2 maj 2026
Hem Blogg Sida 12

LEDARE: Utan aktiv medborgardialog förlorar folkomröstningar sitt syfte

Av
Jesper Ek
-
0

Att få sin röst hörd är grunden i en demokrati. Alla demokratiska styrelseformer utgår från samma princip, att all makt ska utgå från folket.

När Sveriges demokrati utformades under 1800-talet fanns varken internet, tv eller radio för folket. Kommunicera, styra och fatta nationella demokratiska beslut var bara praktiskt möjligt genom lokala representanter som kunde förmedla byns åsikter och viljor.

Byns åsikter samlades genom möten med ledamoten som sedan transporterades till riksdagen för att förmedla, argumentera och förhandla. Återkoppling kom genom tidningar och slutrapport från återvändande ledamot. På den tiden var de flesta fritidspolitiker, även på riksnivå.

Ju större kommunerna blev, desto mindre kontakt fick väljarna med sin ledamot. Genom kommunreformerna 1952 och 1971 började man förlita sig helt på representativ demokrati. Så även på kommunal nivå. Den medborgerliga dialogen tonades ner, något som tydligt syns i medlemstappen som började under 1980-talet och i hur folket söker demokratiska beslut genom folkinitiativ. De tog fart med den första kommunala folkomröstningen, 1980 i Vallentuna.

Även om klyftan mellan folkvald och folket har vuxit har det politiska intresset inte svalnat, utan snarare stärkts, rapporterar SCB.

Diagram från SCB ”Allt färre är medlemmar i politiska partier” 2018

””Folket är för okunnigt” är uttryck man alltför ofta hör från politiker utan att ha reflekterat över sitt eget ansvar att förmedla nödvändig kunskap till det politiskt intresserade folket.”

Det finns alltså ett politiskt intresse, kunskap och vilja till demokratiska beslut bland folket och det ser man också genom antalet folkinitiativ som skapas och lämnas på kommunfullmäktiges bord. Ett bord där man med tiden har glömt bort vad man gör där då partierna inte längre har sina medlemmar.

Idag har politiker blivit ett yrke och ett sätt att få igenom egna viljor och utöva makt. Där egoismen har tagit över finns det ingen plats för den medborgliga dialogen. ”Folket är för okunnigt” är uttryck man alltför ofta hör från politiker utan att ha reflekterat över sitt eget ansvar att förmedla nödvändig kunskap till det politiskt intresserade folket.

När man ändrar något på eget bevåg, utan att ens försöka ta reda på folkets åsikter och önskningar, skapas friktion och ökad spänning. Det har också lett till att de flesta framtvingade folkomröstningarna har handlat om nedläggning av skolor och byggprojekt som folket och oppositionen motsätter sig, samtidigt som kommunledningen vänder dövörat till i mer än två av tre fall, enligt SVT.

Flertalet gånger läser man att framtvingade folkomröstningar inte får någon betydelse då beslutet redan är fattat. Det är ett tydligt tecken på bristande kommunikation och demokratiskt beslutfattande. Folket måste få vara med i diskussionen redan från start.

En enskild folkomröstning är svårtolkad om man inte aktivt strävar efter demokratiska beslut. Politiker måste åter söka en medborgardialog och vistas i kanaler där deras väljare är. Alla Sveriges kommuner bör inrätta ett forum för politisk diskussion. Där ska opinionsundersökningar och folkomröstningar kunna hållas och där ska folkinitiativ samlas in och läggas till grund för alla politiska beslut. Att inte utgå från folkviljan är ett grundlagsbrott.

Vi måste sträva efter demokrati även mellan valen, som en del av folkets vardag.

Utforma demokrati genom slumpen

Av
Lennart Hedman
-
0
Resumé av en artikel ur #4 av mdmagazin 2020 (övers. L Hedman)

Förbundsdagen har ett problem. Jämfört med totalbefolkningen sitter i parlamentet för få kvinnor och invandrare, utan också för få landsbygdsbor och för få med enbart grundskola. Det påvisade för en tid sedan Süddeutsche Zeitung i en rundfråga bland ledamöterna.

Av 709 ledamöter var bara 209 kvinnor. Bara 21 av de 709 var i åldern mellan 21 och 29 år. Skulle antalet yngre i Förbundsdagen motsvara befolkningen, måste det bli 63 fler. Liknande gäller för människor med invandrarbakgrund. Lärare och jurister är de dominerande yrkena. Hantverkare eller landsbygdsbor hittar man sällan. Akademiker behärskar skeendet.

Parlament som Förbundsdagen representerar befolkningen rätt bra gällande politisk uppfattning, men mycket dåligt när det handlar om en socialdemografisk profil av befolkningen. Där ser sig många människor inte representerade med sin grupptillhörighet. Men undersökningar visar att någon ur den egna gruppen anses som trovärdig. Politikens förtroendekris är också en representationskris.

Vem är emot detta? På senare tid tar allt fler orter med medborgarråd i politiska belut. Medborgarråd är tillfälliga framlottade församlingar av människor, som under en begränsad tid befattar sig med lösning av politiska problem. Det speciella med dem är: Medlemmarna är efter ålder, kön, bostadsort, storlek på samhälle, utbildning och migrationsbakgrund en avbild av befolkningen. Där sitter manliga och kvinnliga hyresgäster bredvid manliga och kvinnliga elever, managers bredvid hantverkare och landsbygdsbor bredvid stadsbor. Deltagarna i dessa medborgarråd sammanställs genom kandidatgrupper som sorterat de personer, som på förhand utlottats ur hela befolkningen och inbjudits att delta i medborgarråd.

Med hjälp av experter och med professionell moderation informerar sig deltagarna om det ämne som står på dagordningen. Därvid befattar de sig med lösningsförslag och pro-kontra-argumentation. Till slut uppstår en lista på handlingsförslag, som sammanställda i ett medborgardokument överlämnas till politiken. Deltagarna drabbas inte av några kostnader. Vård av barn och anhöriga ordnas. Sammanträdesorterna är fullt tillgängliga.

Särskilt kända har Citizen’s Assemblies i Irland blivit med ämnen som abort och likkönade äktenskap. När det gäller klimatkrisen kommer medborgarråd också allt mer att sättas in i detta ämne för utarbetande av lösningsförslag. Till att börja med har ett klimat-medborgarråd i Frankrike formulerat 149 förslag till landets framtida klimatpolitik. President Emmanuel Macron och hans regering vill genomföra det mesta av dessa förslag.

Medan ett förfarande likt medborgarråd redan sedan 70-talet har universitetet i Wuppertal haft utvecklade planeringsceller, mestadels tillämpade lokalt, ägde den första tillämpningen av detta förfarande på hela-landet-basis rum för kort tid sedan. I september 2019 träffades 160 med lotten utvalda människor från hela Tyskland i Leipzig, för att utveckla idéer om förbättring av demokratin i Tyskland. Det var Mehr Demokratie och Schöpflin Stiftung i samarbete med deltagarföretagen IFOK och Nexus, som organiserade en framlottad församling. Ur denna uppstod förslag som landsomfattande beslutande folkomröstning, inrättande av en stab för medborgardeltagande och direktdemokrati samt upprättande av ett lobbyregister. Utgående från egna erfarenheter hemifrån krävde de lottade medborgarna emellertid också att medborgarråd skulle institutionaliseras i hela landet.

Förbundsdagspresident Wolfgang Schäuble stödde deltagarna i medborgarrådet i detta avseende. ”Medborgarrådet […] är ett verkligen viktigt försök och därför anbefaller jag starkt att vi i Förbundsdagen sysslar med det och även försöker genomföra det”, sade han vid mottagandet av medborgarrådets förslag i november. Resultatet är att äldrerådet i Förbundsdagen uttalat sig för ett medborgarråd i juni. Ämnet är Tysklands roll i världen. Förbundsdagspresident Schäuble kommer att officiellt ta över beskyddarfunktionen för detta medborgarråd. Resultaten kommer att ingripa i Förbundsdagens beslutsfattande i utrikespolitiska frågor.

Men vid sidan av förbundsdagspresident Schäuble har även en rad deltagare i medborgarrådet själva propagerat bland sina lokala förbundsdagsledamöter för genomförande av dessa och andra förslag från medborgarråd. Därför besökte de ledamöterna i deras valkretskontor och upplyste delvis även pressfolk så att de skulle informera om deras arbete.

Härigenom visar sig ytterligare en positiv effekt av medborgarråden. De möjliggör för deltagarna att få erfarenhet av politisk självverksamhet. Hittills mestadels politiskt passiva människor upplever sig som kompetenta och utvecklar ett politiskt självförtroende till varaktigt engagemang. Att få erfarenhet av självverksamhet är inte minst också ett bra skydd mot populism och extremism.

Tillfälligt framlottade medborgarråd har ytterligare fördelar jämfört med valda parlament. Medan ledamöter mestadels är bundna till ett politiskt parti och innehållet i dess program, är deltagarna i medborgarråden inte fångade i partikonkurrens och -disciplin. De har ingen plikt mot någon väljargrupp och påverkas inte av lobbyinflytande. I stället diskuterar de som jämlika bland jämlikar på ögonhöjd i ett maktfritt rum. Det handlar om att lyssna på varandra, lära av varandra och uppnå ett gemensamt resultat som gynnar det allmänna bästa.

Med det kommande medborgarrådet om Tysklands roll i världen handlar det för förbundsdagspresident Schäuble att ”vid sidan om bearbetandet av nämnda ämne, framför allt också att undersöka om ett sådant nytt verktyg är lämpligt som stöd för det parlamentariska arbetet och att utveckla ett format för Tysklands förhållanden på hela-landet-basis.” Man får alltså känna sig spänd inför den vidare utvecklingen.

Thorsten Sterk (Kampanjen för Medborgarråd Demokrati)

Hälsning från Claudine Nierth

Av
Lennart Hedman
-
0

Artikel ur #4 2020 av mdmagazin (övers. L Hedman)

Kära läsare,

men vad är löst? Medan CDU, den enstaka motståndaren, bit för bit flyttar sig och nu vågar ta ett steg i riktning direktdemokrati genom medborgarråd, debarkerar hittillsvarande vänner som SPD och de Gröna och vill inte veta av det mer. De Gröna vill stryka en av sina grundbultar – landsomfattande folkomröstningar- från partiprogrammet! Hallå?

Medan CDU märker att parlamentet förlorar allt mer av kopplingen till folket och man måste styra emot detta genom nya och kompletterande verktyg, drar de andra sig bort från att ge makt till direktdemokratin.

Varför? Häftigast har Brexit eldat på debatten. Genom en rådgivande folkomröstning enligt hårresande regler, som vi redan före omröstningen tydligt varnade för. En order ’von oben’ som ingen av oss önskar och som inte förekommer hos oss i någon delstat. 

Även rädslan för populisterna kringgås! I slutet av september röstade schweizarna mot ett förslag lagt 8 maj av det populistiska SVP som skulle strikt begränsa invandringen. Populister avslöjas genom direktdemokrati – där den är väl reglerad – i de saker den vill ha beslutade.

Nu står vi där, konfronterade med många åsikter och mycket fruktan och är överraskade av sådan aningslöshet.

Dock har människorna sina önskningar kvar. Med hänsyn till utmaningarna behöver vi alla demokratins tre pelare; valda parlament, rådgivande medborgarråd och möjligheten att omrösta. Genom klok koppling av alla tre elementen växer sammanhållningen och en stark demokrati – så är det i alla fall i Irland. Varför inte också hos oss?

Vår uppgift? Även hålla stadig kurs i dimma! Demokrati är löftet om allas största möjliga tillfredsställelse. Demokrati möjliggör att finna beslutsunderlag med iakttagande av olika intressen. Formerna för den måste alltid kunna vidareutvecklas. Då förblir demokratin levande.

Behåll stadig kurs, känn er mycket stimulerade vid läsandet av mdmagazin #4 2020,

Er

Claudine Nierth,

talesperson för Mehr Demokraties styrelse

Många frågor om medborgarråd

Av
Lennart Hedman
-
0
Resumé av en artikel ur #3 av mdmagazin 2020 (övers. L Hedman)

”I denna hemmasittartid lär jag mig mycket om medborgarråd.” Så skrev Susanne Kahlefeld på Facebook efter att hon redan mänga gånger varit med i våra nya web-seminarier om medborgarråd. 

Kahlefeld sitter som ledamot för de Gröna i Berlin. Hon nyttjade som andra människor möjligheten att trots Corona-viruset, hålla kontakt med andra människor via Internet och därvid också lära sig något i videokonferens. Medan ledamöter annars alltid har många tjänstgöringsperioder, hade den gröna politikern mycket tid på våren för denna typ av fortbildning. Precis som många andra människor som inte längre kvällstid kunde gå på bio, teater eller besöka restauranger.

Veckovisa web-seminarier

Sedan 1 april har vi varje vecka på onsdagar erbjudit web-seminarier. Varje gång var det ett nytt ämne. Det handlade bland annat om medborgardeltagande i Corona-tid, om hur det stod till med Medborgarråd Demokrati, om hur ett medborgarråd fungerar, om klimatmedborgarrådet i Frankrike och om exempel på lokala framlottade samlingar i Tyskland, Belgien, Österrike.

Förloppet är alltid det samma. Experter ger till att börja med en inblick i gällande ämne. Därefter kommer en möjlighet till frågor och diskussion. Delta kan man antingen via videokonferensleverantören Zoom eller över Youtube, där web-seminariet streamas live.

Stort intresse

Intresset har hittills varit mycket stort. Mången gång kunde vi inte ens klara av alla frågor. Men det bevisar bara att vårt utbud mötte ett stort motsvarande informationsbehov. Och det är skönt att inte bara möta människor på en ort, som vid vanliga föredrag, utan möjliggöra deltagande för människor i hela republiken. Då man för att delta inte behöver göra något utom att öppna datorn eller att öppna smart-phone-appar till YouTube eller Zoom, är tröskeln för deltagande också låg.

Särskilt begeistrade var deltagarna över redogörelserna från företrädare för medborgarinitiativ, som själva hade initierat medborgarråd. Uta Claus, Katharina Hübl och Johanna Weber från föreningen ”Nur Mut” berättade hur de hade begeistrat stadsdelsborgmästaren i Tempelhof-Schöneberg för ett medborgarråd, som förvaltningen sedan inbjöd till. Katharina Liesenberg från föreningen ”Mehr als wählen” förklarade hur ”Demokratikonventet” utnämnde ett medborgarråd med ämnet medborgardeltagande i Frankfurt am Main och fick det att komma till stånd och genomföras. Studenter som tillkom tog upp initiativet.

Sådana demokratiberättelser får följder. Mer och mer tillfrågas vi av deltagare hur man på den egna orten kan initiera medborgarråd. Bland de frågande fanns exempelvis en kvinnlig borgmästare och en lokal grupp ur ”Fridays for Future”. Alla kunde vi hjälpa vidare med anvisningar och tips.

Fortsatta web-seminarier planerade

Serien av web-seminarier pågick till slutet av juni. Då ämnet medborgarråd har så många underämnen att de inte hunnit avverkas, är fortsatt utbud planerat.

Thorsten Sterk (Kampanjen för Medborgarråd Demokrati)

Över 800 000 människor kräver:

Av
Lennart Hedman
-
0
Uppropet "Skydda mänskliga rättigheter - stoppa storföretagens klagorätt!." överlämnades till näringslivsministeriet i Berlin

Resumé av en artikel ur #2 2020 av mdmagazin  (övers. L Hedman)

Tillsammans med många andra organisationer överlämnade vi i slutet av januari uppropet ”Skydda mänskliga rättigheter – stoppa storföretagens klagorätt!” till näringslivsministeriet i Berlin. I hela Europa har under det senaste året över 800 000 människor stött appellen med sin underskrift. Enbart i Tyskland samlades runt 288 000 underskrifter.

Vårt budskap: Den speciella överklagningsrätten för företag hotar demokratin; om skadeståndskrav hotar, tar lagstiftare avstånd från hårdare regler. Så offras allmänintressena åt storföretagsintressen. Den som vill ha en stark demokrati borde bekymra sig om skyddet av mänskliga rättigheter i stället för att investera i skiljedomstolar.

Och arbetet mot odemokratiska handelsavtal går nu in i sin nästa runda. Ännu väntar vi spänt på den muntliga förhandlingen i Karlsruhe gällande vårt medborgarklagomål ”Nej till CETA!” och hoppas, att domaren delar vår inställning till att utskottssystemet och investeringsdomstolarna inte är grundlagsenliga. 

Nyligen har EU-Parlamentet gett fri väg för ett omfattande handelsavtal med Vietnam. Och åter lämnas medlemsstaterna utanför. Handelsdelen kommer att beslutas i så kallat ”EU Only”-förfarande, alltså utan godkännande från de nationella parlamenten. Om denna praxis tillämpas, låter vi i så fall överpröva vårt grundlagsklagomål ”Stop EU-Only” i Författningsdomstolen.

Nicola Quarz (Jurist vid Mehr Demokratie)

Mer demokrati i klimatkrisen – genom lottade medborgarråd!

Av
Lennart Hedman
-
0

En artikel ur #1 2020 av mdmagazin

Den som utlöst dessa trender är entydigt Irland. Dess regering stod 2011 inför utmaningen att få fart på försenade grundlagsreformer utan att samtidigt splittra det krisplågade landet. I detta läge antog den tacksamt förslaget från politologen David Farrell att låta (väsentligen) framlottade medborgargrupper ge råd om reformerna. Det handlade därvid bland annat om likkönade äktenskap (införande), rätten till abort (införande) och hädelseförbudet (avskaffande) – alltså om ämnen som, i det katolskt präglade Irland, gällt som särskilt konfliktfyllda. Det lyckades dock de båda medborgargrupperna med genombrottet och majoriteten förordade reformerna. Detta avspeglade sig sedan i de anslutande folkomröstningarna. Den sista – om hädelse – ägde rum i oktober 2018.

Vad har hänt sedan dess?

År 2018 var det en mycket het sommar, som gjorde att man upplevde faran med jordens uppvärmning, medan klimatpolitiken släpade efter med de satta målen. I Sverige, Storbritannien och Frankrike uppstod rörelser, som reagerade på klimatproblemet. Den av Greta Thunberg inspirerade ’Fridays for Future-rörelsen’ spreds på några få månader globalt, liksom rörelsen ’Extinction Rebellion (XR)’ som uppstod i Storbritannien. Med deras målmedvetna lagöverträdelser och imponerande deltagarantal sätter de sedan dess tryck på många länders regeringar.

XR har – som ett av sina tre krav – även skrivit in en demokratisk idé på sina fanor. Rebellerna vill inte själva kuppa sig till makten, utan kräver skapande av en lottningsbaserad ’medborgarförsamling’, som skall befatta sig med den ekologiska förändringen av näringsliv och samhälle. De senaste trettio åren har slutgiltigt visat att den traditionella parlamentarismen inte är i position att bemästra denna uppgift.

Eftersom XR under tiden spritt sig till nästan alla kontinenter, fick rörelsen bli den i hela världen starkaste advokaten för medborgarråd. Och så här långt kan XR räkna in den första framgången i sitt ursprungsland. Redan sommaren 2019 beslöt sex utskott av det brittiska parlamentet att redan detta år inrätta ett klimat-medborgarråd.

Det så här långt äregirigaste medborgarrådet är dock klimat-medborgarrådet ”CCC” (Convention Citoyenne pour le Climat) i Frankrike. Arbetande med uppdrag (men oberoende) från regeringen Macron skall det visa på vägar att reducera Frankrikes växthusgas-utsläpp till 2040 med minst 40% (jämfört med 1990) och med så social rättvisa som möjligt. Följande fem ämnesområden ska behandlas: bostäder, livsmedel, mobilitet, konsumtion samt arbete och produktion. För detta fördelades de 150 framlottade på fem grupper om 30 personer, som står i nära kontakt med varandra och gemensamt tar upp finans- och skatteaspekter. Medborgarrådet samlar alltså inte bara idéer utan fattar också beslut i grundläggande frågor, röstar om de utvalda åtgärderna och utformar förslag för deras finansiering. Det är till och med möjligt för dem att utarbeta lagtexter. Hela fyra månader med sex tredagars möten i veckändor står såväl en stab av fackkunniga och ett fackbibliotek till förfogande. Och inte minst utlovar Macron vittgående åtgärder för att omsätta förslagen, om nödvändigt till och med via folkomröstning.

Många är ännu misstänksamma mot Macron, eftersom han bara gjorde sin omsvängning till medborgarpåverkan ”under tryck från gatan”. Efter ihållande och delvis våldsamma protester från de ”Gula Västarna” hösten 2018 tyckte Macron att det påbjöd honom att anordna en tremånaders medborgardialog (grand débat national). Ur detta kom slutligen kravet på ett nationellt klimat-medborgarråd fram, som Macron godkände. Vid sidan om nödsituationen var det emellertid uppenbart att att även de goda argumenten för lottningsbaserat förfarande, var det som övertygade Macron.

Och i Tyskland? Även här regerar kansler Merkel vidare förbi klimatmålen och medborgarna. Delvis sker detta genom rädsla för protester som i Frankrike, eftersom dessa hade tryckt på Macron en koldioxidskatt ”ovanifrån”, för vilken det inte gavs någon social utjämning; delvis känner sig partierna i den ”stora koalitionen” mer förpliktigde mot sina klientel än det gemensamma bästa. Även här kunde ett medborgarråd hjälpa, framför allt om alla vill hjälpa till, medborgare, civilsamhället och politiken. Mehr Demokratie förbereder härmed ett sådant Medborgarråd Klimat tillsammans med sina samarbetspartner och bjuder in regering och Förbundsdag att stödja detta förfarande.

Dr. Percy Vogel (Arbetar i Mehr Demokraties för medborgarråd och företräder som grundare BürgerBegehren Klimaschutz e. V.)

Vad sker egentligen då människor utväljs att stärka demokratin?

Av
Lennart Hedman
-
0

Resumé av en artikel ur #1 2020 av mdmagazin  (övers. L Hedman)

En jättespiral utförd av hundratals människor som utvecklas framför Riksdagshuset i perfekt linje fram till riksdagstrappan och när man optiskt förlänger människokedjan, slår den en bro till byggnadens glaskupol. Där vrider sig över ledamöternas huvuden likaledes en spiral.

Ett levande konstverk för demokratin – uppbyggt av hundratals människor. En symbol för medborgarnas skaparkraft, som tillika slår en bro in i Förbundsdagen; till våra företrädare. När denna idé föddes för några månader sedan, verkade det hela rent storhetsvansinnigt.

Anledningen var ett annat projekt; likaledes en aning storhetsvansinnigt. Det första landsomfattande medborgarrådet, ett ”Medborgarråd Demokrati”. Och alltså inte med ”de vanligs misstänkta”, som alltid intresserar sig för politik, utan med framlottade människor ur folkbokföringen.

Inspirerat av de goda erfarenheterna med framlottade medborgarråd i Irland, som reaktion på den i koalitionsöverenskommelsen utlovade expertkommissionen för demokrati-utveckling, gemensamt med starka partner (nexus, IFOK, Schöpflin Stiftung, Stiftung Mercator och Instituten), har vi vågat och lyckats med det. Med Medborgarråd Demokrati har vi initierat och förverkligat det första landsomfattande lottningsbaserade medborgarrådet.

160 människor, som representerar det stora flertalet av dem som bor i Tyskland – från småbyar till storstäder, med grundskola till doktorsgrad, mellan 16 och 82 år, kvinnor, män och odefinierade, med och utan invandrarbakgrund… Dessa 160 medborgare möttes under fyra dagar i höst för att höra på föredrag av experter och sedan diskutera ett så abstrakt ämne som demokrati.

Hur bra vårt liv tillsammans fungerar hänger omedelbart samman med hur bra vår demokrati fungerar. Med andra ord; när verktygslådan är dåligt utrustad, sågarna rostiga och det fattas bits till skruvdragaren, då kan man heller inte bygga något funktionsdugligt eller vackert. Att diskutera politikens grunder med helt normala människor, att tro dem om att ha genomförbara lösningar, det var åtminstone…..ett vågspel. Och det har fungerat; det har fungerat otroligt bra!

Den 15/11/2019, ”dagen för demokrati” överlämnade vi de utarbetade förslagen från de 160 deltagarna i medborgarrådet till Förbundsdagspresident Wolfgang Schäuble. De här medborgardokumenten kommer vi att presentera utdrag från nedan, garnerade med citat från människor i politiken, media och deltagare i Medborgarråd Demokrati.

Några av medborgarrådets förslag nedan tillsammans med kommentarer

Vår beprövade parlamentarisk-representativa demokrati skall kompletteras med fler element av medborgardeltagande och direktdemokrati

”Evenemanget har politiserat mig. Jag intresserar mig åter mer för politik, nu när jag är en del av den. Detta motiverar mig totalt. Här står 160 personer, som blev intensivt upplysta och tillfrågade och som föreslagit dessa resultat. Jag kan föreställa mig att det då också återverkan på befolkningen. Och tänk vilken storartad möjlighet att samarbeta med parlamentarisk politik och fatta beslut tillsammans.” Tim Weyrauch, framlottad deltagare.

Lagstiftad förankring av medborgarråd

”Jag finner att man inte alls behöver tillfoga mycket – det är ju ett entydigt uppdrag till politiken. Vi har presterat grundarbetet, nu måste något hända. ” Dorothea Grünewald, deltagare.

En landsomfattande beslutande folkomröstning ska kunna initieras genom befolknings-initiativ

”När man ser politikerna i ögonen och tas på allvar, är redan det något bra. Jag intresserar mig för politik och när jag då kan säga något, så gör jag det också. Det var en osannolikt god samtalskultur.” Veronika Schneider, deltagare.

Det skall skapas bättre transparens genom ett landsomfattande lobby-register

”Mehr Demokratie hade från början stöd av Schäuble. ’Jag råder enträget Förbundsdagen att beakta medborgarrådet’, säger han.” Tidningsklipp Tagesspiegel.

Skapande av ett statligt finansierat, opolitiskt institut, som koordinerar, genomför och informerar om medborgardeltagande och direktdemokratiskt förfarande

”Hos många människor sitter frustrationen över partipolitiken djupt. Hyror, bostäder, klimatskydd – om ’gigantiska politikmisslyckanden’ talas det ibland. Ofta ser medborgare att deras invändningar övervägs för lite. Deras missmod och misstron mot ’dem där ovanför’ ger näring till tvivel på demokratin själv. Det är farligt eftersom det direkt spelar populisterna i händerna”. Tidningsklipp Süddeutsche.

Före en beslutande folkomröstning skall alltid ett medborgarråd förbereda och sammanställa frågeställningarna och informationen

”Demokratin är en daglig uppgift. Vi kan aldrig ta den för självklar”. John Quigley, Aerial-Art-konstnär.

Anne Dänner (Har koordinerat press- och informationsarbetet för Medborgarråd Demokrati)

Jubel framför Riksdagshuset

Samla data, utvärdera data

Av
Lennart Hedman
-
0
Katharina Nocun

En artikel ur #3 2018 av mdmagazin (övers. L Hedman)

Hur blir de data, som samlas om oss på internet, till en fara för demokratin? Katharina Nocun har skrivit en bok om det, för vilken hon själv testat datainsamlandet på sig själv. Frågor Neelke Wagner.

Du talar i din bok om dataspåret vi alla lämnar efter oss på internet. Var lämnar vi då mest ut oss?

Det som varaktigt chockerade mig, var mina dataförfrågningar på Amazon. Man måste då veta att jag bemödat mig om att, under mina experiment köpa så mycket som möjligt via Amazon, läsa recensioner och informera mig om produkter. Var och en av oss har rätt att en gång om året få en gratis kopia av de egna användardata från en källa. Alltså har jag framställt en sådan begäran till Amazon.

Efter några månaders upprepade frågor skickade då mig Amazon en jättetabell med 15 000 rader och 50 spalter, i vilken varje enskilt klick fanns registrerat, som jag gjort det senaste året. När hade jag sökt om klimat, när hade jag bläddrat i kategorin ”Baby”, när hade jag tittat efter självhjälp eller på vilken sida hade jag stött på en viss bok, som jag tittat efter på Amazon. Det är ju mycket skrämmande, för det vi vill konsumera och köpa, säger i vårt samhälle redan mycket om oss; vilka vi är eller vad vi vill vara. Och Amazon lagrar ju inte bara våra inköp, utan varje betydelselöst klick; och vet alltså mycket om vad som intresserar mig och säkerligen också var mina svaga punkter finns.

Vad gör företagen med alla dessa data?

Vid sidan av det som jag medvetet lämnat ut, mina offentliga data alltså, skapar jag en mycket större mängd dolda data, som är mycket intressantare för organisationer som Facebook. Exempelvis frågan vem som egentligen står hos vem i adressboken, vem som hur ofta kommunicerar med vem eller vem som tittar på vems profil. När hundratals miljoner människor från hela världen tillåter Facebook att ha insyn i deras adressböcker, då vet Facebook vem som känner vem. Och det mycket mer ingående än enbart vår vänlista på Facebook skulle ange.

Facebook efterforskar hur människor kommunicerar i vissa bestämda livssituationer. Exempelvis när en relation går förlorad. Kort dessförinnan stiger interaktionen mellan de båda partnerna i genomsnitt 225% och ebbar därefter ut. Det betyder att bara genom hur intensivt två personer kommunicerar på Facebook kan företaget dra slutsatser om hur det står till med deras relation. En andra studie visar, att det går att utläsa enbart genom interaktionsdata, om någon är osäker eller i kris. Allt detta är naturligtvis data eller slutledningar ur data, som medför en otroligt stor missbrukspotential. För när jag vet var någon exakt är sårbar, vilka knappar jag lämpligen trycker på, då kan jag inte enbart locka personen till att köpa produkter, utan jag kan naturligtvis också manipulera den politiskt.

Denna politiska manipulation äger såväl rum rum genom dold värvning som över Fake News, som många anser vara en stor fara. Vad kan man då göra?

Skräckinjagande nog är man så här långt ganska rådlös. Många säger – liksom jag – att det är helt oacceptabelt, när nu enstaka leverantörer börjar besluta vad som ska raderas eller ej. Sedan diskuterades om något som en ”pluralism-effekt” skulle införas; en plikt att ha ”balanserad information” i Facebook-Newsfeed. Det är enligt min mening totalt fel. Vad är då ”balanserad”? Vem avgör det? Staten eller, ännu värre, leverantören själv? Bortsett därifrån ligger sanningen i många frågor inte i medelvägen. När jag tittar på en dokumentation över Auschwitz, behöver jag inte som motvikt höra en förintelseförnekare; det är uppenbart snick-snack. Eller vid diskussionen om varmare klimat; naturligtvis kan man ha olika meningar, men när 99% av vetenskaparna säger att klimatförändringen är ett vetenskapligt faktum, då skulle jag finna det besvärligt, när en klimatskeptisk hållning ska läggas in som likvärdig motsatt åsikt.

Och skulle en sådan pluralism-plikt exempelvis verkligen beröra anhängare av konspirationsteorier så att de ser saker annorlunda? När det gäller Fake News består ju problemet inte heller i att de inte enkelt kan vederläggas. Ett av de mest framgångsrika falska meddelandena före presidentvalskampanjen i USA var meddelandet att påven Franciskus skulle stödja Donald Trump. Det var en uppenbar lögn; trots det har folk delat och spritt det.

Fake News är delvis en affärsmodell. Websideoperatörer tänker ut hårresande historier, som människorna vill tro på, eftersom de därmed genererar intäkter på flera tiotusental euro. Även när de till sist måste offentliggöra ett tillrättaläggande, lönar det sig också. Mot detta hjälper bara mer mediekompetens – att systematiskt inte tro på allt, som jag läser eller får till mig; och bli medveten om dessa affärsmodeller. Vi behöver baskunskap om hur man gör riktig research, hur man finner ut vem en websida tillhör. Det är avgörande för att finna sig tillrätta online. Ett viktigt verktyg är bildsökning, som visar om en bild redan använts i andra sammanhang. Det finns det berömda exemplet på ett foto, som av Breitbart-News påståtts att det visar en smugglare, som tar en flykting över Medelhavet på jet-ski. I verkligheten var det Lukas Podolski på semester man såg. Det kunde man finna med en enkel bildsökning.

Varför tror folk på det som står på sådana portaler, även om det lätt kan bevisas att det är snick-snack?

Människor tror nu helst på de saker som passar med deras världsbild. I konspirationsteorier finns fenomenet att folk ofta är mycket kritiskt inställda till etablerade media och hänvisar i vissa fall mycket detaljerat till felinformation, men ställer inte sina krav på faktakoll gentemot sina egna källor. Till viss grad gäller det oss alla. Det görs dagligen försök att manipulera oss, därför är det ett gott råd att vi tar mycket starkare ställning till vad som driver oss och var våra kognitiva svaga punkter finns. varför skulle all världens företag satsa miljarder varje år på reklam, om det inte hade någon verkan? Alla går att manipulera, detta ska vi vara medvetna om. Om vi alla skulle koncentrera oss på att förstärka vår försvarskraft mot sådana manipulationer och bättre förstå hur sådant fungerar, skulle det vara mer hjälp än allt annat.

Dessa insamlingar och utvärderingar av data kan dock även ha den effekten att vi får det vi önskar oss själva, som med Fitness-Apps som vi laddar ner, eftersom vi själva gärna vill leva sportigare och sundare. Vad är faran med sådana erbjudanden?

Rent generellt finns alltid faran att nya teknologier, nya former för datainsamling och -utvärdering inte används så att vi drar nytta av dem. Företagens och delvis staters intressen avviker från våra intressen. För sjukförsäkringen kan det vara förnuftigt att finna ut med hjälp av data från Fitness-Trackers, vem som tillhör en riskgrupp, men när det då delar in folk i olika avgiftsgrupper, då strider det mot solidaritetsprincipen. I Kina testas ett system med att en totalpoäng samlas med data från statliga och privata databaser. Vid rödljuskörning förlorar man poäng. Har man bra betalningsmoral erhålls pluspoäng och så vidare. Sjunker man under ett visst värde, heter det att man inte får del av bra förmåner, barnen får inte gå i en bra skola, tjänstemän befordras inte…. Stat och företag är mycket nära förbundna i denna modell. Varje överträdelse råkar genast ut för sanktion – likgiltigt om det handlar om en äkta förbrytelse mot lagen eller om slarv. Till sist befinner sig folk under permanent kontroll, i ett permanent omflyttningsläger, på annat sätt kan det inte längre beskrivas. Och det vore motsatsen till frihet.

Neelke Wagner (Samhällsvetare, ledare för publikationer i Mehr Demokratie)
Katharina Nocun (medborgarrättskämpe, författare, kampanjledare bl a för Campact och Mehr Demokratie [stoppt CETA] hennes bok ’Die Daten, die ich rief’ utgavs i april 2018 [förlag Bastel Lübbe])

Medborgarråd prövas i BRD, Irland, U. K., Frankrike, Belgien

Av
Lennart Hedman
-
0

Medborgarrådets inledande presskonferens väckte stort intresse bland tidningar, TV och radio. Regionalkonferenserna fick respektive lokalpress att ta upp ämnet.

Vid de sex kvällskonferenserna deltog mellan 15 och 45 medborgare. Med runt borden satt alltid ledamöter från alla Förbundsdagens partier. Deras uppgift var att höra på deltagarnas ärenden, att klargöra vad som redan är möjligt att påverka och om vad Förbundsdagen redan debatterat. Handlar det om ett senare genomförande av resultaten från  medborgarråden, är ledamöter som deltagare i medborgarrådet förbindelselänkar i parlamentet.

”Att leva i en demokrati är tyvärr ingen självklarhet, även om vi i Tyskland numera vant oss mycket vid det. Därvid är det ofrånkomligt att vi oupphörligt försvarar och håller högt demokratins kärna – åsiktsbildningens öppna och transparenta process”, sade Ralph Brinkhaus, CDU/CSU:s partigruppsledare i Förbundsdagen, vid regionkonferensen i Gütersloh.

Jubel på Facebook

Efter regionalkonferenserna började lottningen för det landsomfattande medborgarrådet. 75 kommuner från byar till storstäder ställde till förfogande adresserna till slumpvis utvalda invånare med tyskt medborgarskap och lägsta ålder 16. Adressaterna tillskrevs och inbjöds att delta i medborgarrådet i Leipzig. Ur de framlottade har uppstått en grupp av människor, som genom kön, ålder, utbildning, bostadsort, gemenskapsstorlek och migrationsbakgrund ger en mycket bra avbild av den faktiska befolkningen. Underrättelsen om deltagande utlöste glädje ”Ofattbart!!!!! demokratins medborgarråd … och jag är med”, jublade en av de framlottade på Facebook.

Några kommuner fråntog dock sina medborgare möjligheten till deltagande i medborgarrådet. Staden Frankfurt liksom staden Kassel vägrade av dataskyddsskäl att lämna ut invånardata. Frankfurts förvaltning föreslog istället att ”uppmärksamma en bred personkrets i Frankfurt am Main på er verksamhet och lotta bland de intresserade”. Bara de människor som anmält sig vore då inget slumpmässigt urval, varför vi inte godtog detta förslag.

Förbundspresidenten är för Medborgarråd

Under tiden finner Medborgarråd Demokrati också prominenta vänner. ”Demokratin behöver sådana impulser till förnyelse”, sade Förbundspresident Frank-Walter Steinmaier vid statsbanketten till ära för irländske presidenten Michael D. Higgins den 3 juli i Berlin. ”Med stort intresse har jag följt irländska Citizens’ Assemblys arbete, till exempel med att förbereda folkomröstningen beträffande aborträtt.

99 irländare, som förut aldrig träffats;  studerande, lastbilschaufförer, lärare, ingenjörer, folk från vården – ett tvärsnitt av samhället – samlades för detta på ett hotell i Dublin. Förespråkare såväl som motståndare till grundlagsändringen. De talade med varandra, utbytte argument, vägde för och emot. ’Not exactly the stuff of political revolution’, kommenterade en dagstidning. Och dock lyckades det för dessa medborgare att föra en av de politiskt och etiskt svåraste frågorna från konfrontation till konsensus. Jag finner att detta exempel kan ge oss modet att tro på skapandekraften hos vår demokrati”, enligt Förbundspresidenten.

Framlottade grupper är mer representativa

”När det handlar om att spegla hela befolkningens sociala uttryck och världsåskådning så bra som möjligt, är framlottade grupper mer representativa”, sade politikvetenskaparen professor Hubertus Buchstein nyligen i ett bidrag från FAZ på detta tema. På den kommunala nivån är det mycket hög sannolikhet att bli framlottad någon gång i sitt liv. Om medborgarna sedan skulle fortsätta grupparbetet, skulle de utveckla ett långvarigt politiskt intresse bortom sin tid i medborgarrådet. Detta har belagts i studier. Ämnen att ta upp i medborgarråden föreslår Buchstein framtidsteman, som skulle ha stor relevans för flera generationer som till exempel klimatskyddet. Dessutom passar framlottade grupper bra på kommunal nivå, när komplexa konfliktlägen finns, som ofta vid trafikplanering.

Tyngdpunkt Storbritannien

I Storbritannien skjuter medborgarråd under tiden upp som svampar ur jorden. Som följd av de goda erfarenheterna i Irland planeras eller pågår just nu likartade lokala medborgarförsamlingar.

Ett första nationellt medborgarråd ska inom kort befatta sig med möjliga åtgärder mot en klimatkatastrof. Lokala medborgarförsmlingar med samma tema blir det i Camden, Devon, Lambeth, Oxford och Sheffield. I Londonstadsdelen Camden avgav det första klimat-medborgarrådet i juli 2017 sina förslag till lokala åtgärder mot klimatförsämringen. I Skottland och Wales inrättades medborgarråd för att ge råd beträffande framtiden för de båda landsdelarna.

Exemplet Belgien

Medborgarråd finns också på andra sidan engelska kanalen. I Frankrike äger i oktober rum ett nationellt medborgarråd gällande klimatförändringarna. I Belgien har parlamentet i tyskspråkiga landsdelen Eupen med sina 77 000 invånare beslutat inrätta en framlottad medborgarförsamling. Medborgarrådet ska vara permanent och bli en sorts andra parlamentskammare.

Medborgarrådet som inrättades 16 september ska ha 24 medlemmar och finns i tjänst 18 månader, varefter en tredjedel byts ut var sjätte månad mot andra framlottade medborgare, som kommer från församlingar med 25 – 50 medlemmar, som också lottats fram. De framlottade deltagarna skall behandla ett till tre ämnen per år som föreslås av regering, parlament, två medlemmar eller vanliga medborgare som lyckats samla 100 namnunderskrifter. Minimiåldern har satts till 16 år och deltagandet är frivilligt. Medborgarrådets förslag är inte bindande, men regering och parlament måste vid avslag offentligt försvara varför de avslår.

Stöd på plats

Stöd kommer lokalt för vårt projekt Medborgarråd Demokrati genom medborgarinitiativ. ”Folk återfår genom ett medborgarråd känslan att deras åsikter och idéer samt angelägenheter åter hörs och får verkan.” Så beskrev Johanna Weber en av de viktigaste funktionerna hos framlottade medborgarförsamlingar. Weber från gruppen ”Nur Mut!” (”Bara Mod!”) hade tillsammans med andra kvinnor initierat det första medborgarrådet i Berlin. Hon hade lyckats få staden och stadsdelen att ta fasta på idéerna som gruppen utvecklat och även finansiera genomförandet av medborgarrådet. I stadsdelen Tempelhof-Schöneberg mötte initiativet stort gensvar. Stadsdelens borgmästare Angelika Schöttler (SPD) visade sig entusiastisk för de av de deltagande medborgarna utformade förslagen gällande stadsdelens framtid. Stadsdelsförsamlingen söker nu vägar att förverkliga uppslagen.

”Nur Mut!”-medlemmen Uta Claus tycker mycket bra om Medborgarråd Demokrati, ”eftersom på detta vis relativt många medborgare tilltalas och därtill berörs så att de tänker på ämnet demokrati och sin medverkan i denna. Jag tycker det är mycket spännande att se vilka förslag som utarbetas”.

De i Leipzig utarbetade förslagen till framtid för vår demokrati, kommer att överlämnas den 15 november i Berlin som medborgardokument till Förbundsdagspresident Wolfgang Schäuble. Mehr Demokratie kommer att driva på för att de utarbetade förslagen ska debatteras i Förbundsdagen och om möjligt omsättas i oförändrat skick.

Debatt: M i Vellinge får underkänt i demokrati

Av
Jesper Ek
-
0
Vellinge Kommunhus. Foto: Jorchr, Wikipedia

Om demokrati är ett betygsämne för Moderaterna kan vi börja med att ge dem underkänt i demokrati.

Redan i den grundläggande synen på demokrati har vi förlorat Moderaterna i Vellinge kommun. Kommunalrådet Carina Wutzler (M) ser inte sig själv som en representant för kommunborna, utan utnyttjar demokratin som en scen för att visa sina egna ”talanger”. Det är ett grovt fel och misslyckande för demokratin. Carina bör vara i kommunfullmäktige för att representera sina väljare, inte sig själv.

Uttalandet kommer från en artikel i Sydsvenskan där kommunborna är trötta och besvikna på kommunens utveckling. Utvecklingen går inte som kommunborna vill, vilket är ett demokratiskt misslyckande.

Kommunborna i Vellinge har nu börjat en namninsamling för ett folkinitiativ för att folkomrösta om Naturums och konsthallens framtid. Enligt planerna ska den stängas efter årsskiftet.
– I bristande medborgardialog och folklig representation i kommunfullmäktige är direktdemokratiska verktyg det optimala för medborgarna att kunna uttrycka sina åsikter och visa vem det är som egentligen bestämmer.

i stället för att ta åt sig kritik och arbeta för att tillmötesgå folkviljan sätter sig kommunalrådet Carina Wutzler på tvären mot demokratin.

”Vi ser inte folkomröstningar som ett bra demokratiskt verktyg”, säger Carina W till Sydsvenskan.
Carina anser att helheten försvinner när man ställer komplexa frågor i ett ja/nej-format.

– För det första måste inte en omröstning ha ett ja/nej format. För det andra röstade Moderaterna med ett tydligt ja för att fortsätta med planerna för stängning. Varför var frågan inte för komplex när ni röstade om det i kommunfullmäktige?

Allt det här kunde ha undvikits om Moderaterna hade fört en medborgardialog och sökt enighet i kommunen i stället för att förlita sig helt på majoritetsprincipen i kommunfullmäktige. Den verkar i det här fallet inte verkar vara förenlig med folkviljan.

I största möjliga mån bör breda politiska överenskommelser eftersträvas för att inte undergräva demokratins fundament.

”Vi har parlamentarisk demokrati [..]. Sen får Vellingeborna betygsätta vart fjärde år.”, säger Carina W till Sydsvenskan.

Demokratins innebörd är inte att folket ska kunna välja ett parti som får full auktoritär makt i fyra år och där folket först efter mandatperioden ska betygsätta hur duktig man har varit. En demokrati är ständigt levande och pågående. Demokrati försvinner inte för att ett val har ägt rum, utan snarare pånyttföds.

Hur ska Vellingeborna, som avskydde att kommunen lade ner konsthallen, agera vid nästa val om man ansåg att flera steg gick ändå i rätt riktning? Hur kan kommunborna visa sitt missnöje i enskilda sakfrågor om nu kommunrådet avfärdar tillgängliga direktdemokratiska verktyg?

Istället för att gå mot mer auktoritet behöver vi gå mot mer demokrati. Den demokratiska kampen är långt ifrån över och det finns flera åtgärder vi måste ta i tu med. Bland annat:

  • * Politiker måste visa större förtroende för sina väljare.
  • * Politiker måste i större utsträckning vända sig till väljarna vid förändringar som påverkar deras liv och vardag.
  • * Väljarna måste i större utsträckning få möjlighet att uttrycka sina åsikter.
  • * Väljarna måste alltid ha det sista ordet i en demokrati.

Man kan tycka vad man vill om sin granne, den där Facebook-användarens kommentarer, sin mor eller dotter. I en demokrati behöver vi alla få synas och höras, få påverka och bestämma hur utvecklingen i vårt land, region och stad ska fortsätta, även i mindre frågor som konsthall, badhus eller skolor. Vi har alla olika erfarenheter i livet och tillsammans bygger vi ett pussel av hur vårt samhälle ser ut och kan utvecklas till det bättre, hur din vardag kan bli bättre tillsammans med alla andras.

Politiker måste sluta se politiken som ett verktyg för att uppfylla egna drömmar och bekräftelsebehov och börja se det som det förtroendeuppdrag det är.

Du är inte där för att få en femma i att bygga höghus, trea i antal rivprojekt påbörjade eller underkänt i demokrati. Du, Carina Wutzler, är där för att representera och föra folkets talan. Där folkomröstningar är ett självklart alternativ på direkt kommunikation och den renaste formen av demokrati.

Vi måste fortsätta sträva efter ett mer demokratiskt samhälle.

1...111213Sida 12 av 13

REDAKTÖRENS UTVALDA

POPULÄRA INLÄGG

POPULÄRA KATEGORIER

© Direktdemokraternas Nyhetstidning 2026