Hem Blogg

Vanstyre korruption revolution

0
Artist jj,Dagens Demokrati,Lotte Johansson,direktdemokrati,flytande demokrati,matpriser,inflation, drivmedelspriser,elpriser

Den Arabiska våren 2011 handlade om politiska vanstyren, korruption och skenande matpriser. Samma sociala oro startar konflikter världen över. Länder som Gemen, Libyen och Syrien har slutat i krig men vilka bär ansvaret för konsekvenserna som leder till krig.

Världens största importör av vete, Israel, subventionerade invånare som inte hade råd med bil, att åka utomlands, som inte var högavlönad – med bröd, när priserna började skena. Ungefär som på tiden då Sverige var den gruvnäring den är på väg att bli igen och arbetarna gavs precis så mycket i lön att de inte skulle göra revolution.

I Israel slogs de som försökte opponera sig mot grundproblemet – sociala orättvisor, ner av korrupta regimer och satiriker som visualiserade situationen fängslades. Kulturarbetare har alltid haft kraften att indirekt kritisera makten men inte heller den har fritt spelrum eller de journalister som försöker skildra fler sidor än den politiskt korrekta. Det visar inte minst Saudiarabiens initiativ att bokstavligen stycka en journalist på sin egen ambassad. Ett Saudiarabien som nu via Ramsey vill köpa Capios över 100 sjukhus, specialistkliniken och vårdcentraler i Sverige, inklusive de 900 000 personers uppgifter som följer med köpet, förutom garanterade skattemedel. Inte, titta på Krys och Apotekets läckage av personuppgifter till Facebook. Locket på från ägarna, vad hände med offentlighetsprincipen, gäller inte den all skattefinansierad verksamhet, tydligen inte.

I Sverige precis som i Israel dyker nu särskilda billighetsaffärer upp, för de som inte längre har råd att köpa mat. Grönsaker och frukt som sorterats bort av andra kostar nu ”bara” som de gjorde 2019. Producenterna, det vill säga odlarna och bönderna, uppmanas att inte höja priserna i kris. En indirekt uppmaning om att lägga ner och därmed göra Sverige mindre självförsörjande. De tjugo procentiga faktiska produktionsprisökningarna, konstruerade av den så kallade marknadens, tillika börsens och bolagsstyrelse-koncentrationens kontroll av energiproduktion och kartellprissättning. När det landar hos slutkonsumenten, de med löner som hållits tillbaka, landar det i över hundra procentiga ökningar. Jobbskatteavdragen ger dessutom avstannade pensioner, eftersom jobbskatteavdrag inte kvalar in i pensionsunderlagen. Människor som arbetat hela sitt liv tvingas med sina redan onda knän, arbeta vidare långt efter pension och betala skatt än en gång för att tvingas ned på knä och ansöka om försörjningsstöd, medan statsanställda journalister med granskande ögon inte får fortsätta arbeta så länge de kan, trots att de gör ett bra jobb och vill.

Mellanskillnaden mellan människors tillbakahållna inkomster och priserna de måste betala hamnar i börsmarknadens händer, utan att någon uppmaning hörs om återhållsamhet gällande vinstuttagen från politikerhåll. Är det för att det är marknaden som nu övertagit även de viktigaste politiska rollerna eller för att de styrs indirekt av marknadens tjänstemän? Det är i alla fall vad Bernie Sanders framhåller, USA:s presidentkandidat vi borde hört mer om som kritiserar USA:s nuvarande maktstyre sedan förra årets presidentval.

I hamnen i Odessa sitter enorma mängder vete fast på grund av kriget i Ukraina, för att världens ledare skapat storskaliga sårbara system. Samma ledare som lyckas ta sig både in och ut för att posera med Ukrainas president, mitt i Ukrainas pågående krig, det som pressen ofta glömmer rapportera om att det startade redan 2014 och turerna bakom. Det vanliga ukrainska folket portioneras ut som arbetskraft till de mottagande länder som budar på uppbyggnaden av Ukraina.

I Siri Lanka, Indonesien och Indien har folket gått ut i protest för att de inte längre har råd med de skenande priserna på el, drivmedel och mat. 

På Afrikas horn har strider pågått sedan kolonialismens intåg. Trots att storföretag från västvärlden länge vallfärdat till ”u-länderna”, precis som FN, har de lyckats skapa minimalt med välfärd för fler än sig själva och de de betalar för att få kontrakt på uppdrag, medan de stigande priserna äter upp alla andras inkomster, om de ens får några jobb. Arbetskraft importeras till absolut lägsta spotpris. Få upphandlings-karuseller innehåller konkreta åtgärder för att säkerställa kompetensutveckling hos lokalbefolkningen, deras arbetsförhållanden eller inkomster, inte ens användarnas utveckling.

Skattebetalare i andra länder förväntas betala för det ländernas egna korrupta regeringar roffar åt sig, på bekostnad av deras egen välfärd – de gamlas, barnens och andra som slås ut för att tempot inte är anpassat för den fas i livet de befinner sig i. Eller för att konkurrenstänket gör att de aldrig släpps in på marknaden. Även till de gigantiska vinsterna tvingas de betala via statens skatter. Moms snurror växer och jakten på avdrag landar i, att de med sämst moral betalar minst skatt.

Till västvärlden lockas människor i hopp om att uppnå den uppmålade drömmen, ett bättre liv. Via massmedia och influensers har de matats med en bild allt färre uppnår. Eller av anhöriga och vänner som skäms för mycket för att berätta om den hopplöshet de verkligen befinner sig i – år av boende i en sliten flyktingförläggning, trångboddhet, ett arbete som pågår 12 timmar om dagen, 6-7 dagar i veckan, med en timlön ingen trodde existerade, trots att staten betalt gigantiska summor från en högre kvalité, dock utan kravspecifikation. Andra rekryteras av gängen på gatan, på ett fritids utan vuxna eller vettiga aktiviteter, medan föräldern arbetar livet av sig, utan att någonsin ha råd att göra något med sina barn, av det andra tar för givet. När det gått så långt att de inte längre orkar vara en förebild, tar samhället vid och den som ska bli den ”nya stödföräldern” får resurser den biologiska föräldern kan se sig långt efter. För i Sverige har det blivit en styggelse att att ta hand om sina egna barn eller gamla. Och nåde den som vågar ställa sig upp och säga att kejsaren är naken.

De som stannar i sitt land för att ta värvning i rebellrörelser, i hopp om att de likt Robin Hood skulle ta tillbaka från de rikaste för att ge till de fattigaste, fastnade i läger som tog från de redan hungriga, eller gav till sig själva, påhejade av oligarker, samtidens imperialister och kolonialister. Men att fånga in syndabockarna utan att titta på varför eldar bara på ekonomisk tillväxt ekorrhjulet som kräver fler människor som förbrukar. kan inte människor själva handla får staten göra det åt dem. Arbetarna förväntas betala, med mer skatt och mindre inkomst.

Betongkomplexens fälla, den avskalade bacillfria moderniteten, skapad av beslutsfattare med fem siffriga nollor i månadslön sprider sig som miljonprogram liknande kolosser – på Djurgården, Odenplan, vid knutpunkter som Slussen.

Vem ger lokalbefolkningen verktyg att växa i, i en värld där resurser tas från de redan hungriga för att andra inte ska svälta ihjäl. Digitala Mindre som också läcker till Facebook? Var är de välbärgade som funderar på att anpassa sin egen livstil, utifrån det mantra de flyger runt och ber andra leva efter – Återhållsamhet, mindre flygande, återbruka, inte slänga mat.

Vem tror att människor som går hungriga eller till och  med svälter, slänger mat. Vem tror att det är de som köper en ny mobil, dator, robotar eller bilar, oftare än de förbrukats. Nej, de sopsorterar kanske inte, var ska de göra det? Vad har de att sopsortera? Det som massiva reklamkampanjer och influencers signalerat ut? Att en lyckad person måste ha plutmun, bröstmjölksersättnings, tobak, socker, prylar, prylar och åter prylar som kan effektivisera tiden. Gamla och sjuka dör, ska det också räknas som vinst när de ligger i sina sängar så mycket att de får liggsår. När teven går sönder och inte ens den deras enda sällskap och fönster ut från vårdcellen byts ut, då dör de. Det gjorde min moster, dryga 80 år, 70 mil härifrån, berättade min mamma, trots att hon var glasklar i huvudet. Min farbror dog knall och fall i ungefär samma ålder i Småland, också klar i huvudet. De dör av makthavares iskalla beräkningskalkyler.

Vi har idag ett system som gynnar alla som förbrukar mer än de har råd med. För att lån subventioneras av staten, medan basala livsnödvändigheter inte gör det. Där slår staten istället på 25% i moms. De enda som kan dra av momsen är de som redan har ett registrerat företag. Människor som inte anses klara ett lån med gynnsam ränta, tvingas in i lån med skyhöga räntor. När krediterna blivit för många, återstår personlig konkurs och existensminimum i fem år. Och banken som med ett enkelt knapptryck nollat lånen sitter igen med fastigheten i pant, medan Riksbanken stödköper. Tidigare generaldirektör på Finansinspektionen har kritiserat just det. Nu återstår om han verkligen tänker eller kan ta itu med det, vilka backar i så fall upp honom? På CSN lånen och redan lånade pengar ska räntan chockhöjas. En 24-årig tjej utan föräldrar med kapital lyckades spara ihop en halv miljon, banken svarar iskallt du tjänar tusen kronor för lite för att beviljas lån till bostad och hyresrätter går inte att uppnå. Vad har vi egentligen en Riksbank till? Människor tvingas in i massor av appar för att följa tim uppdaterade priser på el och har man ingen tvättmaskin som kan ställas in på tvätt mitt i natten så förväntas man köpa en ny. Samma gäller för den nya elbilen. Men vad händer om alla tankar el nattetid har då marknaden gjort att du vaknar upp med en elräkning med fyra nollor, jo det har redan hänt, pensionärer med noll möjligheter att styra sin inkomst.

Sveriges Radios Konflikt slutar trots gedigna redogörelser, i att Rysslands krig bär ansvaret – hallå vakna det är aldrig en person som startar krig, det här har pågått sedan andra världskriget minst och armén är globalt uppbackad. De flesta startade av USA.

Positiva Pengar intervjuas den ena erfarna ekonomen efter den andra om läget. De berättar om vad som är fel men vem agerar? Starta en studiecirkel i din by i parken och låt alla ta med sin egen pall, svårare och dyrare än så behöver det inte vara. Vill du hellre driva din egen fråga, starta en direktdemokratisk avdelning där du bor. På så sätt behåller du din rösträtt året om, för att rösta i frågor som i allra högsta grad berör din vardag, när de är aktuella. Men se till att ni har ett ramverk för demokrati säkerställd så ni inte blir ännu en megafon för lobbyister med pengar.

Text Lotte Johansson, Journalist & Ansvarig utgivare
Karikatyrteckning, Jimmy Johansson

Ni borde publicera oftare skriver människor. Hur ska vi ha råd med det, inte en enda krona har ännu dedikerats vårt arbete.

Direktdemokraterna – Flytande demokrati ökar medborgarnas skydd mot maktmissbruk

Foto: Peter Haas / Wikimedia Commons

Politiker går emot folkviljan vilket försvagar demokratin och att ett nytt politiskt system behövs för att bättre spegla folkviljan. Förslaget är att övergå till en e-demokrati med ett flytande demokratiskt styrelseskick, skriver Jesper Ek, Lennie Niit och Fredrick Östlund från Direktdemokraterna.

Vi har under en längre tid kunna se en kaosartad situation i det politiska systemet. I riksdagen har politiska vildar fått oproportionellt mycket makt som missbrukar sin ställning och oppositionen har gång på gång väckt misstroendeförklaringar utan att själva kunna erbjuda ett tillfredsställande regeringsalternativ. Sverige har hamnat i politiska låsningar på grund av sina strikta åsiktspaket där “lagspelet” och slaget om makten har blivit större än reformer för en bättre framtid.

Politiker har i flera fall tagit beslut som går emot majoritetens vilja

Politiker har i flera fall tagit beslut som går tvärs emot majoritetens vilja, såväl på lokal som nationell nivå något som får de som berörs av besluten att svikta i sin tilltro till demokratin. Våra riksdagspartiers starka partipiska gör att personvalda ledamöter tvingas att gå emot sin egen vilja. Den vilja och drivkraft man blev invald i församlingen till från första början. För bara några dagar sedan berättade statsvetaren Peter Esaiasson för SVT Nyheter om hur riksdagspartierna arbetar med att socialisera in ledamöterna in i partiets tänk och hotas med att inte få kandidera till nästa val om man inte följer partistyrelsens linje. Flera statsvetare, f.d. ledamöter och journalister vittnar om det bland annat Anne-Marie Pålsson ”Knapptryckarkompaniet” och Jan Scherman ”Länge leve demokratin”. Detta är en av flera orsaker till varför politiska partier har allt färre medlemmar och försvagat vår demokrati genom att partierna har allt svårare att veta vilka medborgare man egentligen representerar.

Vårt politiska system missgynnar och försvagar demokratins tilltro i båda leden. Både bland politiska eldsjälar som aktivt vill arbeta för att representera en grupp människors åsikter och bland medborgarna som ser hur lokala folkomröstningsresultat bortses om resultatet inte överensstämmer med kommunfullmäktiges felaktiga världsbild. SKR rapporterade under 2020 att i enbart 12 av 31 folkomröstningar följde kommunfullmäktige resultatet sedan kommunallagen ändrades 2011 i syfte att öka det direktdemokratiska deltagandet och beslutsfattandet. 90% av alla folkomröstningar handlade om skola eller infrastruktur. När Luleå-borna skulle rösta i en skolfråga och de styrande valde att formulera ett vagt omröstningsalternativ svarade statsvetaren Simon Matti SVT Nyheter att det handlar om inget annat än att partierna inte är sugna på att ta reda på vad folket faktiskt tycker om Luleås skolpolitiska strategi. Partierna var enbart intresserade att få ett folkomröstningsresultat som på ett manipulativt sätt spelar dem själva i händerna.

Medborgarna måste involveras i beslutsfattandet redan från start och ha möjlighet att ta tillbaka sin röst

Allt detta vittnar om att Sveriges politiska system behöver reformeras så att de politiska besluten i högre grad speglar folkviljan. Vi i Direktdemokraterna förespråkar att medborgarna måste involveras i beslutsfattandet redan från start och ha möjlighet att ta tillbaka sin röst från förtroendevalda som inte längre representerar sina egna åsikter. Reformerna är inte bara möjligt tack vare den teknologiska utvecklingen utan finns redan idag ibland annat flera delstater i USA och Schweiz men med en digital demokrati öppnas flera verktyg för att stärka demokratin. Med internet som verktyg kan information lättare nås ut och knapparna i våra beslutande församlingar bli digitala och nåbara av alla medborgare. Politiska beslut behöver inte längre fattas på en fysisk plats och undertecknas genom en fysisk signatur av statsministern. Det kan fattas och undertecknas digitalt.

Vi i Direktdemokraterna ser internet som en möjlighet att förverkliga demokrati så att den lever upp till sitt riktiga namn, folkstyre. Internet möjliggör en digital demokrati där folkets inflytande kan maximeras, samtidigt som man inte avskaffar förtroendeuppdragen och representanterna. Vi lever i ett samhälle där alla har olika förutsättningar för att delta, yttra sig och hinna rösta om alla beslut och alla dessa förutsättningar bör tillgodoses för att maximera det demokratiska styret. Ett demokratiskt styrelseskick som tillgodoser medborgarnas fria vilja att själva välja hur aktiv man vill och kan vara kallas för Flytande demokrati.

Flytande demokrati är en blandning mellan direktdemokrati och representativ demokrati där varje enskild medborgare sitter på makten att själv bestämma hur mycket man vill delegera till partier, organisationer eller enskilda och hur mycket man själv vill aktivt delta i beslutsfattandet. Istället för att idag där enda incitamentet av direktdemokrati vi har i Sveriges riksdag är riksdagsvalet. Där emellan varken kan eller får folket möjlighet att säkerställa att riksdagen speglar folkviljan eller håller sina vallöften. Ett parti kan lova guld och gröna skogar men sedan i riksdagen istället ta ditt guld och skog ifrån dig, och det finns inget du kan göra åt det. För oss är det oerhört skrämmande och visar hur sårbart vårt politiska system är.

Ett Flytande demokratiskt system ökar medborgarnas delaktighet och skydd mot maktmissbruk. Sverige är i starkt behov att decentralisera makten, demontera ner politiska låsningar och öka samarbetet för att få igenom demokratiska reformer en majoritet redan är överens om.

Jesper Ek, Talesperson Direktdemokraterna
Lennie Niit, Styrelseledamot Direktdemokraterna
Fredrick Östlund, Riksdagskandidat Direktdemokraterna

Egger: Macron är stark motståndare till att utveckla Frankrikes demokrati

By Gouvernement français, CC BY-SA 3.0

Fransoserna har sedan gula västarnas framfart krävt fler direktdemokratiska verktyg, men styrande politiker är motvilliga, säger professor Clara Egger i en intervju med DemocracyNetwork.

Egger säger att 80% av fransoserna inte ville ha en andra valomgång mellan presidentkandidaterna, men ändå blev det så, vilket är orsaken till det låga valdeltagandet i den andra och slutgiltiga omgången.

Fransoserna har starka tvivel på dagens politiska system. Tvivlet är så starkt att 20% av Frankrikes befolkning tycker att det känns som dom lever i en auktoritär stat. Vilket inte är en överraskning för Egger som menar att sedan gula västarnas framfart har efterfrågan på mer direktdemokrati i Frankrike ökat, som efterfrågan på folkinitiativ till alla politiska församlingar.

Den direktdemokratiska rörelsen i Frankrike har varit trög och tungrodd och kommer troligtvis att vara det framöver nu när Macron fick behålla sin presidentpost. Detta på grund av att enligt Egger är Macron en stark motståndare till direktdemokrati. Egger tar upp exempel på när Macron istället för att använda direktdemokratiska verktyg valde att ta fram ett medborgarråd för klimatfrågor, men trots det valde Macron att ignorera några av medborgarrådets förslag vilket skapade ett missnöje. Ett annat exempel Egger tar upp är när Macron deltog i en stor debatt med Gula västarna sa han:

Jag är beredd att diskutera om allt, men inte direktdemokrati

Macron, under debatt med Gula västarna

Ur direktdemokratisk syn skulle Le Pen ha varit något bättre för demokratins utveckling då Egger hävdar att Le Pen vill att folket ska ha mer kontroll och vill se flera folkomröstningar. Däremot finns det även hos Le Pen ett motstånd mot folkinitiativ och folkomröstningar som regeringen själv inte har begärt. Le Pen är för folkinitiativ men med stora begränsningar som att inga folkinitiativ på nationell nivå, trots att enligt studier Egger hänvisar till vill 73% av fransoserna ha den möjligheten. Styrande politiker ska även kunna stoppa folkinitiativ att gå till folkomröstningar om dom anses vara “för extrema”. Vilket gör det väldigt förvirrande om Le Pens ställningstagande men Egger hävdar starkt att detta inte är direktdemokrati, vilket media är dåliga på att poängtera.

Egger är dock ganska hoppfull för det direktdemokratiska rörelsen framöver. Fransoserna pratar om direktdemokrati och stora steg har gjorts i debatterna om direktdemokratiska verktyg.

Om vi fortsätter att vara enade och säger “det här är vad vi vill ha” kommer vi tillslut att få det!

Clara Egger

Se hela intervjun med Clara Egger här:

Du kan påverka EU

0

Hjälp oss att få fler att använda det europeiska medborgarinitiativet. 

Att delta i EU-demokratin är varje EU-medborgares rättighet – alla kan starta, kampanja för eller skriva på ett medborgarinitiativ. Du kan också engagera dig genom att berätta för andra. Använd din röst och dina kanaler för att informera om medborgarinitiativet! 

Offentliga elchocker

Elpriser,Nasdaq,Direktdemokrati,Dagens demokrati,Direktdemokraterna,elhandelsavtal,

”Konkurrenssättningen av elmarknaden har gett samtliga elanvändare (hushållskunder och företag) fler valmöjligheter.” Detta skriver Elmarknadsinspektionen på sin hemsida. Idag kan till exempel elkunder i södra och mellersta Sverige som inte har råd att investera i egna solceller och den tillhörande batteribank som krävs, välja att flytta till Luleå eller varför inte till Skellefteå som behöver arbetskraft till sin nya bilbatterifabrik. Dessvärre är lönen låg och bostadspriserna skenar, med den multinationella bilbatterifabrikens intåg.

Själv fick jag idag ett nytt ettårigt rörligt avtal med ett påslag om 4.50 sek per kwh av det numer uppköpta Kundkraft som inte längre kan garantera lågt pris men att elen är alternativ förnybar el.

Ett rörligt elpris består alltid av inköpspriset från elbörsen, även kallat spotpris, samt påslag och den obligatoriska elcertifikatsavgiften. I det påslag som Kundkraft upphandlat ingår alltid elcertifikatsavgiften”, meddelas jag. Moms tillkommer om 1-13 sek och inom 14 dagar har jag rätt att ångra mig.

Medborgare har förpassats till kunder, vars kostnader inte längre styrs av vad el kostar att producera, utan av;
– ”grossistmarknadens funktion och konkurrensen på slutkundsmarknaden som tarifferna på det reglerade elnätet.
– av politiska beslut om skatter som moms, avgifter, elcertifikatssystem och utsläppshandelssystem.”

I Norden organiseras sedan den svenska elmarknaden omreglerades 1996, den fysiska elhandeln på börsen, på marknadsplatsen Nord Pool Spot (Sverige, Finland, Norge, Danmark, Estland, Lettland och Litauen ingår), bildad redan 1993 i Norge under namnet Nord pool. Ägarna är medlemsländernas stamnätsoperatörer. För oss svenskar betyder det Svenska kraftnät. 85 procent av all el som förbrukas i Norden handlas på Nord Pool och övervakas precis som börsplatserna av tillsynsmyndigheterna i varje respektive land. EU:s direktiv REMIT reglerar handeln med el, med uppgift att förhindra marknadsmanipulation och insiderhandel. Institutet för näringslivsforskning visade dock redan 2015 i uppsatsen ”Private and public information on the Nordic Intranet-Day Electricity market”, att prisnivåerna på den nordiska marknaden steg kort tid före offentliggörande av viktig information.

Transparensförordningen ska bidra till att marknadsinformation görs tillgänglig för alla aktörer på marknaden, samtidigt. Allt på Nord Pool handlar om utbud och efterfrågan. Köpbud från elanvändare som ska matchas mot producenternas säljbud, det görs genom auktionering. På börsen fastställs gemensamma systempriser och elspotpriser i de individuella elområdena ett dygn i förväg för varje timme på Elspot. Varje dag kl. 12 ska aktörerna ha lämnat sina ordrar för kommande dag, med specificerad volym i MWh/h som säljaren eller köparen är villig att acceptera för specifik prisnivå (EUR/MWh), för varje enskild timme! Dagligen klockan 13 publicerar Nord Pool priserna för kommande dag.

I tillägg till spotmarknaden finns en justeringsmarknad för handeln av kontrakt fram till en timme innan leveranstimmen, en så kallad “intradags- marknad”. Denna balansmarknad kallas Elbas och är också organiserad av Nord Pool, för att aktörerna ska kunna justera kontrakten som de ingått i elspotmarknaden, utifrån hur produktions- eller användningssituationen förändras under leveransdagen.

De som handlar el är elproducenter, stora elanvändare och elhandlare. Huvudsakligen sker handeln på Nasdaq Commodities, oklart om det är i USA, i diktaturen Kuwait eller på något av de nordiska, då ägarstrukturer och kopplingar är snåriga att följa men Nasdaq OMX Commodities, är i alla fall den gemensamma finansiella energimarknaden för Norge, Danmark, Sverige och Finland. Där ska handlas långsiktiga kontrakt och prissäkringsmöjligheter. I det ingår även dagar, veckor och månader, i tillägg till kvartal och år. Nasdaq är också handelsplatsen för utsläppsrätter för koldioxid. Medan till exempel börser, som tyska EEX, handlar med kontrakt för den nordiska elmarknaden, vilket kan göras genom den uppsjö av elmäklare som uppstått.

2015 trädde ett nytt regelverk i kraft som bland annat möjliggör för elbörser att konkurrera i hela Europa. Fysiskt går elen till dig direkt från leverantören men ekonomiskt som kund via elhandlare-elbörs-elnätsföretag-producent. Elen är fortsatt lika billig att producera men desto fler kockar desto dyrare soppa. VD för statliga Vattenfall tjänar till exempel 1 319 500 kronor per månad, medan energiministern och GD för Svenska kraftnät tjänar drygt
139 000 kronor per månad, i paritet med övriga myndighetschefers löner. Medianlönen för en börs-vd ligger på 6.3 miljoner per år. Medelinkomstlön i Sverige ligger mellan 20 000 och 40 000 kronor per månad.

En genomsnittlig villakund förbrukar runt 20 000 kWh per år. På elpriset tillkommer 43 procent i moms och energiskatt när fakturan gått genom alla leden, samma gäller för tjänstesektorn, medan företag i tillverkningsindustrin ofta har en lägre energiskatt på grund av deras position som ”internationellt konkurrensutsatta företag”. På motsvarande sätt sänker subventioner produktionskostnaderna och ökar lönsamheten för de som får subventionerna. Den konkurrensutsatta kunden verkar inte ingå i den kalkylen.

Elcertifikatsystemet är en subvention som är tänkt att ge incitament att bygga förnybar elproduktion, vilket har genererat stor tillförsel av vindkraft. Diktaturen Kina äger allt mer av elmarknaden så och de planerade största vindkraftsinvesteringarna i Sverige. Dessa certifikat finansieras genom att ge elanvändarna kvotplikt och därmed ytterligare en kostnad. Tack för den kängan. Samtidigt ökar utbudet av nyproduktion med låg rörlig kostnad som ska pressa grossistpriserna nedåt, särskilt vid blåsigt väder.

Alla elhandelsföretag är skyldiga enligt lag att redovisa ursprunget för företagets totala elförsäljning, om det till exempel är specifik el producerad från vind eller vatten, eller om det är el hänförlig till den så kallade residualmixen, det miljövärde som är kvar när man räknat bort den el som sålts med garanterat ursprung.

Men hur sätts då elpriset

Sverige får inte strypa exportflöden för att trygga den egna elförsörjningen. Det betyder att väderläget i stora delar av Europa, särskilt i våra grannländer Danmark och Tyskland, gör att det ibland uppstår effektbrist. Sverige har inte kunnat producera tillräckligt, utan har då tvingats starta upp oljekraftverket. Medan den nordiska elbörsen Nord Pool inte sätter elpriset utifrån genomsnittligt pris per år, kvartal, månad, vecka eller ens dag, utan utifrån vad det kostar att producera den sista kilowattimmen som behövs för att möta efterfrågan. Att sedan produktionsanläggningar med lägst produktionskostnader används först för att möta efterfrågan, gör att de dyrare anläggningar som tas in i den mån det behövs, därmed får sätta elpriset. Gynnar det här verkligen gemene man? Hur kan vi ens spara på el när alla anmodas att inhandla elbil, digitalisera allt som går, tillbringa fritiden och kommunikation digitalt, medan bensin- och dieselpriser skenar. Hur tänkte de styrande här, ska vi nu alla lämna allt varje dag för att hålla koll på väder och priser i jordens alla hörn.

Varför fick inte folket folkomrösta i en så viktig fråga som avreglering av elmarknaden? Den har inte funnits med som fråga ens under valår. Vad ska man egentligen med valen till undrar den som nu tänker rösta med fötterna och rösta blankt. Själv tänker jag rösta för Direktdemokrati och på så sätt behålla min röst året om och dessutom kräva kvartalsvisa folkomröstningar i viktiga frågor, med fortsatt möjlighet att delegera min röst i andra frågor. Representativ demokrati med skillnaden att jag när som helst kan ta tillbaka de delegeringar jag gjort och omfördela dessa, när dessa inte följer överenskommen agenda.

I Schweiziska kantonen Graubunden, ingår Davos, årligen samlas här de mest inflytelserika globala affärsmännen, massmedia, Young Global Leaders som mynnat ut i till exempel Frankrikes president Macron, Rysslands Putin, Argentinas president, ett antal i Kanadas parlament och andra inflytelserika politiska ledare, under World Economic Forum (WEF). I den kantonen tillämpas folkomröstningar gällande alla grundlagsändringar och folket tillåts också att initiera sådana, så varför föreslår inte deltagarna i World Economic Forum det i sina respektive länder? Ordförande i WEF har skrivit en bok som alla bör granska, den är fullspäckad av grundlagsändringar som behöver ändras för att hans vision som påminner mycket om Andra världskrigets världshärskande visioner ska kunna genomföras.

För att ändra en grundlag i Sverige, krävs ett mellanliggande val, det sker redan i september. Jag välkomnar alla att lusläsa motioner och remisser och sedan dela med sig av dessa i form av en sammanfattning för publicering här på Dagens Demokrati och att snabbt som ögat gå med i Direktdemokraterna, för att tillföra den kompetens som behövs för att vara med och forma framtiden så som vi vill ha den. En framtid där mänsklig tillväxt står i fokus. En framtid där inte som idag, varannan femtonåring lider av psykisk ohälsa.

Lotte Johansson
Journalist och ansvarig utgivare

Lånekarusellens konsekvenser

Finanskrash,Skuldslaveri,lånekarusell, Dagens Demokrati,Kriser,

Pengar uppfanns som ett verktyg av de styrande för att organisera och utveckla samhället, för att viktiga sysslor skulle kunna utföras. Dubbel bokföring av krediter och skulder visade vem som var skyldig vad. Väder, krig och andra katastrofer kunde göra att skulderna blev omöjliga att betala. Skuldavskrivning användes för att befolkningen inte skulle fastna i skuldslaveri och för att värna en effektiv ekonomi.

Den första finanskrisen i Europa var den så kallade prisrevolutionen under 1500- och 1600-talen, utlöst av prisstegringar orsakade av befolkningsökning, devalvering av penningvärdet och den expanderande världshandeln som följdes av spekulation i olika valutor. Med ett enormt inflöde av silver och guld rubbades balansen mellan penning- och varuvärde.

1824 blev det tillåtet att bedriva privat bankverksamhet i Sverige. De tillgångar man hade i form av eget kapital eller hade lånat av andra, var det man fick låna ut. 1831 startades den första affärsbanken. 1850 fanns åtta och 1909 var de åttiofyra. Fram till 1903 fick affärsbankerna ge ut sina egna sedlar, vilket genererade en uppsjö av olika sedlar. Riksbanken såg sig nödgad att ta över kontrollen av sedelutgivningen, medan affärsbankerna gavs rätt till billiga krediter i Riksbanken. 1911 infördes lagen om bankrörelse och stiftarna fick solidariskt ansvar, vilket ledde till att 54 av bankerna försvann genom sammanslagningar eller efter att ha blivit uppköpta.

Den stora depressionen började 1930, sprungen ur den stora Wall Street-kraschen i New York 1929. Den fick förödande effekter i såväl I-länder som U-länder. Under en enda dag bytte 13 miljoner aktier ägare. Folk tog ut kontanter vilket ledde till att bankerna höjde räntorna. Företag och banker gick i konkurs och massarbetslöshet utbröt. Småsparare fick lämna sina hem och gårdar eftersom de inte längre kunde betala de höga låneräntorna och för att banker på väg mot konkurs inte förlängde lånen. Värst drabbat i Europa var Tyskland, där demokratin hamnade i en djup kris. Landet styrdes i stor utsträckning med hjälp av en undantagsparagraf i konstitutionen som gav presidenten rätt att sätta sig över de demokratiska besluten. Misstron växte mot de etablerade politikerna. 1933 och tolv år framåt gällde Hitlers raslära om det tredje riket och judar sattes i koncentrationsläger. Sex miljoner dödades. 1934 började steriliseringsprocessen i Sverige. Den som inte ansågs kunna leverera en tillräckligt duglig avkomma kunde tvångssteriliseras ända fram till 1974. Min mamma klarade sig nätt och jämt.

Den 4 juni 1963, signerade den kontroversiella men allt mer folkkära amerikanska presidenten John F Kennedy, Executive order 11110. Den gav finansministern Dillen som kom från en av de mäktige bankfamiljerna, i uppdrag att trycka statens egna dollarsedlar, 4.2 miljarder, i utbyte mot de silvertackor, silver och de standardiserade silverdollars som fanns i amerikanska myntverkets kassavalv. Nog för att täcka den inte folkvalda bankkartellen Federal Reserve-banks Notes. De flesta kongressledamöter och senatorer är sammankopplade med Federal Reserve-banks. Det är också dessa som levererar listan på valbara kandidater för bankens chefspost till presidenten. Med fyra miljarder i omlopp skulle alla Federal Reserve-banker bli arbetslösa. Fem månader efter mordet på John F Kennedy, skrotades Kennedys nya lag som möjliggjorde tillverkningen av silvercertifikat. Federal Reserve-Banks monopol att hyra ut pengar till staten mot ränta kunde fortsätta. Ett monopol som initierades av Rockefellers, JP Morgans och Rotschilds bankirerna som också var de som skrev avtalet med USA och som röstades igenom den 22 december 1913, då de flesta kongressledamöter redan var på väg till julfirandet. Det amerikanska folket trodde att det rörde sig om skapandet av en statlig centralbank. Inte en bank vars mål var att stoppa den växande konkurrensen från nationens nya banker eller att överlämna förlusterna från bankens ägare till skattebetalarna, under förevändningen att skydda medborgarna mot kriser. Något just dessa herrar skapat när bankerna före kartellbildningen intrigerade med varandra så till de grader att ekonomiskt kaos utbröt. Med Federal Reserve-bank ville herrarna ta kontroll över alla bankers reserver, för slippa drabbas av kursfall eller folk som flyr banken när banken inte fungerar som den borde. Abraham Lincoln, känd för emancipationsförklaringen 1863 som frigjorde slavarna i södern, är en annan president som bragts om livet, 1865, inte långt efter lagändringen.

90-talets finanskris följde på avreglering av kreditmarknaden 1985 och ledde till att värdet på kommersiella fastigheter i Stockholm sjönk med upp till 80 procent. Många mindre fastighetsägare slogs ut, en av dem var min far. Utslagningen banade väg för dagens fastighetsjättar.

Vid millennieskiftet var det IT-bubblan som sprack. Ett enormt risktagande hade uppmuntrats och sofistikerade finansiella produkter dolde den finansiella risken. Sommaren 2007 började allt fler inse att saker inte stod rätt till. Den hajpade amerikanska bostadsmarknaden föll och bankerna med den. När investeringsbanken Lehman Brothers kraschade i september 2008 spred sig krisen globalt. Finanskrisen och den efterföljande globala recessionen var den värsta sedan den stora depressionen. Dess konsekvenser präglade hela 2010-talet. 2011 gick jag själv i personlig konkurs. Efter tio års helvete, ett pris främst mina barn fick betala var jag äntligen skuldfri så när som på studielånen som inte ingår i skuldavskrivning.

Avregleringen av finans- och kreditmarknaden i Sverige 1985 respektive 1986, gjorde att banker inte längre bara är mellanhänder. De skapar merparten av de pengar som är i omlopp i form av inskrivna siffror på en låntagares konto. Det här gör att bankerna också har makten att bestämma vart pengar ska ta vägen. En bank kan precis som en tidning, genom aktieposter, ha inflytande över olika typer av verksamheter som IT, fastighetsförmedling och vård. Omkring 80 procent av de nyskapade pengarna i länder som USA och Storbritannien går idag till finansmarknader och marknader för befintliga bostäder och fastigheter, istället för till den ”reala” eller produktiva delen av ekonomin. Det bidrar till skenande bo- och markpriser. Allt fler av de med störst finansiella muskler har kommit att använda skulder för att erövra egendom och makt, genom att leverera egna lärosatser och prioriteringar som i själva verket visat sig gynna fåtalet.

Vid universitetet i Maastricht, Nederländerna, 2019, skrev flera studenter till sina föreläsare och krävde ändringar i ekonomiutbildningens kursplan. Studenterna ville att ekonomiutbildningen, oavsett var man tar del av den, ska skildra verkliga förhållande, vara mer kritisk och pluralistisk. Studenter från 27 universitet i 11 länder, samt en rad professorer i ekonomi, och finansiella organisationer har anslutit sig till studenternas kampanj ”Rethinking the Role of banks in Economics Education”.

Dagens ekonomi är inte en ”fri marknad” – det är finanssektorn som dominerar, vilket har lett till att länder och befolkningar världen över utarmas genom att de skuldsätts. Allt medan pengar och makt fortsätter flöda uppåt. Ekonomen Michael Hudson menar att vi har fått ett neo-feodalt system istället för den marknadsekonomi folk tror vi lever i och att den står i direkt motsats till vad de klassiska ekonomerna ville uppnå. Allmänhetens intressen har med politikens hjälp offrats till förmån för finanssektorns passiva sätt att tjäna pengar på ägande och skuldsättning, istället för att arbeta och bidra till samhällets utveckling. Ekonomen Thomas Piketty har konstaterat att vi nu nått ett stadium där avkastningen från kapital börjar överstiga avkastningen från arbete. Det betyder att ekonomin inte längre fungerar för den vanliga människan, utan bidrar till dagens ekonomiska polarisering där 1 % står mot övriga 99 %. Finansialiseringen av den globala ekonomin har skett på bekostnad av industriell kapitalism och undergrävt kraften i en fungerande, självständig stat och därmed också eroderat demokratin. 

Senast var genom centralbankernas ageranden under finanskrisen och coronakrisen. Genom att snabbt skapa tusentals miljarder för att rädda finansmarknaderna och dess aktörer, samtidigt som resten av samhället får vänta så länge att många mindre företagare och vanliga inkomsttagare hamnat i konkurs eller riskerar att göra det, inte minst av de uppskjutna skatter och lån som ska betalas. Istället för att tillämpa skuldavskrivning skyfflas ännu mer kapital uppåt medan arbetare och andra inkomsttagare får se sina inkomster kapade eller får så små löneökningar att det inte täcker prisstegringarna på det mest basala.

Åtstramningar har kommit att utgöra budget för kommande år. Nedskärningarna inom sjukvården har gått så långt att de som jobbar där själva blir sjuka, samtidigt som det som tidigare klassades som en säsongsinfluensa riskerar att slå ut hela sjukvården. Filmen ”Don’t look up”, har kommit att bli en metafor för kriserna, där de med mest makt fokuserar mer på hur de kan profitera på problemen än att faktiskt lösa dem.

”The study of money, above all other fields in economics, is one in which complexity is used to disguise truth or to evade truth, not to reveal it. The process by which banks create money, is so simple the mind is repelled.”

– John Kenneth Galbraith, Nationalekonom

Steve Keen, tidigare professor i nationalekonomi, idag fristående forskare, har publicerat hundratals vetenskapliga publikationer och är en av få som förutsåg finanskraschen 2008, vilket han premierats för. Han föreläser flitigt om olika sätt betalningsmedel skapas på, om varför vi har så höga skulder, vad det leder till och vilka möjligheter som finns. Föreningen Positiva pengar har samlat kunskap och seminarier med erkända ekonomer som visar att ekonomin idag bygger på att allmänhetens skulder hela tiden måste öka, för att inte vår ekonomi ska stagnera. Ett pris som leder till ökad arbetslöshet och allt tuffare levnadsvillkor för de flesta. Men när skuldberget blivit för stort kommer ändå ekonomin ofrånkomligt att stagnera. Likt en smältande glaciär diskuterades på World Economic Forum i Davos den annalkande finanskrisen, före Coronakrisen. tiden före den stora depressionen har stora paralleller med den tid vi befinner oss i just nu. Bostadslånen ökar eftersom mer hemarbete kräver mer utrymme och med de ökar även hushållslån och belåningen på redan höga bostadslån. Men enligt banker och myndigheter finns ingen anledning till oro, då folket har sparat i sina lador.

Vid en kris som slår ut bankerna går en insättningsgaranti in och täcker upp till
1 050 000 kr av det belopp man har på banken. Ett belopp som inte påverkas av skulder. Inte heller värdepapper påverkas vid en bankkrasch (åtta av tio svenskar sparar i fonder, det vill säga en portfölj av olika aktier). Dessa kan fritt flyttas men riskerar att falla vid en krasch. Pensionsavsättningar ingår inte i garantin. Skulle du inte få ut dina värdepapper kan investerarskyddet träda in. Det innebär ersättning för ett belopp på högst 250 000 kronor per person och institut. Det är också viktigt att ta i beaktande att när börsen är på sin absoluta botten har långivarna rätt att kräva att du säljer av allt om lånet överstiger värdet på dina tillgångar, oavsett hur mycket värdet sjunkit. Det var så giganten Kreuger förlorade sin verksamhet och med hans imperium föll resten som käglor.

Under goda tider har en person kunnat leva helt på avkastningen från sin portfölj som så gott som ständigt ökar i värde. Men vid en krasch förbrukas den portföljen snabbt, särskilt om denne måste sälja aktier för att finansiera sin konsumtion. Medan de som har de verkliga resurserna kan vänta ut en framtida återhämtning och köpa upp även dina värdepapper, ditt hus, din butik eller vad du nu investerat i.

2012 infördes ISK-konto (investeringssparkonto) i syfte att göra det enklare för privatpersoner att köpa och sälja finansiella tillgångar (aktier och fonder). Här dras en årlig schablon-skatt om 0,375 procent, baserad på kvartalsvisa mätningar. Det kan jämföras med 30 procent skatt på ett vanligt sparkonto eller vid försäljning av aktier. Över 3 miljoner svenskar använder numer ISK-konto, varav 400 000 tillkom 2020.

Den svenska bankgarantin täcker även del av utländska företagares förluster vid kris. Svenska myndigheter har rått banker att ta hem utländsk utlåning till Sverige med motiveringen: ”Man får ju tänka på att det är bra för Sverige att det finns företag utomlands.” Enligt Handelsbankens hemsida om utländsk bankgaranti, förbinder sig banken ”att betala ett visst belopp till en part i utrikeshandel om ens företag inte kan fullgöra sina avtalsenliga skyldigheter”. Banken förbinder sig alltså till den del av krediten i företagets ställe. ”On first demand-garantin” är den vanligaste typen av garanti i utrikeshandel. Enligt den är banken skyldig att betala det krävda beloppet genast efter att ha fått ett skriftligt krav. Betalningen förutsätter ingen kontroll av om den ersättningsskyldige har gjort sig skyldig till avtalsbrott eller försummelse.

En bankskatt om 0,05 procent har föreslagits för banker med skulder på över 150 miljarder, något Bankföreningen stoppat flera gånger. I bankföreningen ingår nu 39 banker samt en med samarbetsavtal (Sparbanken Syd). Något förslag om att bankerna ska ha full täckning för det belopp sparare satt in eller det bankerna lånar ut finns inte med. Att i det här läget med den historiska bakgrunden, inte ens under ett valår, våga leverera ens tillstymmelse till förändrad finanspolitik mer än att statsministern avgått som ordförande i lånekarusellens största fader – IMF, är så nära rysk roulette man kan komma. Kanske någon av alla de politiska ”ledare” som fått ett exemplar av ”Deus EX machina”, bemödar sig om att läsa den under julledigheten och den motion som en gång lade dess grund och som skulle kunna revolutionera ekonomin, skattesystemet och politiken som alla lever i symbios men inte alls på folkets sida så som det borde.

Det behöver inte vara så här. Om vi förstår hur systemet fungerar kan vi använda det för att undvika ekonomiska kriser och det onödiga mänskliga lidande dessa ger upphov till. Vi kan skapa ett mycket bättre samhälle för alla. Ett där det finns resurser till skyddsnät, pension, vård och omsorg, skola, samt bygga lokala livskraftiga ekonomier inom naturens gränser. Men det kräver att vi vet vad vi satsar på och att vi verkligen gör det. Vet du vad du satsar dina pengar på, om du nu har några. Jag har i alla fall inga. Ingen i min släkt heller, den lilla som finns kvar.

Lotte Johansson
Journalist och ansvarig utgivare
Foto: Filip Svensson

Dagens Demokrati är oberoende. Vi uppbär inga press- eller mediestöd. Anser du att denna artikel gett dig något, visa det genom ett personligt bidrag. Vi vill helst inte sätta upp en betalvägg eftersom det är viktigt att informationen är fri. Har du redan din ekonomi tryggad men oberoende forskning eller fältstudier från ditt arbete, du vill dela med dig av? Välunderbyggda teser är alltid varmt välkommen!

Avregleringen av finanspolitiken

0

”Kriser gör att näringslivet kan få igenom sådant som annars inte är demokratiskt möjligt”

Orden kommer inte från en folkvald, utan från en av Riksbankens tillsatta tjänstemän i perioden 1973-1990, nationalekonom Anders Sahlén som ses som frontfigur för avregleringen av finansmarknaden. 1974 proklamerar Statsminister Olof Palme (s), att de krafter som besitter den ekonomiska makten och opinionsbildningen, även vill erövra den politiska makten”. Den 1 januari 1976 avskaffas tjänstemannaansvaret, vilket betyder att en tjänsteman i offentlig förvaltning inte längre har ansvar för beslut i samband med myndighetsutövning och därmed inte kan bli föremål för disciplinåtgärder, avsked eller rättsliga följder. Samma år förlorar Palme statsministerposten. Sverige får 1976 den första borgerliga regeringen på 44 år (M, C, FP nuvarande L), efter att industrisamhället och arbetarnas löntagarfonder framställts som något hotfullt mot borgarnas fria företagande. Milton Friedmans ekonomiska teorier från USA med mindre av statens inblandning i ekonomin, frihandelsavtal över gränserna, mindre skatter och statlig kontroll, är nu det som ska råda. 70-talets vision om att hålla arbetslösheten nere och löner i proportion till priser och företagens vinster är som bortblåsta. 

1982 vinner Socialdemokraterna åter valet. Den 4 november 1983 lägger Olof Palme och Kjell Olof Feldt en regerings-preposition om löntagarfonder, vilket innebär att 20 procent av företagets årliga vinst, ska omvandlades till aktier inom ramen för allmänna pensionsfonden och att styrelsen med knapp majoritet ska företrädas av löntagarintressen. SAF (Svenska arbetsgivares förbund) och PR-konsulten, Kunskapsskolans ägare Perje Emilsson, leder demonstrationen i Humlegården om hotet mot de privata ägandets vinster. 1984, under Palmes ledning införs Löntagarfonderna, om än något urholkade. Ikeas Kamprad, Tetra Paks Rausing och H&M familjen Persson lämnar landet. 

1985 pensionerar sig Gunnar Sträng, ordförande i Riksbankens styrelse, Sveriges Centralbank, efter 51 år vid makten, varav 21 år som finansminister 1955-1976. Han drev bland annat igenom omsättningsskatten, senare omvandlad till moms samt särbeskattningsreformen, där gifta par ska skattas individuellt. Erik Åsbrink är nu den som får ta över rodret i Riksbankens styrelse 1985. Utbildad på Handelshögskolan, finansierad till mer än 80 % av näringslivet, känd för sin marknadsekonomiska ideologi och Miltons deviser om så lite regleringar som möjligt från statens sida vinner mark, med vinstmaximering som människans främsta drivkraft. Åsbrink är till skillnad mot Sträng, vänligt sinnad till finansminister Kjell-Olof Feldt (s) och Feldts utsedde Riksbankschef Bengt Dennis linje, att avreglera finansmarknaden. När statsminister Olof Palme informeras, endast fem dagar före genomförandet, svarar han irriterat att han inget förstår av det som pågår, att de får göra som de vill. De tre vise männen på finansdepartementet, Åsbrink, Feldt och Dennis rullar ut avregleringen samma dag som Riksdagen informeras, vår högsta beslutande församling, de folkvalda, satta för att besluta om våra lagar, vår statsbudget, vår penningpolitik och våra skatter. I motioner 1984/85 (punkt 94 och 96) har även yrkats att kontrollen av offentlig upphandling ska åläggas finansutskottet, eftersom de har det övergripande ansvaret för Sveriges budget.

21 november 1985, meddelar Riksbankens Åsbrink att också kreditmarknaden är nödvändig att avreglera. Han bedyrar att det inte är förknippat med några risker. Riksbanken tar helt bort lånetaket för bolån. Svenskarna dränks i reklam om banklån och utlåningen skenar. Sveriges ekonomi ser bra ut men folket blir allt mer skuldsatta. Herrarna Åsbrink, Dennis och Feldt vidhåller länge att utlåningen inte ökat, utan att det är de dyra grå lånen som bankerna löst in som gör att bankernas utlåning ökar. Yuppis som lånat ut pengar till fastighetsspekulanter vadar i spekulationskarusellens vinster som bankerna skapar. Fastighetspriserna stiger så snabbt att det anses omöjligt att förlora på en fastighetsaffär. Först två år senare, i samband med att Leif Karlsson från Socialdepartementet begär ut statistik över utlåningen, börjar frågan för första gången diskuteras. Finansminister Feldt skyller allt på bankerna men nämner inget om sin treenighet med Riksbankstyrelseordförande Åsbrink och Riksbankschef Dennis. De hävdar att det är bra att bankerna gör vinster. 

Palme, uppvuxen bland Östermalms absoluta överklass lider av kritiken efter avregleringarna men också av yttersta högerns beskrivning som följt honom från tidigt 70-tal. Allt från kommunist, drogberoende och svin som döpts efter honom, till landsförrädare. Några går så långt som att säga att man borde ta livet av honom. I tidskriften Tiden förklarar Palme att han visst har socialistiska värderingar, om vikten av att skydda det svenska folkhemmet från den politik Moderaterna vill föra, att Socialdemokraterna ska höja pensionerna, att Socialdemokraterna varken ska dra ner på välfärden eller höja skatterna. Centern ingår valtekniskt samarbete med KD, för att KDs regelbundna 2 % ska bidra till en icke socialistisk regering. Märkt av kritiken reser sig Palme sakta en sista gång. I en intervju i tidningen Stadsanställd, pekar han på att det nu kommer att finnas plats för jämlikhetsreformer, att 1986 är möjligheternas år. Samma kväll den 28 februari 1986 tar statsminister Palme tunnelbanan till biografen på Sveavägen. Den sista han talar med förutom sin hustru är Björn Rosengren, ordförande i TCO (Tjänstemännens centralorganisation), de diskuterar arbetsmarknadsfrågor ända fram till bion börjar och lite till. På väg från bion, efter att ha tackat nej till Rosengrens erbjudande om skjuts hem, blir Palme under promenaden skjuten, med orden ”Herr Palme”. Utredningen leds av länspolismästare Hans Holmer som självutnämnd spaningsledare och en spaningsledning bestående av höga polischefer. Efter 34 år av diverse teorier och skandaler runt utredningen, pekas en helt vanlig person ut som den mest sannolika mördaren, en reklamkonsult från Skandia som inte längre är vid liv. Han är enligt utredning inte en av Palme hatarna. Han stämmer inte in på vittnens beskrivningar.

Borgarna vinner valet 1991, de avskaffar Löntagarfonderna. Kjell-Olof Feldt (s), handelsminister 1970-1975, löneminister, ekonomi- och budgetminister samt finansminister (1983-1990), ställde sig positiv även till en avreglering av marknaden.  Ingvar Carlsson som tog över efter Palme lovar att Löntagarfonder aldrig mer ska införas. Sahlén får en chefsposition på Bankinspektionen. 1992 har Sverige åter en flytande växelkurs. Riksbanken höjer räntan till 500%. Sahlén får en chefsposition på Finansinspektionen men flyttas snabbt till den svenska ambassaden i Washington när bankkrisen utlöst av avregleringarna, är ett faktum. Åsbrink blir generaldirektör i Byggnadsstyrelsen som avvecklas 1993. 

Ingvar Carlsson, vice statsminister 1984, uppger i SVTs granskning ”Novemberrevolutionen”, att han hållits utanför diskussionerna om avregleringen. Ledamöterna som ska bereda förslag, debattera och rösta i kammaren utifrån utskottstjänstemännen, har av Ann-Mari Pålsson före detta Moderat Riksdagsledamot 2002-2010, i boken ”Knapptryckarkompaniet”, skildrat folkvalda ledamöter som reducerade till att trycka på röstningsknappen. 2011 avgår hon efter att Moderaterna motverkat lagförslag för att öppna insynen för var partibidrag kommer ifrån. Tidigare har  hon visat på att Akiebolagsformens lagstadgade vinstmaximering står i direkt konflikt med välfärdsmålen. 

2009 skulle bankerna uppnå nio procent i eget kapital, att jämföras med Swedbanks vinstutdelning på över sju procent åren före nästa finanskris, bara några år efter att den tidigare krisen klingat av. Riksbanken som i praktiken reducerats till att trycka sedlar och mynt, vanliga människor knappt kan betala med idag, uppger att varannan vinstkrona kommer från staten. Även statens aktier som tecknades i Nordeas nyemission tillföll bankgarantin. 2014 var fonden uppe i 49.8 miljarder, varav bankavgifter stod för en tredjedel. Då går staten in och säljer aktierna, tvärtemot stabilitetsfonden syfte, att bankerna skulle betala sin egen räddning. Vilket företag skulle gå med på en sådan deal och vilka skattebetalare skulle vilja göra den prioriteringen. De fyra storbankernas upplåningsränta föll från 250 räntepunkter till 25 på lånemarknaden för att dom oavsett risktagande inte kan gå omkull. Men drabbades ändå av likviditetsbrist för att bankerna internationellt hamnade i en förtroendekris sinsemellan sig. Att en svensk bank bara behövde ha 3 360 kr i eget kapital för att låna ut två miljoner till ett bostadsköp, var betydligt mindre än i Europa, en simpel bokföringstransaktion som möjliggör för banker i Sverige att skapa betalningsmedel och krediter Sveriges Riksbank saknar. 

I Europaparlamentets utredning bidrog Inga-Britt Ahlenius, anställd vid Finansdepartementet 1975, budgetchef under åren 1987-1993 samt Riksrevisionsverkets chef 1993-2023, till att Riksrevisionen 2003 lyder under Riksdagen, istället för Regeringen. Hon bidrar också till att Europeiska kommissionen Santer tvingades avgå 2010, efter att svarta kontrakt skrivits som gynnat ledamöternas egna intressen. Korruptionen inom EU beräknas enligt Europa Portalen att kosta 120 miljarder Euro varje år. I Sverige briserar mutskandalerna i samband med upphandling som Göteborg Energis, Telias börsintroduktion och introduktionen på den internationella marknaden, med Engelska skolan tar det nästan ett år för Skolinspektionen att få fram ägarna efter att det sålts på börsen och plockats ner och affärsbankernas inblandning i penningtvätt genom flera länder, listan kan göras lång. Panamadokumenten, Moms snurran, Pandoraläckan, visar alla på omfattande avancerad skatteplanering som i vissa fall gått så långt att företag fått tillbaka momspengar de inte betalat. Inom forskningen har korruptionen kommit att utgöra ett hinder mot ekonomisk och social utveckling då den sätter konkurrensen ur spel. 

Inför valet 2018 producerade Stefan Jarl filmen ”Godheten”, den visar på SE bankens kopplingar till styrande på den borgerliga sidan och Socialdemokraternas till Swedbank, där tidigare statsministern Göran Persson nu är ordförande. Näringsminister Björn Rosengren som var med och avreglerade Telia år 2000, blev styrelseledamot på Kinnevik som nu äger Tele2, medan Telia köpt TV4, en dragkamp som för tittarnas del genererade i svarta teverutor innan förhandlingen nådde en överenskommelse. Jens Henriksson, statssekreterare på Finansdepartementet blev VD för Stockholmsbörsen, Finansminister Erik Åsbrink gick till globala investmentbanken Golden Sachs. Thomas Östros ekonomisk talesman blev VD för Bankföreningen och således rådgivare åt riskkapitalägare, samtidigt som han ansvarade för att ta fram socialdemokraternas programförklaring utifrån frågeställningen ”Hur ska välfärden organiseras och finansieras”.

Ingvar Carlsson (s) uppger 2014 i SVT:s granskning ”Novemberrevolutionen#, att de redan 1988 borde ha gjort en skattereform med mindre vidlyftig avdragsrätt, för att göra det mindre förmånligt att ta stora lån. Åsbrink å sin sida hävdar att Riksbanksstyrelsen inte informerades om riskerna, medan finansminister Feldt uppger att Riksbanken borde haft koll på bankerna. Riksbankschef Dennis menar att alla är medvetna om att ingen Riksbank kan ge några löften, utan att alla förstår att stora skatteavdrag för lån, ingår i risken att bankerna lånar ut för mycket pengar. Att dom med Sveriges fasta växelkurs då saknade möjligheten att justera bankernas ränta som andra länder med flytande växelkurs kunde. Att det är vedertaget att det inte går att avreglera på de premisserna, ändå var det precis detta herrarna gjorde, utan att varna någon av sina väljare eller de tusentals företag som gick omkull eller människorna som förlorade sina arbeten, sin bostad, som fått se sina pensioner sjunka som en sten. 

Under ”Pandemikrisen” har Riksbanken lånat ut 500 miljarder, främst till banker för att de i sin tur skulle kunna låna ut till företagen, medan Finansinspektionen sänkte bankernas buffertkrav till till 0 procent. När affärsbankerna nu meddelat att 135 miljarder ska delas ut till aktieägarna. Efter årsskiftet väntar ytterligare en utdelning. Staten finns inte med bland dessa. Inte heller folket vill köpa bankaktier trots att de är heta. Däremot har riksbankschef Stefan Ingves kallats till utfrågning i finansutskottet, gällande riksbankschefernas aktie- och fondinnehav i företag de själva fattat beslut om att stötta under Corionakrisen och hur de ser på möjligheten att skärpa värdepapperspolicyn. 

Sedan avregleringen av finansmarknaden 1984 och kreditmarknaden 1985, har Riksbankens roll i praktiken reducerats till att trycka sedlar och mynt vi knappt kan betala med, i Sverige. Vi får hoppas att ledamöterna får göra lite mer än att trycka på en förutbestämd knapp denna gång. Kunskapsbristen inom den ekonomiska politiken, skattesystemet och mediaindustrin (som jag redogjort för i en tidigare ledare), är ett långt större hot mot demokratin än någon av oss som reser oss upp och protesterar. 

Avregleringen av finanspolitiken tvingade enligt nationalekonom Anders Sahlén, fram förändringar som inte varit demokratiskt möjligt att genomföra utan de kriser som skapat större handlingsmöjligheter. Han ser avregleringen av finansmarknaden som en personlig framgång, frågan är vad skattebetalarna anser som står kvar med de skattefinansierade delarna som inte genererar vinst, som välfärdstjänster och service även i glesbygd eller den välfärd och infrastruktur de tvingas vara med och finansiera men som för många människor inte längre är inom räckhåll. Bankerna har tjänat än mer pengar på fondspararna när börsen stigit. Mer på bolån när bolånen blivit större och bostadspriserna stigit. Medan pengarna från förra årets inställda utdelning fanns kvar.

SKR (Sveriges kommuner och landsting) presenterade just en rapport från ett 30-tal kommuner som visar att otillåten påverkan på kommunens tjänstemän ökat, att cheferna inte förstår hur viktig frågan är, att de därför inte får stöd av sin arbetsgivare och att kommunerna kan spara hundratals miljoner bara genom att aktivt arbeta mot fusk, men att det då krävs kunskapsspridning och utbildning. Och viljan förstås.

Blir Magdalena Andersson månne Sveriges första kvinnliga statsminister i Valet 2022 och vågar hon i så fall gå emot Handelshögskolans teorier, där både hon själv och hennes man utbildats eller ska vi behöva göra som Palme 1968, dåvarande utbildningsminister som ställde sig upp i utkanten av Almedalen. Eller kommer det att vara förbjudet. Det är inte längre sen än 1931 som fem arbetare sköts ner av militär under en demonstration i Ådalen, under deras kamp mot fattigdomen. Att mindre än tre procent idag är medlem i ett parti och att ännu färre är aktiva, är ett gigantiskt demokratiskt problem. Kanske är det dags att bilda en demokratisk valallians där folkrörelserna tar plats med sina egna namn under ett paraplyparti, eftersom det är enda sättet att komma in i beslutsrummen. Som inte driver någon annan fråga än folkets rätt till en oberoende plattform för objektiv information, där medborgarna kan ställa klargörande frågor och ges möjlighet att rösta i viktiga frågor. Som möjligheten att kunna granska och ställa politiker, tjänstemän och utförare av skattefinansierad verksamhet till svars, när så behövs. Vi behöver stärka de demokratiska verktygen och set nu.



Lotte Johansson
Ansvarig Utgivare

Dagens Dermokrati är oberoende, uppbär inget presstöd
Vill du läsa mer av oss. Bli prenumerant eller Swisha ditt bidrag,
vi behöver det mer än någonsin.

Demokrati-experiment i skolan

Dagens Demokrati, Fridays for Future, Per Norbäck, Greta Thunberg, Den okända hästen från Athen, Demokrati experiment

Den 3 oktober 2000 arrangerar gymnasiet i Vallentuna en studiedag på temat IT och demokrati, syftet är att försöka väcka intresset för politik bland unga. Ett företag som har utvecklat ett elektroniskt debattsystem kommer till gymnasiet och sätter upp ett nätverk. Arbetet med datorerna leds av en moderator som går igenom hur systemet fungerar och berättar att alla inlägg och omröstningar är anonyma för att ingen ska behöva vara rädd för att yttra sig. Alla inlägg syns på skärmarna, men man kan inte veta vem som har skrivit vad. Moderatorn frågar vilken som är den viktigaste politiska frågan för unga. Vad vill de ändra på? Eleverna skriver snabbt och förslagen rasslar in. »Mera raster i skolan!« »Tätare tågtrafik till Kårsta.« »Kuken vill in.« Seriösa förslag blandas med oseriösa kommentarer som moderatorn skyndsamt tar bort. Efter ett tag är det dags för rangordning. Förslagen rangordnas genom poängsättning via datorn. Nu är det dags att precisera förslaget. Moderatorn ställer ett par inledande frågor. Idéerna haglar och de oseriösa kommentarerna försvinner när studenterna märker att systemet fungerar och leder någon vart. Idéerna rangordnas på samma sätt som tidigare och visionen blir alltmer konkret.

Arbetet med datorerna avbryts och debatten övergår till att bli muntlig. De inbjudna politikerna inleder genom att presentera sig med namn och parti och håller varsitt inledande tal. Därefter ställer en politiker dagens huvudfråga: »Varför är så få ungdomar politiskt aktiva?« Efter en stunds tystnad räcker en student försiktigt upp handen. »Jag gillar inte att man måste välja ett åsiktspaket. Jag upplever att mina uppfattningar inte går att placera på en höger-vänsterskala.« »Alla frågor är i grund och botten ideologiska«, svarar politikern som ställde frågan. En annan elev tror inte att han skulle kunna påverka genom politiken. »Besluten fattas nog ändå bara ovanifrån«, säger han. »Du har nog inte riktigt förstått hur demokratin fungerar«, får han till svar från en annan folkvald. En tredje elev upplever politik som tröttsamt och oengagerande. »Tvärtom, det är faktiskt väldigt engagerande«, säger en tredje politiker käckt. »Man har inte tid att engagera sig politiskt för det finns så mycket annat som man vill göra«, säger en fjärde elev. Nu nickar de inbjudna politikerna instämmande. »Precis vad vi trodde. Det finns så mycket annat kul att göra när man är i er ålder. Jaha ja. Är det inte kafferast snart? «Jag kan inte hålla tyst utan räcker upp handen och frågar varför de folkvalda inte vill lyssna när eleverna faktiskt kommer med befogad kritik mot det demokratiska systemet. Då svartnar ögonen på en politiker och han svarar med en tio minuter lång svavelosande moralpredikan som går ut på att jag ska minsann inte komma och påstå att det finns brister i demokratin för det vet jag ingenting om! Därpå pratar nästa politiker i tio minuter, luften blir sämre och eleverna tappar intresset. Sedan pratar nästa politiker i tio minuter, eleverna börjar småprata. Sedan pratar nästa politiker. Det har nu blivit uppenbart att eleverna tappat intresset.

När den så kallade debatten avslutas och studiedagen är över samlas min studentgrupp i dörröppningen till teatern, för att reflektera över sina erfarenheter av studiedagen. De är överlag väldigt positiva till IT-delen men gillade inte den efterföljande muntliga debatten. De förundrade sig över att vissa politiker kunde vara så okänsliga. Snabbheten och strukturen i det elektroniska debattsystem som användes var som bortblåst i den muntliga debatten. De upplevde att det politiska systemet byggde på en hierarkisk struktur som inte fanns i datorvärlden. Samtalet utanför dörren kom att handla om skillnaderna mellan de olika kommunikationsformerna. Studenterna upplevde att skillnaden mellan muntlig och skriftlig kommunikation var påtaglig. Jag frågar om de kan peka på orsakerna till att den skriftliga debatten på nätet var så mycket bättre. Vilka väsentliga skillnader finns?

• I den skriftliga debatten kom innehållet att stå i fokus, medan talarna som personer stod i centrum vid den muntliga. En anledning var att den skriftliga debatten var anonym – något som den muntliga av naturliga skäl inte kunde vara.

• Möjligheten att rösta anonymt eller göra anonyma inlägg fanns bara i den skriftliga debatten. Det stärkte deltagarnas integritet. Man kunde rösta utan att röja sin uppfattning eller ställa en anonym fråga utan att stämplas som okunnig. I den muntliga debatten undvek många att yttra sig av rädsla för att göra sig till åtlöje.

• Skriftlig debatt är icke-linjär till skillnad från muntlig. Fler personer kan skriva på datorerna samtidigt utan att störa varandra. Om den skriftliga debatten är välstrukturerad kan läsaren själv hitta de intressanta argumenten. Flera diskussioner kan pågå parallellt. Det innebär att tempot kan hållas uppe. När debatten blev muntlig och »linjär« så sjönk tempot och många blev uttråkade.

• Det går inte att avbryta eller överrösta varandra i en skriftlig debatt. Om fler däremot pratar samtidigt så hörs bara den mest högröstade.

• Valfriheten är större vid skriftliga debatter. Om ett inlägg blir för långt eller osakligt på Internet så slutar man att läsa, men av artighetsskäl är man tvungen att sitta tyst och lyssna på långa tal.

• Det går i regel snabbare att läsa än att lyssna. Muntlig debatt tar längre tid, vilket betyder att det blir konkurrens om tidsutrymmet. Konkurrensen om tidsutrymmet finns inte i skriftliga debatter.

• Retoriska knep gör sig bättre i tal än i skrift. Skriftlig argumentation ger läsaren tid att granska argumenten, och med en sökmotor är det lätt att kontrollera om påståenden stämmer. Därigenom kan dåliga argument lättare upptäckas och avslöjas.

• Det skrivna argumentet dröjer sig kvar, till skillnad från det muntliga som försvinner. Den skriftliga debatten finns kvar långt efteråt för den som vill gå tillbaka och analysera den.

Att just den skriftliga formen är mer demokratisk än den muntliga formen är en stark aha-upplevelse, inte bara för eleverna utan för mig också. Till skillnad från den skriftliga debatten, som de nyss hade provat på och där alla hade lika mycket inflytande, gynnar den muntliga formen dem som redan har makten, talets gåva och självförtroendet. Varför avgörs all politik i muntliga sammanhang? Eleverna suckade över att det var så enkelt och roligt när datorerna användes, och sen blev det så tråkigt och ointressant. Varför ska politik vara som det är?

När politikerna bredde ut sig så tystnade eleverna. Den livfulla debatten på nätet ersattes av ett offentligt samtal mellan elever och politiker som alla var tvungna att följa. Samtalet handlade om demokrati, men det var tydligt att politikerna också hade en dold agenda. De konkurrerade om elevernas röster i kommande val. De lyfte fram sig själva och sina partier och passade gärna på att trampa lite på sina meningsmotståndare. En patriarkal, hierarkisk ordning uppstod i aulan som inte hade funnits under det inledande IT-arbetet. Högst upp i rang befann sig ett antal manliga politiker som med sina mörka och klangfulla röster fick allt de sade att låta självklart. Eleverna som vågade ifrågasätta dem möttes av milt tillrättavisande tonfall som fick dem att känna sig dumma.

»Vi lever faktiskt i en demokrati, det betyder att man får komma med förslag till förändringar«, säger jag. »Det är idéerna som konkurrerar med varandra. Om ni har en bättre idé om hur demokratin ska fungera så får ni bilda ett parti och ställa upp i valet.« Så slänger jag fram förslaget att vi ska registrera ett parti som har »demokrati på internet« som idé, och som inte har några andra vallöften än att »vi röstar om saken«. Eleverna blir stormförtjusta. Denna händelse är starten på demokratiexperimentet Demoex i Vallentuna, där alla från 16 år får vara med och rösta.

Texten är hämtad ur Per Norbäcks ebok ”Den okända hästen från Aten”  

Vill du också göra ett demokrati experiment i din kommun, varför inte lämna in ett förslag om att registrera ett parti som har »demokrati på internet« som idé, och som inte har några andra vallöften än att ”vi röstar om saken”, med en kort programförklaring och en lista på punkter som behövs för att en aktiv demokrati ska kunna utövas på jämbördiga villkor. Det förslaget skriver ii alla fall jag under på, inför valet. Man måste inte alltid uppfinna hjulet, kopiera det bra som finns och bygg vidare.

1997 åkte jag själv runt till några av Sveriges skolor från Ystad till Härnösand för att finna ut varför intresset för skola ebbade ut bland elever i takt med att de gick upp i årskurs. Det generade i en film om hur man lyckas fånga och behålla elevernas intresse. Det är egentligen inte alls svårt, det gäller bara att bestämma sig för det och att tillsammans med de involverade utarbeta en handlingsplan. Lämpliga verktyg jag själv använder mig av för att slippa ändlösa möten som inte leder någonstans är Open Space Technology eller Design Thinking.

Lotte Johansson
Ansvarig utgivare

Swisha dit bidrag till Dagens Demokrati, vi uppbär varken presstöd eller partistöd, 1235383740 skriv ”Dagens demokrati” . Eller bidra med en egen artikel. Alla teorier ska vara välunderbyggda med tydliga källhänvisningar.

Tiden en faktor för demokrati

0
Tidsfaktorekonomi,Tidskatt, Medborgarbudget, Lotte Johansson, Dagens demokrati,direktdemokrati,
Bild: Saga Kjellberg

Idag får vanliga löntagare betalt efter den tid de arbetar, oavsett om lönen räknas per timme eller månad. Men av någon anledning byter vi plötsligt beräkningsgrund till procent när inkomstskatt ska dras, drygt 30 % för de flesta, före avdrag och mervärdesskatter.

Med nuvarande procentuella skattesystem måste en låginkomsttagare arbeta många, många fler timmar, bara för att kunna betala alla skatter. Likadant är det för medelinkomsttagare, enskilda företagare och de bolag som inte har förmånen att kunna vänta ut årets vinst för att komma ner i 20 % bolagsskatt istället (15% enligt en ny global överenskommelse gällande internationell bolagsskatt). Behöver någon anställas tillkommer arbetsgivaravgift. 1970 gick den från att ha legat på drygt 10 % till nuvarande dryga 30 %. Ändå drabbas lönearbetare och småföretagare av låg pension och kraftiga inkomstbortfall vid långvarig sjukdom. Men även en sådan petitess kan köpas med hjälp av försäkringar.

Att hitta de avdragsmöjligheter som finns i den mer än 3 000 sidor snåriga skattelagstiftningen tar tid, för att förstå de runt 50 skatter vi har. Något de allra flesta inte har, förmår eller förstår. För 2 000 kr per timme kan en skatteexpertis hjälpa till att tolka vårt finansiella system. Något den traditionella gymnasieskolan och högskolan haft år på sig att förklara men inte ens omnämner. Inte heller hur och var man kan sätta upp extra bolag för att få ner skatterna som i Apples fall när de registrerade sitt högkvarter på Irland. Som tack för att Irland undanhöll övriga Europa 11 miljarder Euro i vanlig företagsskatt, fick Irland 0.005 – 1 % av Apple i skatteplåster de senaste 10 åren, för att inte lämna ön.

Tittar via på pensioner ligger en genomsnittlig pension på 23 000 kr per månad. För de med allmän garantipension är genomsnittet för män 13 300 kr och för kvinnor
11 800 kr, vilket åter igen ska beskattas. De som var hemma med oss när vi var barn, innan förskola och privata pensionsfonder var på tapeten, de som slet ut sig på verkstadsgolvet när vi började skolan, tillhör de lägre skiktet.

Även den som idag väljer att stanna hemma med barn eller som väljer att gå ner i arbetstid för att stötta sitt barn intill det själv kan gå och kommunicera i ord, de som lägger extra tid på att föräldrar, far- och morföräldrar ska få den stimulans den allmänna äldreomsorgen eller hemtjänstens insatser inte prioriterar efter införande av minutsystemet, där det kortaste besöket är reglerat till tre minuter hos en ”kund”, får se sig omsprungen. Trots höga inkomstskatter får de räkna med en låg pension för att få ihop familjepusslet. En stress som splittrar fler familjer än hållit den ihop. Spricker det sitter samma person igen med svarte Petter, då pensionspoäng inte är något som delas lika mellan föräldrar. Vad den del av befolkningen som bränner ut sig, vad den del av befolkningen som folksjukdomen ensamhet kostar i liv och pengar, är inte något som basuneras ut. I alla fall görs inte något som förändrar situationen i grunden.

Det går 24 timmar på ett dygn, en tredjedel behöver vi sova, en tredjedel borde gå till vardagliga sysslor, familj, träning, fritid och resten till att arbeta, oavsett om det är ett lönearbete eller ideell verksamhet. Basala behov vi har, oavsett var vi bor eller kommer ifrån.

Genom att använda samma beräkningsgrund för inkomst och skatt, den fasta värdebasen tiden. Skulle vi alla kunna investera inkomster från ett visst antal arbetade timmar, samma för alla, baserad på kommunens framröstade budget, innehållande faktiska utgifter och inget annat. Då skulle pengarna räcka till en bra välfärd, en välfungerande infrastruktur, rimliga inkomster, pensioner, bra utbildning och den buffert vi kan behöva ibland. Vi skulle alla vara aktieägare i bolaget Sverige, med välmående medborgare och en hälsosam miljö som högsta prioriterade mål.

Pensionerade skulle inte betala skatt alls före de uppnått genomsnittslön i den kommun de bor i, medan arbetstid över sex timmar om dagen inte skulle tidskattas alls. På sikt skulle bidrag kunna fasas ut när Tidskatt systemet gör oss självförsörjande, genom att låta oss behålla mer av vår inkomst, för att vi alla ska kunna bygga vår egen lilla lokala verksamhet, skola, äldreomsorg, fritidsverksamhet eller vad vi nu vill satsa på. Eller tror någon på fullaste allvar att en riskkapitalist från ett skatteparadis sätter Sveriges skolbarns utveckling, våra pensionärers välmående, att våra sjuka ska bli friskare och att vår infrastruktur ska fungera i främsta rummet, när deras egen aktiebolagslag kräver vinst.

I första steget skulle vi kunnna fasa ut de skatter som lagts på våra basala behov, på det som är bra för människan och vår gemensamma miljö. Även arbetsgivaravgifter för lokala småföretagare skulle kunna tas bort. Som bonus skulle vi slippa den mer än 3 000 sidor snåriga skattelagstiftningen, alla resurser som måste läggas på att täppa till kryphål för skattesmitare, moms snurror, svart arbete, likaså alla som kontrollerar avdragen och bidragen. De resurserna kan vi istället använda till allmän välfungerande välfärd, infrastruktur och livslångt lärande.


Jag är direktdemokrat för att jag vill kunna ha tiden att sätta mig in i saker, bidra till kollektiv intelligens, dela med mig av kunskaper och erfarenheter. För att kunna rösta om saker som påverkar min vardag. Oavsett om förslaget läggs av en enskild, en organisation, en förening eller ett parti. Som motionen om Tidsfaktorekonomi, för få till en bättre resursfördelning, med ett ekonomiskt system i harmoni med naturlagarna. Redan 1969 tågade en tidig direktdemokrat, Kalle Gustafsson, upp till dåvarande finansminister Gunnar Sträng som inte var intresserad. Kjell-Olof Feldt svarade brevledes att det kanske vore en bra idé men att det inte skulle vara möjligt på grund av “kontrollsystemet”, utan att gå in på någon närmare förklaring eller utredning.

1976 la en riksdagsledamot, en pilot (och silverflygare), en motion om tidskatt som följdes av tystnad istället för debatt. 88 år gammal gjorde initiativtagaren, ingenjören, entreprenören och uppfinnaren av Tidskatt, Kalle Gustavsson ett sista försök att nå ut, genom att gå ut i ett “ÖPPET BREV – till Sveriges medborgare“. Hade vi haft direktdemokrati hade det med tillräckligt många medborgare som slutit upp runt förslaget, gått vidare till omröstning men först efter att medborgarna informerats om att det fanns, fått möjligheten att fördjupa sig i förslaget och dess möjliga konsekvenser. Vi hade också fått en överskådlig budget med möjlighet att ställa klargörande frågor.

Inom direktdemokratin kan jag också välja att delegera min röst i olika frågor till någon jag vet är bra på just den typen av frågor, medan jag har frihet att delegera andra sakfrågor till andra som är bra på just det. Alla kan inte vara bra på allt. Alla kan inte engagera sig i allt. Börjar den jag delegerat min röst till, att driva en annan agenda än vad de kommunicerat ut, kan jag enkelt ta tillbaka delegeringen av min röst, i de frågor jag önskar och behöver inte vänta fyra år på ett nytt val som lovar runt mellan håller tunt. Jag röstar då själv istället. De senaste valen har jag allt mer känt att min röst inte spelat någon roll, så vill jag inte ha det.

Lotte Johansson
Ansvarig utgivare

Vill du läsa mer av oss på Dagens Demokrati. Prenumerera eller Swisha ett bidrag som stöd för just den text du läst. Vi uppbär inga press- eller mediestöd, 
123 538 37 40 skriv Dagens Demokrati

Medborgarbudget för fördelning av skattemedel

0
Medborgarbudget, Lotte Johansson, Dagens Demokrati, Medborgardialog, Direktdemokrati

En förutsättning för att kunna vara med och ta ställning i en fråga som om vi ska höja eller sänka olika skatter, förutsätter att vi först gör hela budgeten mer transparent, lättförståelig och överblickbar för medborgarna.

Kommunens budget till exempel, kan idag med de möjligheter som erbjuds via nätet presenteras så att den blir lika enkel att förstå som sin egen hushållsbudget. Budgeten kan fungera som en överblickbar innehållsförteckning över kommunens service och verksamhet som man vid behov kan fördjupa sig i och få tillhörande målbeskrivningar. När medborgaren förstår vad saker och ting kostar och vad politikerna har prioriterat kan medborgarna sluta upp kring utvärderingar av kommunens olika verksamheter.

Medborgarbudgetprocesser kan variera men det finns vissa gemensamma delar som tillsammans bildar en gemensam struktur för det som kallas medborgarbudget. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tagit fram en modell som bygger på internationell forskning och erfarenheter. Den innehåller sju steg: Förbereda och ta fram kriterier, idégenerering, utvärdering av förslagen, omröstning, besluta vilka förslag som ska genomföras, genomföra och följa upp.

I hela europa blir det vanligare att offentlig sektor och inte minst kommuner konsulterar sina medborgare i olika frågor. Det kan röra sig om planläggningsärenden för naturområden, idéer om vad som ska genomföras i ett bostadsområde eller något annat. Att tidigt ta in medborgaren i olika beslutsprocesser kan bidra till bättre beslut, billigare och effektivare åtgärder och inte minst enklare genomförande. Detta har gjorts i många år i form av fysiska möten dit man kallar me­dborgarna. Ofta med resultatet att det är ungefär samma medborgare, med likartad bakgrund som har åsikter om t ex kommunens planer. Kompletterar vi fysiska möten med olika former av IT-baserade dialogverktyg, kan man nå helt andra grupper och få större effekter. Vi kan också utvidga medborgarbudgetarna till att behandla samtliga välfärds- och infrastruktur tjänster för att återta kontrollen över hur våra skattemedel används. Här är Folkets röst och vår kollektiva intelligens en förutsättning för hög kvalité till rimlig kostnad.

Demokratiportalen försöker underlätta för offentlig sektor att föra en effektiv dialog med sina medborgare. Tjänsterna har utvecklats i samråd med och är inspirerade av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) Medborgardialog-projekt samt med ett antal kommuner. Detta efter att PWC Forskningsrapport / Granskning av skattemedel i kommunerna, 2010 konstaterat att hela 60% av kommuninvånarna i Sveriges 280 kommuner ansåg att kommunens verksamhet och service borde granskas mer.

Det är oerhört viktigt att få medborgaren att delta och bidra i utvärderingen och problemformulering när själva problemet i den kommunala servicen och verksamheten uppstår. Missnöjet kan då kanaliseras och leda till förbättringar, genom att ta in användarna, de mest lämpade att avgöra om och hur en service och en verksamhet med sina mål fungerar.

Medborgare i ett område skulle enkelt via mobil eller dator kunna formulera med text, ljud och bild ett konkret specifikt missnöje gällande något i kommunens verksamhet, kopplat till en budgetpost. Sedan kunna rangordna missnöjet i form av en topplista. Antalet berörda medborgare som sluter upp kring ett lokalt problem avgör själva angelägenhetsgraden och kommunikationen/ dialogen blir på så sätt mer jämbördig med politikerna och deras känslighet för växande opinioner. Ska en skola läggas ner är det alltså medborgarna i just det området, som har barn på skolan eller som sökt dit som ska vara med och rösta för eller emot, inte de som inte har någon anknytning till området eller frågan som sådan. Medborgaren skulle då finna det mer meningsfullt att vilja delta i problemformuleringen.

För att skapa en trovärdig demokratisk kommunikation/dialog bör den produceras i ett oberoende sammanhang såsom en ideell förening i allmänhetens tjänst eller det som Public Service i egenskap av regionala- och lokala nyhetstidningar och tevekanaler borde fungera som. I det här ljudklippet kan du höra om bland andra Bruno Kaufmanns internationella erfarenheter av medborgardialog, en förutsättning för medborgarbudget och vad medborgarna vill prioritera.

Lotte Johansson
Ansvarig utgivare

Vill du läsa mer av oss, prenumerera eller Swisha ett bidrag till Dagens Demokrati för den text du just fått ta del av, vi uppbär inga press- eller mediestöd, 1235383740 skriv Dagens Demokrati

Plattform för folkets röst

0

Lettland 2011, två unga IT-entreprenörer skapar hemsidan ManaBalss (Min Röst), för att lettiska folket enkelt ska kunna vara med och bestämma. Detta efter att endast 59 procent av de röstberättigade i Lettland gått till valurnorna och förtroendet för de folkvalda är så lågt att presidenten beslutat att upplösa parlamentet och införa nyval. På hemsidan Min Röst, ska vem som helst enkelt kunna skriva ett lagförslag och vem som helst kunna sluta upp bakom det. Lettlands parlament går med på att använda hemsidan aktivt i sitt arbete, vilket betyder att om ett folkinitiativ får fler än 10 000 röster, måste parlamentet ta upp frågan till omröstning. Det tar tre dagar från att förslaget skrivs till att politikerna har röstat igenom det. Efter två år har var tredje invånare i Lettland någon gång besökt hemsidan Min Röst, 508 initiativ startat, varav två resulterat i två nya lagar. Det är fler personer än som röstar på något enskilt parti i Sverige. Även i svenska kommuner går det att lägga upp förslag digitalt och röstas på. Utmaningen ligger i att se till att initiativen, om de går igenom, också förverkligas. För det krävs människor som informerar om; möjligheten att lägga upp förslag, att förslagen finns, objektiv information om varje förslag, möjlighet att ställa klargörande frågor, uppföljning, påminnelser och förstås att alla har tillgång till och hanterar den teknik som används, med tydliga hänvisningar till var och hur man tillgodogör sig det man behöver. Men lika viktigt lokala fysiska mötesplatser, med precis samma möjligheter.

Att själv kunna driva opinion i de frågor som man berörs av, kräver mycket resurser, särskilt som själva folkomröstningen idag, begär av människor att de lämnar ifrån sig namn, adress och fullständigt personnummer, på en namnlista i papper, till någon man kanske aldrig träffat förut eller som ligger utlagd i närbutiken. Att göra det digitalt via t ex. Skiftet, kräver inget BankID men ryms inte inom ramen för Folkomröstningens regelverk. Ett argument som lyfts är att digitala röstningstjänster och digitalt ID, inte är tillräckligt säkert. Ändå, är det precis det våra politiker redan gjort under pandemin, kommunicerat och röstat på distans. Det har också gått att göra på EU nivå under flera år, något som inte heller basuneras ut.

I flera år har medborgarna motats till att utföra myndighetsärenden, deklarera, söka sjukvård- välfärds- betalnings- och infrastruktur- tjänster, just med hjälp av BankID som sex privata affärsbanker driver, medan vår myndighetspost börjat skickas ut via Kivra som ägs av bland annat Wallenbergstiftelserna. Varför har vi inte ens en statlig digital legitimation eller bank för den delen, mer än som tillverkar mynt och papperspengar det knappt går att betala med och reglerar vissa räntor.

Med dagens representativa demokrati, måste du vänta i fyra år om partiet du röstade på, inte lever upp till de vallöften som gjorde att du röstade på just det partiet. Med tanke på, att i de senaste valen, har kohandeln startat efter valresultatet långt utom människors rösträtt. Måste det väl ändå vara bättre att samlas runt sakfrågor, när de är aktuella, istället för runt partier som sedan samlas i olika block som måste söka stöd hos partier som deras väljare inte röstade på eller absolut inte vill befatta sig med.

Att Folkomröstningar idag har lågt valdeltagande beror på att objektiv information inte når ut. Att människor är ovana vid att kunna påverka men också att Folkomröstningar som regel riktar in sig på specifika frågor som engagerar olika grupper och det är inget konstigt i det. Människor som berörs av besluten är främst de som ska vara med och rösta i en sakfråga. Vi är i olika faser i livet och intresserar och engagerar oss i olika frågor utifrån det. Är man ung och inte har någon äldre inom äldreomsorgen är man inte lika insatt i det som någon som har det eller själv hamnat i de hjälpbehovet. Ska vi tala om lågt valdeltagande kan vi titta på EU valet som först senaste valet nått upp till 50 % valdeltagande i Sverige. Ännu lägre siffror hade årets Kyrkoval med sina 18 % i genomsnitt. Folk som inte berörs förstår inte vad de ska rösta om eller varför. Det är hög tid att skapa Medborgarplattformar, fysiska, såväl som digitala, där vi förvandlar remisser till lättlästa artiklar, skapar utrymme för samtal och möjligheter till klargörande frågor och förbättringsförslag, för att därefter kunna vara med i själva omröstningen.

För en levande, aktiv demokrati krävs träning. I skolor, på bibliotek, Folkets Hus, på arbetsplatser, på lärplattformar, inklusive kontinuerliga genomgångar av tekniken som används, oavsett om den är fysisk eller digital. Varför inte en demokratifestival full av kultur och spokenwords. Just nu använder Direktdemokraterna medborgarplattformen Consul för detta men också ett internt omröstningssystem. Direktdemokraterna välkomnar alla i utvecklingen av det arbetet. Alla olika partier är välkomna att stå med på listan in i Riksdagen men ingen får mer än en röst, ingen kan lyfta en fråga framför någon annan. Ingen kan få upp frågan i Riksdagen, före den fått 10 000 röster för sitt förslag och de måste alla värna om våra grundläggande fri- och rättigheter som yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet, det sista inte att förväxla med att pådyvla någon annan just sin religion. Enligt regeringsformen är vi redan skyddade mot all form av kroppsstraff, tortyr eller dödsstraff, något alla medborgare inklusive vårt rättsväsende har att förhålla sig till, inklusive en direktdemokrat.

Plattform för Folkets Röst, vad tycker du? Höj din röst på Medborgarplattformen Consul.

Lotte Johansson
Ansvarig utgivare

Swisha ett bidrag till Dagens Demokrati, vi uppbär inga press- eller mediestöd, 1235383740 skriv Dagens Demokrati

Grundlagsändring för att förhindra terroristorganisationer – men vad räknas som terrorism?

Riksdagen har den 6 april 2022 genomfört den första av två omröstningar för att begränsa den grundlagsskyddade föreningsfriheten för terroristorganisationer i Sverige, men vad som omfattas av “terrorism” har ännu inte blivit universellt och accepterat av alla. Något Sveriges Advokatsamfund var väldigt kritiskt till i sitt remissvar.

“Beträffande föreningsfriheten ska det inledningsvis, på ett principiellt plan, understrykas att förändringar i grundlagen som medför en sänkt skyddsnivå för föreningsfriheten bör komma i fråga endast om det finns mycket starka skäl som talar för detta.”, skriver Mia Edwall Insulander och fortsätter:

“Som redan angetts delar Advokatsamfundet kommitténs uppfattning att det är fråga om brottslighet av allvarlig och systemhotande natur och att det därför måste finnas goda förutsättningar att vidta förebyggande åtgärder i fråga om straffrättsliga ingripanden. Det kan dock konstateras att det är oklart i vilken utsträckning som en ny, förändrad lagstiftning kommer att kunna påverka detta arbete och hur effektiv en sådan kriminalisering kan förväntas bli.”

“Det kan vidare konstateras att kommittén inte ansett att den haft i uppgift att göra straffrättsliga bedömningar (s. 158). I delbetänkandet har man därför inte närmare bedömt vilken effekt förändringen av grundlagen skulle få. Advokatsamfundet anser att det är en grundläggande brist i betänkandet att den frågeställningen inte besvarats. Särskilt i ljuset av att det är just möjligheten att förhindra allvarlig brottslighet som är ett av de två huvudskäl som kommittén anfört för att inskränka föreningsfriheten. Att då anlägga ett så snävt perspektiv som kommittén gjort och inte närmare analysera huruvida en ändring av grundlagen skulle medföra de effekter som eftersträvas kan inte anses nöjaktigt.”

Sammantaget anser Advokatsamfundet att de två huvudsakliga argument som kommittén anför som grund för att inskränka föreningsfriheten inte uppväger de men som en sådan förändring på sikt skulle kunna leda till.

Mia Edwall Insulander, Sveriges Advokatsamfund

Insulander fortsätter därefter med att ta upp allvaret i att definitionen av vad terrorism är kan och har förändrats över tid och att grundlagsförslaget inte har definierat terrorism. Insulander på Advokatsamfundet anser att man därmed möjliggör inskränkt föreningsfrihet genom förändring av lagstiftning som inte är grundlagsskyddad. Regeringen kan alltså själva välja vad som klassas som terrorism eller inte och ändra omfattningen genom enkel majoritet (behöver inte göra ny grundlagsändring).

Det skulle innebära att den grundlagsskyddade föreningsfriheten blir beroende av hur terrorism definieras på lagstiftningsnivå på ett sätt som medför en risk för att det genom lagstiftning blir möjligt att kringgå det skydd som grundlagen är tänkt att ge.

Mia Edwall Insulander, Sveriges Advokatsamfund

“Ett grundläggande syfte med att placera skyddet för fri- och rättigheter i grundlag är att förändringar av skyddet ska göras eftertänksamt och efter ytterst nogsamma analyser och överväganden. Skälen till att grundlagsändringar endast får ske efter ett mellanliggande riksdagsval är att folket ska få möjlighet att i allmänna val ge uttryck för behovet av den aktuella förändringen. […]

Enligt Advokatsamfundets mening har kommittén inte på ett tillräckligt grundligt sätt redogjort för och analyserat de konsekvenser som den föreslagna förändringen av grundlagen skulle kunna få på sikt.”

Vidare kan man läsa via Wikipedia att “Studier har visat att det finns över 100 definitioner med ett flertal olika element, liksom att begreppet är omstritt och politiskt kontroversiellt. Konceptet är kontroversiellt eftersom begreppet ofta används av stater för att avlegitimera politiska motståndare, ofta i syfte att legitimera den egna statens användande av våld mot dessa motståndare. Under 70- och 80-talet försökte FN att definiera begreppet men misslyckades då det rådde delade meningar hos de olika medlemsländerna främst vad gäller användandet av våld för självständighet.”

Läs alla remissvar här: https://www.regeringen.se/4a4c2b/contentassets/a2dec3a4ac934cdb94cbdb0654c56351/samtliga-svar.pdf

Citat från Wikipedia finns att läsa här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Terrorism

Läs och se hur ledamöterna röstade i grundlagsändrings-omröstningen här: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/foreningsfrihet-och-terroristorganisationer_H901KU13

Direktdemokraterna tar strid för demokratiska reformer

Jimmy Johansson, Dagens Demokrati, Lotte Johansson, Direktdemokrater, Demokratiska reformer

De som vann valet i Chile vann det genom sitt arbete med en ny konstitution för att förändra samhället i grunden. Alla partier behöver ett ramverk, även direktdemokrater. Direktdemokrati är inte synonymt med nollfrågeparti, utan enfrågeparti – med uppgift att säkerställa att folket faktiskt har inflytande i praktiken. Det betyder att direktdemokrater både behöver vaka över de demokratiska rättigheter vi har och samtidigt kräva tillbaka det vi förlorat men också våga föreslå uppdateringar av demokratiska verktyg. 

Världen har förändrats och fortsätter att förändras i snabb takt. Att stå still och se på när medborgerliga rättigheter inskränks, hur en allt större grupp pensionärer, studenter, arbetare och småföretagare sakta slås ut, det är inte neutralitet, det är cyniskt.

En allt mindre grupp multinationella storföretag äger allt fler varumärken. Det  är inte marknadsekonomi utan kartell. Att försvara lokala verksamheter är inte främlingsfientlighet, det är solidaritet. Människors rätt till självförsörjning och att kunna vara med och skörda frukterna av sitt arbete är föga förknippat med kommunism, utan en bra plattform för våra yngre generationer, för konstnärsskap, entreprenörskap och humanitet. Politikers uppgift är inte att tillskansa sig själva inflytande och resurser, utan att säkerställa de demokratiska rättigheterna och alla medborgares möjlighet till inflytande och en någorlunda jämn resursfördelning.

Demokratiutredningen 2020 visade på stora brister i vår demokrati och föreslog bland annat att ett nytt mål för demokratipolitiken behöver antas; ”för en hållbar demokrati som kännetecknas av delaktighet och jämlikt inflytande”. För att uppnå målet föreslog utredningen att regeringen vidtar åtgärder inför och mellan valen som syftar till att öka den politiska jämlikheten. De pekade också på att ungas politiska deltagande behöver stärkas. Med dagens val vart fjärde år hinner många i praktiken fylla ända upp till 23 år, innan de får rösta första gången. Genom att sänka rösträttsåldern till 16 år och genomföra generella satsningar på demokrati, med generell demokratiutbildning, aktivare deltagande och större möjligheter till inflytande, samtidigt som vi satsar massivt på kontinuerligt demokratiarbete i skolan, säkerställs att fler kan och har verktyg för att rösta ansvarsfullt. Tyvärr har inte ett enda av Demokratiutredningen förslag gått igenom och en ny maktutredning föreslogs, då den senaste gjordes 1990, före IT-eran.

Sveriges lag medger idag enbart bindande folkomröstningar i vissa fall gällande grundlagsändringar, övriga folkomröstningar är endast rådgivande. Den representativa makten kan välja hur man hanterar ett utslag. Men hur representativ är den idag. Det är inte heller möjligt att starta så kallade folkinitiativ på riksnivå, utan enkom på kommunal och landstingsnivå. Den kommunala organisationen för att ta emot och hantera lokala folkinitiativ och genomföra lokala folkomröstningar måste helt enkelt förbättras.

Direktdemokraternas officiella valfrågor 2022 är än så länge att Sverige ska införa möjligheten att starta folkinitiativ med syfte att hålla bindande folkomröstningar, samt att göra det möjligt för enskilda representativa ledamöter att ställa en motion om detta i samtliga frågor på samtliga nivåer – från kommuner, till landsting/regioner och riksdag. Direktdemokraters politiska företrädare ska inte kunna lämna fram motioner och förslag som inte har medborgarstöd i röstsystemen, så borde det vara inom alla politiska partier. Partiets företrädare ska inte kunna rösta i politiska församlingars omröstningar som går emot de röstberättigades vilja.

Direktdemokraterna har nu efter månader av diskussioner lagt upp 34 punkter aktuella för omröstning i medlemsforum. Just nu känns det som enda partiet som verkligen vill utöva verklig representativitet. Fram till och med den 31 maj kan medlemmarna rösta om vilka punkter som ska läggas till i Direktdemokraternas partiprogram 2022. Här följer det du kan vara med och rösta om;

Stärk ungas politiska deltagande

Unga ska ges större möjligheter till inflytande. Med dagens val vart fjärde år, hinner många människor i praktiken fylla 19-23 år innan de får rösta första gången. Genom att sänka rösträttsåldern till 16 år, samtidigt som vi satsar på massiv kontinuerligt demokratiarbete i skolan, säkerställer vi att fler kan och har verktyg för att rösta ansvarsfullt. Genomför satsningar på ungdomsdemokrati i form av utbildning och aktivt deltagande i syfte att stärka förtroendet för det demokratiska systemet bland unga. Skolor och lärare blir en naturlig del av demokratiuppdraget.

Rätt att rösta digitalt, rätt till digital underskrift vid namninsamling
Idag är reglerna sådana att för att rösta i val och för namninsamlingar för att begära en lokal folkomröstning, måste det lämnas in skriftligen. Detta medför idag stora problem i större kommuner då det behövs enorma resurser för att driva. I Stockholm behövs det 60 000 underskrifter. Det gör att resursstarka aktörer och intressen har större möjligheter att driva sina sakfrågor. Enligt ECI (European Citizen Initiative) är elektronisk namninsamling fullt rättssäkert lagenligt och välbehövt möjligt i Sverige också, åtminstone i kommuner med en större folkmängd.

Inför statlig digital id av högsta säkerhetsklass (istället för att staten ska finansiera kommersiella aktörers aktuella nödvändiga säkerhetsinvesteringar). Digital säker statlig ID likställs med fysisk underskrift, även för folkinitiativ, medborgarinitiativ, folkomröstningar, kommunala-, landstings- och nationella val (även på EU- och global nivå, beroende på vilken nivå besluten tas). Det var staten som initierade Digitalt ID men den kom att ägas av affärsbankerna, vilka idag också är de som kan stänga av /stänga ute medborgare från BankId.

Förändring i Grundlag ska godkännas av medborgarna för att gälla. Som till exempel NATO-frågan, global valuta och andra avregleringar av betydelse som beslutsfattande.

Skattefinansierad verksamhet lyda under offentlighetsprincipen och meddelandefriheten samt följa övriga ställda mål /folkligt förankrade beslut (saknas folklig förankring för sekretess utan folkomröstning).

Skatteverket
Statligt finansierade skatteverket ska tillhandahålla en avgiftsfri automatiserad tjänst som säkerställer samma möjlighet för alla att tillgodogöra sig regler och möjliga avdragsmöjligheter, där förslag ges till möjliga ändringar.


Betalningsmedel
utfärdas av staten (saknas folklig förankring för den avregleringen utan folkomröstning). 

Parallella lokala valutor tillåts som byteshandel till exempel där insättning och uttag kan göras i form av olika samhällsnyttiga tjänster och produkter.

Naturresurser och annan infrastruktur ska kunna nyttjas av/gagna de lokalsamhällen som berörs och nationen som helhet, för att uppnå en stark grad av självförsörjning. Ev. överskott kan användas för ”inbyte”/export för att skaffa sig annan nödvändig självförsörjning.

Riksbanken
Medborgare ska kunna välja att ha ett inkomstkonto och ett sparkonto i Riksbanken om så önskas. Riksbanken ska tillhandahålla baslån till de svenska medborgare som önskar för boendelån till förstagångsbostad och/eller verksamhetsstart av samhällsnyttig art.

Partiet skall agera som opposition utanför riksdagen
Direktdemokrater som befinner sig utanför riksdagen ska agera som i opposition. De ger sig in i den politiska debatten med full kraft för att belysa de demokratiska bristerna vi har i vårt samhället. Det är det vi har delegater till.

Medborgardialog/ Mer riktade remisser
Med direkt och indirekt berörda i ett tidigt skede, inför arbete i utskotten, med prepositioner, motioner samt utskottsinitiativ. Remisser bör inte enbart skickas till organisationer utan även kommuniceras ut direkt till privatpersoner.

Nationell oberoende demokratiportal upprättas där medborgare enkelt kan söka, lägga upp och digitalt stödja medborgarförslag, folkmotioner och lokala folkomröstningar. Här presenteras alla aktuella sakfrågor som ligger uppe för votering i fullmäktige, tydligt och lättöverskådligt. Medborgare kan tycka till om beslut som tas av fullmäktige. I Stockholm t ex. finns idag bara ett formellt protokoll. Det ska snarare likna ett magasin, lättillgängligt med hög läsbarhet, för att motverka korruption och nepotism. Vissa kommuner har idag en aktiv kommunikation och har kommit längre på den här vägen än andra, anamma det välfungerande och utveckla stödjande strukturer för demokratiutveckling. 

Demokraticentrum inrättas i varje kommun, för politiska diskussioner, åsiktsbildning, medborgarinitiativ, omröstningar och demokratiutbildning. Exempelvis i ett bibliotek eller annan offentlig miljö, där alla röstberättigade för kommunvalet har rätt att närvara.

Demokratiombudsman och demokraticoach, i samtliga kommuner. Idag är det svårt för de flesta att hitta underlag och beslut eller förstå vilka rättigheter man har och hur man kan gå tillväga, gällande till exempel att skriva ett medborgarförslag på korrekt sätt. 

Medborgarbudget en del av medborgarportalen där hela kommunens budget läggs upp i detalj, transparent och överskådligt för alla. Detta gör att invånarna tillsammans kan få en överblick och en förståelse för kommunens ekonomi. I budgeten ska det finnas en funktion där alla kan gå in och tycka till om de olika utgifts- och intäktsposterna. Det skulle få flera fördelar, bla att invånarna kan prioritera det de tycker är viktigt och de får se de ekonomiska konsekvenserna av detta. Till exempel kan man prioritera mellan ett nytt dagis och högre frekvens i sophämtningen och jämföra detta med andra utgifter. Man ska kunna notera sitt gillande eller ogillande för en viss post och även komma med förslag på alternativ fördelning. Detta har med framgång prövats i Brasilien. De ska vara transparenta, lättöverskådliga budgetar med enkelt sökbara poster, för att alla medborgare enkelt ska kunna följa skattemedel som drivs in och vart de tar vägen. Med möjlighet att ställa klargörande frågor som alla inkluderas i tillhörande FAQ.

Medborgare ska kunna lägga in veto om skattemedel och skattefinansierad verksamhet inte bedrivs enligt uppställda mål, d v s trycka nekad fortsatt finansiering och därmed slippa att vara med och betala för det. Kunna kräva tillbaka skattemedel som används felaktigt.

Motioner/Motionsspärr, för att enskilda individer, partier, organistaioner eller representanter för partiet ska kunna lägga en motion, ska förslaget ha fått stöd av en procent av de röstberättigade folkbokförda i aktuell kommun, region eller riksdagen.

Folkomröstningar en gång i kvartalet i viktiga frågor, med möjlig förhandsröstning under en månad. Omröstningarna föregås av objektiva informationskampanjer, där det tydligt framgår vad som förväntas hända vid de olika röstningsalternativen, särskiljd från propaganda, reklam och pajkastning.

Längre röstningstid i folkomröstningar
Enligt lag finns redan rätten att förhandsrösta. Den skulle kunna användas på ett strukturerat sätt för att låta medborgarna rösta i en fråga under en längre tidsperiod, till exempel en månad istället för bara en enda dag. Detta skulle få upp valdeltagandet avsevärt. Det är extra viktigt eftersom det finns kommuner som kör öve valresultat med argumentet att valdeltagandet varit för lågt.

Den svenska offentlighetsprincipen och meddelarfriheten utgör två grundpelare för att sådant som en myndighet inte själv vill eller förmår korrigera, ska kunna belysas och beivras. Gränserna för insynen ska fortsatt bestämmas av Sveriges riksdag genom bestämmelserna i vår grundlag och offentlighets- och sekretesslagen. En offentligt anställd som bryter mot sin tystnadsplikt eller lämnar ut en handling med sekretessbelagda uppgifter ska fortsatt kunna straffas enligt befintliga lagar (gäller även inom EU samt de samarbeten som regleras i avtal med andra länder, mellanstatliga organisationer och företag). För vissa uppgifter gäller kvalificerad sekretess som bryter skyddet mot efterforskning och förbudet mot repressalier mot uppgiftslämnare, d.v.s. fortsatt oinskränkt källskydd, inte som regeringen föreslår; hemligstämpling som t.ex. en order till underlydande, förbud för ”obehöriga” att skaffa sig tillträde”. Ett samarbete ska inte kunna klassas som hemligt. Högre utländska officerare ska inte ges makten att bestämma vad som ska vara hemligt.

Press/mediastöd. Minst två lokala redaktioner per kommun ska stödjas för lokal rapportering i form av såväl skriftlig publikation, tv-kanal, radiokanal som Podcast, vilka endast driver objektiv journalistik, granskar makten, lyfter fram diskussioner och beslutsunderlag inom motioner, remisser och folkinitiativ på lokal, regional, nationell samt EU och global nivå när så är befogat. Presstöd ska inte som idag ges till de som genom ägarskap, styrelsepost eller arbete på någon nivå, riskerar att hamna i en jävsituation.

Ansvarig utgivare fortsatt besluta om vad som ska publiceras. De ska inte kunna straffas för att de publicerar uppgifter som undanhållits av makthavare. Utländska stater eller organisationer ska inte som Regeringen föreslagit kunna utöva ett starkt inflytande på vår meddelar- och informationsfrihet. Källskydd ska fortsatt råda.

Tjänstemanna/ämbetesansvar återinföras utan dröjsmål (beslutatsunderlag finns från 2018. Saknas folklig förankring för avförandet).

Kommission för konsekvenser om avsaknad av tjänstemannaansvar

Oberoende kommission tillsättas (som Transparency Int. Sweden), för att utreda vilka konsekvenser det åsamkat medborgarna att beslutet om att avföra /inte verkställa att återinföra Tjänstemannaansvaret, för att sedan agera vidare utifrån framkommen fakta.

Möjlig delegering
Valbara delegater ska tydligt deklarera var de står i olika frågor på den offentliga medborgarportalenb för att människor ska kunna välja var de vill lägga sina röster i olika frågor. En sammanställning skickas ut varje kvartal inför aktuella omröstningar. Skillnaden mot dagens representativa system är att du kan välja olika delegater i olika frågor.


Det gör att medborgare kan välja vad de vill lägga sitt eget engagemang på och vad de vill delegera till andra, beroende på fas man är i livet – student/yrkespraktik-förälder-pensionär-anhörig-yrke -sjukskriven o s v och därav mer eller mindre insatt i olika frågor. I frågor man inte känner sig tillräckligt engagerad /påläst i, ska man kunna delegera sin röst till den man upplever har mer erfarenhet inom just det området som till exempel en organisation som arbetar för en penningreform gällande våra betalningssystem, för ett jämlikare skattesystem, en myndighet eller organisation som arbetar med barn- och ungdomsfrågor, äldrefrågor, välfärd, infrastruktur o.s.v. Med skillnaden att du innan röstningen är klar kan välja att rösta själv istället eller delegera om den, ifall din delegat inte håller sig till utlovad agenda eller förutsättningar förändrats och din ståndpunkt i en sakfråga.

Fördömer all typ av våld och krig
Partiet står starkt emot all typ av våld och krig som används i politiska syften både inom och mot olika beslutande församlingar.

Eventuell kalenderreform debatteras och beslutas genom folkomröstning. Kalenderreform ska inte särbehandla vissa religiösa högtider. Röda dagar kan användas till mer politisk delaktighet.

Valbudget
Samtliga partier som ställer upp till val som vilar på demokratisk grund, som följer svensk lagstiftning, får samma beviljade valbudget. Alltså inte som idag endast de som tidigare vunnit val.

Valsedlar till samtliga valbara partier ska per automatik finnas i samtliga vallokaler (inte som idag bara för de partier som vunnit tidigare val). Valansvarig i vallokalen säkerställer att de aldrig tar slut. Via e-legitimation ska valsedel kunna laddas ner av den röstberättigade.

Ersättning för politiskt engagemang
Generell ersättning för politiskt arbete, upp till 50%, enligt medianlönenivå för de som engagerar sig och levererar för allmännyttig direktdemokratisk politik. Det ger alla möjlighet att engagera sig för genomförande av direktdemokratiska reformer, undantaget för de som riskerar jävsituation.

Och ni som anser att det här är bra och viktigt. Direktdemokraterna behöver er i omröstningen, punkt för punkt. Bli medlem, alla har råd med 100 kr. Har du två donera en till Dagens Demokrati också, vi går på knäna utan mediastöd eller andra ekonomiska stöd. Är du bra på crowdfunding, varsågod sätt igång.

Lotte Johansson, Ansvarig utgivare
Satirtecknare Jimmy Johansson

DEBATT: Det behövs nytt blod i regionpolitiken

Sjukvården måste komma närmare invånarna i alla regionens åtta kommuner. Det kan vara ett sätt att lösa de stora problem som finns på Akademiska sjukhuset. Det tycker det nya regionpartiet “Lokala partier i Uppsala län”.

För många är regionvalet det svåraste valet i höst. Många vet inte vad regionerna beslutar om och ännu mindre vilka deras regionpolitiker är. Det visar en granskning som SVT:s Uppdrag Granskning har gjort. Det är en allvarlig signal eftersom regionen faktiskt styr över både sjukvård och kollektivtrafik som direkt påverkar vardagen för de som bor i Uppsala län.

Regionen behöver kraftigt förbättra dialogen med de medborgare som berörs av besluten som tas

Regionen behöver kraftigt förbättra dialogen med de medborgare som berörs av besluten som tas. Medborgarna måste alltid få säga sin mening innan viktiga beslut, inte bara informeras efteråt. Deras åsikter borde vara en del av beslutsunderlaget i viktiga beslut.

Lokala partier i Uppsala län finns inte på höger-vänsterskalan inom politiken utan fokuserar intresserade på sakfrågor som kan förbättra tillvaron för oss som bor inom regionen. vi styrs från de lokala partierna ute i länets kommuner, och inte av en partistyrelse som sitter i Stockholm.

Vi tycker precis som väljarna att sjukvården är den allra viktigaste frågan i valet. Nästan varje vecka kommer nya larmrapporter om hur illa ställt det är på Akademiska sjukhuset akutmottagning och andra delar av sjukhuset. Nya läkare väljer hellre att jobba på andra sjukhus och bristen på sjukvårdsplatser och vårdplatser är konstant. Det måste vi ändra på!

Efter som de befintliga partierna inte klarat av få ordning på Akademiska sjukhuset under många år behövs det nytt blod i regionpolitiken

För att skapa en tryggare och tillgängligare vård för alla och avlasta Akademiska sjukhuset, vill vi snarast möjligt utveckla närvården i hela regionen.

Det handlar bland annat om att bygga upp närakuter ute i länder och på det sätt tillföra ny kompetens utöver den som vårdcentralerna har idag. I väntan på att nya vårdcentraler t ex i Bålsta och närvårdcentra i Tierp, Östhammar och Knivsta blir klara vill vi satsa mer på mobila vårdteam med läkare och sjuksköterskor som kommer hem till patienter som bor långt från sjukhusen.

Vi vill utveckla infrastrukturen i hela länet för att underlätta regionalt resande och pendling. Vi behöver satsa pengar på ökad säkerhet på eftersatta vägar t ex väg 288 mellan Gimo och Börstil och väg 55 från Enköping och Strängnäs, bygga nya järnvägsstationer i Alsike, Bålsta västra och i Vittinge, utbyggda pendlarparkeringar och fler cykelvägar.

Den senaste tidens pendelkaos visar att behovet av fler järnvägsspår är akut. Ett Avtal mellan regionen, Uppsala och Knivsta kommuner och staten finns om nya spår till länsgränsen till Stockholm, men det statliga Trafikverket vill skjuta bygget långt in i framtiden och riksdagspolitikerna verkar måttligt engagerade. Vårt parti behöver inte lyssna på direktiv från partiledningen i Stockholm utan kan med full kraft driva på för byggstart. Det gäller inte bara infrastrukturen utan regionen är också ägare till Mälartåg där det uppenbart behöver ställas högre krav på tågbolagen från politiken.

I regionvalet den 11 september finns det ett alltså ett nytt parti att rösta på, Lokala partier i Uppsala län, som står på din sida för att lösa sakfrågorna.

Partier är bildat i samverkan mellan sex av de lokala partier som finns i de åtta kommunerna som ingår i region Uppsala, men kommer att ha kandidater från alla kommunerna på listorna till regionvalet.


De lokala frågorna i kommunerna går allt mera in i de frågor som regionen hanterar och därför har vi tagit steget att bilda ett gemensamt regionparti. Kort sammanfattat fokuserar vi på :

  • Nära vård i alla kommuner
  • Tryggare och pålitligare lokaltrafik för alla
  • Utökad närdemokrati – bättre medborgardialog

För Lokala partier i Uppsala län


Anneli Löfling, Uppsala, ordförande
Lennart Lundberg, Knivsta, vice ordförande
Owe Fröjd, Håbo
Tuija Rönnback, Enköping
Mona Hansson, Älvkarleby
Lars O Holmgren, Östhammar
Mio Tastas Viktorsson, Tierp


Skicka din debatt-artikel till oss!

redaktion@dagensdemokrati.se

Det stora tågrånet sprider sig

0
Dagens Demokrati Jimmy Johansson
Jimmy Johansson

Frederick, bantekniker sedan 20 år går ut i Skiftet med en insamlingskampanj, för att tågen inte kommer att kunna gå i tid igen förrän om fem år. Detta för att underhållet eftersatts under många år. Sedan järnvägsunderhållet avreglerades har företagen som tagit över järnvägsunderhålllet varit mer intresserade av att spara för att kunna plocka ut vinster, än av att underhålla banorna eller sin personal.

SJ-chefen Lindegård talar om ett femårskontrakt som ska upphandlas. Det betyder att bantekniker med mångårig erfarenhet riskerar att bli uppsagda om ett annat företag tar över. Som SAS till exempel, där anställda gavs möjlighet till nya anställningar med sämre löner med hjälp av en ny företagskonstruktion.

De ständiga nerdragningarna på personal har gjort att banarbetarna nu består av en allt mindre styrka som förväntas göra samma arbete. Frederick berättar att de inte kommer att hinna göra klart det arbete som “vunnits”. Vilket i slutändan leder till förseningar av tågen.

I första delen av det stora tågrånet skrev jag om hur lokförarna numer tvingas be trafikledningen om att få stanna tåget för att kunna gå ut och sätta sig i en buske eller en snödriva för att utföra nummer två, medan arbetsgivarna erbjuder kisspåsar till de mer flytande behoven. De här handlar bland annat om de nya statliga bolagen som styrs av styrelser som behandlar sin personal på de här sättet. statliga bolagsstyrelser som även verkar utomlands, som Svenska vattenfall som uppger att Sveriges elförsörjning inte är deras primära uppdrag. Och vad får svenska politiker att tro att det skulle vara Kinas, som investerat i en större andel än staten i nya vindkraften i Sverige.

Vad hände med det dagliga och löpande järnvägsunderhållet som skulle skötas i Trafikverkets egen regi? Vad händer med underhållet inom viktig infrastruktur i privat regi? Vad händer när de globala priserna slår igenom? Ska vi då låna pengar till basala saker av affärsbankerna för att bidra till den ständiga ekonomiska tillväxten och prisstegringarna som förväntas av den globala vinst jagande ”marknaden” som samtidigt kräver att lönerna hålls tillbaka.

Högst relevanta frågor att ställa till svenska folket, precis som den nu överskuggande frågan om att Sveriges regering, utan att bry sig om folkligt stöd, planerar för NATO medlemskap samtidigt som yttrandefrihet och offentlighetsprincipen demonteras. De
0,5 miljarder per år i medlemsavgift uppger försvarsministern blir mer kostnadseffektivt än att Sverige ska bygga upp sitt eget försvar igen. Förlåt men varför ska skattebetalarna bekosta samhällsdränerande beslut som politiker tar. Eller för att bedriva verksamheter i andra länder. Vilka länder eller rättare sagt mäktiga individer, äger vad och var är tickande bomber för världskrig, visar inte minst kriget i Ukraina och uppgången på börsen av krigsmaterial och förnödenheter.

Vilka tjänar på alla utförsäljningar av samhällsnyttig verksamhet som sedan dyrt måste byggas upp igen eller hyras tillbaka? Vilka tjänar på att verksamhet efter verksamhet av samhällsnytta bolagiseras? En av dem är den tidigare s-politikern Ilja Btaljan som kom till Sverige som flykting från jugoslaviska Montenegro, samtidigt med att den jugoslaviska maffian etablerades i Sverige. Efter att ha skolats i Sverige och fått en bra insyn i svensk politik och tillgång till det nätverket som bland annat kommunalråd i Nynäshamn med vidare karriär som sparkad vice VD från AP-fondens fastighetsbolag Dombron AB, Sveriges tidigare största allmännytta, för att ha gjort omfattande fastighetsaffärer för egen räkning utan att informera företagets styrelse. Numer har Bataljan gjort sig till mångmiljardär genom att köpa upp kommunala fastighetsbolag. Bataljan dömdes inte för det insiderbrott han stod åtalad för 2020 satt i hela 982 bolagsstyrelser när jag skrev detta igår, idag i 982, inom;

  • Fastighetsverksamhet(498)
  • Bank, finans & fö…(47)
  • Företagstjänster(16)
  • Bygg-, design- & …(11)
  • Juridik, ekonomi …(5)
  • Avlopp, avfall, e…(1)
  • Data, it & teleko…(1)
  • Hotell & restaurang(1)
  • Hälsa & sjukvård(1)
  • Teknisk konsultve…(1)
  • Utbildning, forsk…

    Bataljan har suttit i nästan lika många bolagsstyrelser tidigare. I år köper han aktier i sitt eget välfärdsbolag för att hålla aktiekursen uppe, enligt börsen. Ringer det inte någon klocka någonstans eller hur många bolagsstyrelser kan en x-politiker sitta i med allt vad det innebär av personkopplingar, innan det börjar osa katt? Var är valrörelsen? Och vad händer om en av världens rikaste män köper Twitter, Elon Musk, efter att ha anklagat forumet för att vara vänstervridet. Vad är nästa steg att herr Musk ska överösas av svenskt mediastöd. Varför hörs inte en stor debatt om detta i våra skattefinansierade media, kanske för att samma personer rör sig även i de rummen.

    Lotte Johansson, ansvarig utgivare
    Karikatyr, Jimmy johansson

Varför vi bör kalla systemet för flytande demokrati – KDFD Del 6

Vi publicerar en översatt artikel av Chiara Valsangiacomo i flera delar.

Konceptbildning

Diskussionen hittills har kartlagt flytande demokratins begreppshistoria och dess existerande definitioner, och visat behovet av en minimal definition grundad i en sparsam och sammanhängande uppsättning nödvändiga och tillräckliga attribut som varken är för kontextspecifika eller för abstrakta. Målet i följande del är att utarbeta en definition som bättre uppfyller dessa kriterier. Därför kommer jag att förklara varför “flytande demokrati” är den mest lämpliga termen, diskutera relevanta förändringar i det önskade tillämpningsområdet för detta begrepp och, slutligen, formulera min egen definition.

Likviditet

Även om “Flytande demokrati” är ett väletablerat begrepp i litteraturen, har det underliggande begreppet också kallats “proxy voting”, “delegativ demokrati”, ”interaktiv demokrati” med mera. Eftersom jag vill undvika tvetydigheter och andra språkliga komplikationer kommer jag att fortsätta använda den term som är bekant i akademiskt och vanligt språk. Flytande demokrati är utan tvekan en effektiv etikett: den undviker att ensidigt lyfta fram en specifik egenskap hos begrepp, som termerna “delegativ demokrati” (med frivillig delegering) och “proxy röstning” (med ombud). Lucardie och Vandamme föreslår dessutom att man undviker beteckningen “delegativ”, eftersom “delegativ demokrati” används, med en annan innebörd, i demokratiseringsstudier.

Termen flytande demokrati indikerar tydligt ett sammansatt begrepp – en demokrati som kvalificeras som flytande . Att demokrati är ett fundamentalt omtvistat begrepp inom statsvetenskap och filosofi är välkänt; jag är långt ifrån att lösa dessa tvister. Det som intresserar mig är trots allt innebörden av “flytande”: Vad är det som gör en demokrati, hur definierad den än är, till flytande? Det följande underavsnitten går djupare in på den frågan. För tillfället räcker det med att observera att adjektivet “flytande” delvis talar för sig självt, eftersom det indikerar något som flyter fritt, ovan ytan och utan förträngningar. Den utnyttjar alltså flytande demokratins kapacitet att smidigt växla mellan direkt deltagande och politisk representation. “Flytande” skulle också kunna indikera det tätare informationsflödet eller det mer flexibla politiska engagemanget hos medborgarna. Till exempel, enligt Landemore, karaktäriserar inkludering och öppenhet för deltagande “det distinkta begreppet ‘flytande’ representation.” ( 2020 : 121)

Förlängning och ny applikationsdomän

Det är frestande att likställa flytande demokrati med dess mest kända verkliga referens, nämligen det tyska Piratpartiet, som låter sina medlemmar rösta och diskutera direkt, eller delegera efter eget tycke. Detta kan dock ge det missvisande intrycket att flytande demokrati endast hänvisar till vissa partier, eller till och med en specifik parti. Den misslyckas också med att redogöra för varför vissa tänkare föreställer sig bredare tillämpningar av flytande demokrati bortom Piratpartiet, och till och med bortom partipolitik. Faktum är att politiska teoretiker börjar se flytande demokrati som ett potentiellt röstsystem för lagstiftningspolitik. Dessutom skulle flytande demokrati kunna – och har redan tillämpats – inom den privata ekonomin för att möjliggöra nya former av arbetsplatsdemokrati som inkluderar anställda och/eller intressenter i företagens beslutsfattande. Vid denna tidpunkt är det inte längre tillräckligt att likställa flytande demokrati med vad tyska Piratpartiet gjorde mellan 2009 och 2016, eftersom det inte ger en tillräcklig grund för att undersöka det bredare fenomenet.

Applikationsdomänet 16 av flytande demokrati håller på att skifta från metoder för partisk agendasättning till system för kollektivt beslutsfattande, även inom offentlig lagstiftning och företagsstyrning. Denna förändring innebär nya utmaningar och möjligheter för att definiera flytande demokrati. Å ena sidan presenterar arbetsplatsen och politiskt system helt klart ett annat beslutsfattande sammanhang än att sätta agendan inom partierna. Medan partipolitiskt beslutsfattande sker mot bakgrund av kamratskap och delade åsikter, präglas statligt lagar och företagspolitik oundvikligen av större oenighet och konkurrens. Dessutom, till skillnad från parlamentarisk lagstiftande, leder partisk agendasättning inte till definitiva sociala beslut. Å andra sidan, när listan över potentiella referenter blir större, borde uppgiften att hitta de centrala, delade attributen för flytande demokrati bli lättare.

En ny definition

Vilket är förhållandet mellan de tre kärnprinciperna som har presenteras tidigare? 
Se Proxy-representation | Frivillig delegering | Online-deliberation
För det första är proxy-representation skild från de andra två principerna, eftersom det bara hänvisar till ett perfekt proportionellt röstningssystem där en delegation räcker för att säkra en plats i den öppna flytande demokrati-församlingen. Med andra ord, proxy-representation är förenligt med vanliga val och bestämda villkor, utan att ge medborgarna möjlighet att välja olika ombud för olika frågor och utan att erbjuda överläggning online. För det andra är principen om frivillig delegering, även om den är begreppsmässigt separerad från överläggningar online, inte helt oberoende av ombud. I vilken utsträckning det kan frikopplas från ombud beror på vilken funktion frivillig delegering förväntas fylla. Om det senare används som ett lagstiftande system, då är de två oskiljaktiga, eftersom, som visats i de föregående avsnitten, processuella ojämlikheter måste tillåtas för att förhindra rösträttsdiskriminering mellan aktivt röstande och passivt delegerande medborgare. Men om frivillig delegering används för att välja en lagstiftande församling med fast säte, kan de två lättare skiljas åt. Här kräver räkningen av röstsedlarna fortfarande fullmaktsröstning, men när ombud väl har valts kräver ingenting att man avsäger sig regeln “en medlem i församlingen – en röst” när det gäller policyskapande (Ford,2002 : 13). För det tredje är principen för online-deliberation klart att skilja från de två första idéerna, eftersom offentlig överläggning online kan ske inom ramen för traditionella lagstiftande församlingar och val-/röstningsmetoder, vilket är fallet med de flesta befintliga plattformar för e-deltagande.

Med tanke på att dessa tre element är åtskiljbara, uppstår frågan om de alla är nödvändiga för att definiera flytande demokrati. Jag kommer att hävda att proxy-representation och frivillig delegering är individuellt nödvändiga och tillsammans tillräckliga för att definiera flytande demokrati, medan överläggning online varken är nödvändig eller tillräcklig. Som nämndes i början av detta avsnitt förväntas flytande demokrati på ett flexibelt sätt ta emot aspekter av både representativ och direkt demokrati. Ett politiskt system är mer flytande om medborgarna är mer direkt engagerade i beslutsfattandet, utan att expertis och representation helt ersätts. I denna mening kan alla politiska system informellt kallas mer eller mindre flytande: t.ex. är ett representativt system mer flytande om det tillåter initiativ och folkomröstningar, medan en direkt demokrati är mer flytande när medborgarna tar signaler från sina partier när de röstar direkt. Ändå formaliserar flytande demokratins likviditet genom två specifika principer: proxy-representation och frivillig delegering. Däremot tillför online-överläggning inte flytbarheten av detta slag, utan är snarare en annan, fristående princip. Därför föreslår jag att flytande demokrati omdefinieras som ett beslutsfattande system baserat på frivilliga delegationer och proxy röstning, vilket möjliggör en systemisk och flexibel blandning av direkt och representativ demokrati. 

Det är möjligheten att frivilligt delegera och viktad röstning som gör flytande unik, banbrytande och, naturligtvis, flytande.

Denna definition innebär inte att online-deliberation, eller deliberation mer generellt, är irrelevanta för demokratisk teori. Jag tänker inte heller påstå att flytande demokrati är oförenligt med olika former av övervägande. Tvärtom, flytande demokrati skulle kunna dra nytta av den omfattande och brokiga litteraturen om deliberativ demokrati. Mitt argument är helt enkelt att om vi skulle konstruera en idealisk typ av flytande demokrati så skulle den enbart baseras på frivilliga delegationer och fullmaktsröstning (proxy). En sådan idealtyp eller minimal definition syftar inte till att fånga faktiskt existerande flytande demokratier, utan snarare approximerar dem genom att accentuera dess väsentliga egenskaper och förringa dess icke väsentliga. Varje konkret fall av flytande demokrati kommer att vara mer komplext och kan, och bör förmodligen, innehålla andra viktiga principer, inklusive övervägande.

Chiara Valsangiacomo, Institutionen för statsvetenskap, ordförande för politisk filosofi, University of Zurich, Affolternstrasse 56, 8050 Zürich.
E-post: chiara.valsangiacomo@uzh.ch

Läs artikeln i sin helhet och i originalspråk via länken nedan:
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/spsr.12486

Var fjärde svensk riskerar att sakna rösträtt i riksdagen 2022

Foto av Edmond Dantès från Pexels

Om Liberalerna, Miljöpartiet och Kristdemokraterna lyckas precis komma under riksdagsspärren samtidigt som antalet röster på övriga partier under riksdagsspärren m.m. består kommer mer än en fjärdedel av alla svenska medborgare att sakna ett parti/ representant i riksdagen. Med andra ord kommer 1,9 miljoner svenskar att sakna inflytande över riksdagens beslut.

I senaste opinionsundersökningarna ligger Miljöpartiet och Liberalerna en klar bit under riksdagsspärren med 3,1% respektive 2,3% samtidigt som Kristdemokraterna studsar mellan 4,7 – 6,0%. Övriga partier har totalt 1,3% av rösterna. Utgår man från senaste undersökningen skulle 6,7% av valdeltagarna sakna rösträtt. Lägger man där till ogiltiga röster, dit blanka valsedlar även inkluderas samt antalet medborgare som inte valde att besöka någon vallokal under valet 2018, är det totalt 20,41% som skulle sakna rösträtt i riksdagen om det var val idag. Under mandatperioden 2018-2022 har 15,51% av alla svenska röstberättigade saknats i riksdagen.

KOMMENTAR

Utvecklingen av antalet medborgare som saknar någon representant i riksdagen är alarmerande. Det spelar ingen roll ifall 90% av alla röstberättigade går till vallokalen om var fjärde medborgare blir maktlös. I en demokrati är det viktigt att alla röster blir hörda, förstådda och betydelsefulla. Dagens representativa demokrati riskerar att bli ännu mer auktoritär och ännu mer frånkopplad från folket. En demokrati är ingen demokrati utan sitt folk. Sverige måste drastiskt åtgärda bristerna i vår demokrati och fortsätta utveckla den för att bättre spegla hela rikets åsikter och värderingar.

Statistik hämtad från val.se samt val.digital. MP, L & KD beräknades få 3,99% av rösterna vardera och alla röstberättigade inkluderades.

Vädjan från en sjuksköterska

Jag jobbar som anestesisjuksköterska. Jag är dessutom skyddsombud på min arbetsplats. Under pandemin flyttades jag in till en ​​intensivvårdsavdelning för covidpatienter. Det har blivit många timmar övertid, större press på både den psykiska och fysiska arbetsmiljön för mig och mina kollegor.

Jag arbetade fler nätter än normalt och arbetet var fysiskt mycket tungt. Tiden mellan arbetspassen flöt ihop och jag hade ingen energi för att göra något annat. Ibland kändes det som att jag inte skulle klara av stressen, och jag var orolig för att kroppen skulle säga ifrån.

Situationen var särskilt tuff under pandemin men också riktigt tung redan innan. Vi hade hoppats att vården skulle tas på allvar nu när alla såg hur illa ställt det var med den i landet i och med pandemin. 

Men jag upplever inte att våra makthavare lyssnar. Varken regeringen eller de som styr  regionalt. Åtgärderna som sattes in var för få och för sent. Jag ser också fram emot att få kunna gå ut och äta, ta del av kulturlivet eller bara kunna gå och handla utan att bli rädd för ett virus. Men folk blir fortfarande smittade, behöver fortfarande vård och vården har återigen glömts bort och förväntas lösas av oss som jobbar inom den.

Samtidigt som vi sliter ut oss kunde jag läsa att SKR (Sveriges kommuner och regioner) som ska se till att det finns vårdplatser för alla vägrar införa ett mål på fler vårdplatser.[2] Det var droppen som fick bägaren att rinna över för mig och mina kollegor som arbetat under obeskrivliga förhållanden.

Sedan covid-19 har varje pass varit underbemannat, det var illa innan men nu är det en katastrof. Ändå gör vi vårt bästa när det saknats säkerhetsutrustning och plats för allvarligt sjuka.

Trots all min frustration är allt jag vill att SKR och regeringen ska göra tre enkla saker innan vi går sönder:

* Arbetsgivarna måste göra stora förbättringar i vår dåliga arbetsmiljö
* Fler vårdplatser – rätt kompetens på rätt plats
* Kriskommission för vårdens arbetsmiljö

Därför har tretton fackförbund i vården gått ihop för att kräva att makthavarna vårdar vården. Jag vet att många står bakom oss men nu måste vi visa det. Om vi får tillräckligt många underskrifter kommer vi lämna över uppropet till socialminister Lena Hallengren.

Jag är ingen expert men det känns som att vi ber om helt uppenbara saker: fler vårdplatser, en kriskommission och bättre arbetsmiljö. Att vi sätter hälsan först.

Därför känner jag mig övergiven av makthavarna och jag är inte ensam. Jag älskar att jobba som anestesisjuksköterska. Det är allt jag velat göra. Men pandemin och bristen på stöd har gjort att jag börjar ifrågasätta allt, när jag egentligen bara vill fortsätta göra mitt jobb.

Vi behöver nu hjälp från SKR och regeringen så vi i vården inte förstörs eller lämnar våra jobb. För just nu är det återigen vi i kvinnodominerande yrken som får ta kostnaden såväl ekonomiskt och hälsomässigt medan sjukvården håller på att kollapsa. Politikerna lyssnar inte på oss i vården, därför måste många andra också ställa sig bakom våra krav: så att de inte går att ignorera.  Kan du skriva under vårt upprop för att regeringen och SKR ska vårda vården så jag fortsätter att orka hoppas på något bättre?

Situationen för och mina kollegor är ohållbar. Barnmorskor har redan sagt upp sig. Hundratusentals svenskar väntar på operation och vårdbesök. Vi är på gränsen till utmattning. Vården på gränsen till kollaps. Vi vill ha krafttag för en bättre arbetsmiljö innan det är för sent. För blir jag blir sjuk hur ska jag då kunna hjälpa någon annan att bli frisk?

Därför har vi vårdarbetare startat uppropet Vårda Vården som ger alla en möjlighet att tacka, men även sätta press på staten, SKR och regionerna att göra vad de kan för att förbättra vår villkor.

Nu måste politikerna införa en kriskommission för vården, ordna fler vårdplatser med kollegor med rätt kompetens och säkra en hållbar arbetsmiljö dit fler söker sig – och vill stanna. Skriv under du också – vårda vården så att vi kan vårda dig.

Anestesisjuksköterska, Västra götaland

13 professions- och fackförbund har ställt sig bakom uppropet.: Vårdförbundet, Läkarförbundet, Kommunal, Akademikerförbundet SSR, Fysioterapeuterna, Sveriges Arbetsterapeuter, SRAT, Psykologförbundet, Barnmorskeförbundet, Logopedförbundet, HälsoAkademikerna, Audionomerna och Vision. På Skiftet kan du stötta sjukvårdspersonalen med din underskrift. Det går också bra att starta egna upprop.