kommunfullmäktige, röstar vi indirekt för ett partis åsikter i bland annat skolpolitiken. Varför anser inte Nils Harnesk att demokratin är för komplex att rösta på ett enskilt parti för väljarna?
Jag är åtminstone säker på att en mer uppdelad röst, där man kan delegera till olika partier eller förtroendevalda per politiskt område skapar ett bättre och mer jämlik politiskt system där partierna är som störst där de har som störst förtroende. Att få ”på köpet” trots att man själv är starkt emot är djupt odemokratiskt och leder till följande situation som Luleå nu befinner sig i. Det är därför även FN nu vill utforska möjligheten att implementera flytande demokrati.
Flytande demokrati möjliggör inte bara uppdelad röst och möjlighet till att själv rösta i de frågor man är intresserad av. Utan även att man kan ta tillbaka sin röst på partiet och byta till ett parti som representerar sig bättre. För det är ju det som är huvudfokuset med representanter. Att ha en som representerar sina egna åsikter. Finns det ingen ska man ha möjlighet att rösta själv. För mig är är det svårbegripligt att inte kämpa och sträva åt en starkare demokrati. Där makten aldrig går för långt ifrån folket. Där man genom demokratiska vägar kan ta tillbaka makten till sin ursprungliga ägare. Där vi har en demokrati som faktiskt kan visa vad folket egentligen tycker.
Kulturdepartementet publicerade den 30 september sin offentliga utredningen Det demokratiska samtalet i en digital tid (SOU 2020:56). Huvudfokuset i utredningen har varit att motarbeta och ge förslag mot desinformation, propaganda och näthat i det demokratiska samtalet.
I sin sammanfattning skriver utredningen bl.a:
”Digitaliseringen har vitaliserat demokratin i flera avseenden. Det är i dag enklare för människor att ta del av och sprida information liksom att sluta sig samman, mobilisera och engagera varandra i olika politiska frågor. Samtidigt kan den digitala tekniken användas för övervakning och repression och den har underlättat för olika aktörer att dolt agera för att påverka opinioner.”
”Sammantaget kan utvecklingen med desinformation, propaganda och näthat få stora konsekvenser för demokratin. Motsättningar mellan grupper i samhället kan fördjupas och den mellanmänskliga tilliten skadas. På så sätt kan förutsättningarna för den allmänna opinionsbildningen raseras samtidigt som förtroendet för demokratins institutioner, såsom de beslutsfattande församlingarna, myndigheter och nyhetsmedier, påverkas. Vedertagna uppfattningar som bygger på kunskap och fakta kan ifrågasättas.”
”Om människor saknar tillit till varandra, till fakta och till det offentliga blir det svårt att föra meningsfulla demokratiska samtal. En utmaning när det kommer till tilliten till myndigheterna är dock att deras informationsarbete utmanas av bl.a. det allt snabbare och mer splittrade informationsflödet. Nya informationskanaler har uppkommit och olika påverkansoperationer har blivit mer kraftfulla. Kommittén anser därför att det finns anledning att överväga att en bredare förvaltningspolitisk översyn görs för att identifiera de olika utmaningar som myndigheter och kommunal förvaltning står inför när det kommer till att upprätthålla allmänhetens förtroende i en tid av omfattande desinformation och propaganda. […] Nyhetsmedierna kan också bidra med att avslöja desinformation och vilseledande uppgifter liksom till stärkt medie- och informationskunnighet. För att kunna fullföra sin roll i demokratin är det därför av betydelse att nyhetsmedier ges goda förutsättningar att granska och skildra beslutsfattandet på såväl kommunal, regional, nationell som på EU-nivå.”
I ett land som saknar offentlig rösträkning kan en president bestämma valresultatet själv, och t.o.m. bestämma att ta bort en lag som förhindrar en evigt-vald president.
Belarus (Vitryssland) brukar kallas för Europas sista diktatur, och med rätta.
Sedan valkampanjen började har över 1.300 politiska fångar gripits, bland annat Presidenten Alexander Lukashenko’s stora oppositionsrival Siarhei Tikhanouski, som på grund av sin arrestering inte kunde ställa upp i valet. Då valde hans fru, Svetlana Tikhanovskaya att ställa upp med enda utgångspunkt att fria alla politiska fångar och engagera ett nyval direkt efter hon hade blivit vald till president.
Valet som åter igen troligtvis inte kommer erkännas på internationell nivå på grund av valet inte är fritt och rättvist, och har inte varit det förutom Belarus allra första val 1994, då Alexander Lukashenko blev vald. Det preliminära resultatet är 80,2% för Lukashenko och enbart 9,9% för Tikhanovskaya, trots massivt stöd runt om i hela landet. Över 63.000 människor lockades till hennes valkampanjer, vilket är den största folksamlingen sedan Sovjetunionens fall i landet 1991, enligt källor till Financial Time.
Under valdagen igår (9 augusti) var det flera protester runt om i landet och som störst i huvudstaden Minsk. Tårgas, diverse granater, vattenkanoner, gripanden och batonger har används som kan ses i videon nedan.
