Hem Blogg

Lånekarusellens konsekvenser

Finanskrash,Skuldslaveri,lånekarusell, Dagens Demokrati,Kriser,

Pengar uppfanns som ett verktyg av de styrande för att organisera och utveckla samhället, för att viktiga sysslor skulle kunna utföras. Dubbel bokföring av krediter och skulder visade vem som var skyldig vad. Väder, krig och andra katastrofer kunde göra att skulderna blev omöjliga att betala. Skuldavskrivning användes för att befolkningen inte skulle fastna i skuldslaveri och för att värna en effektiv ekonomi.

Den första finanskrisen i Europa var den så kallade prisrevolutionen under 1500- och 1600-talen, utlöst av prisstegringar orsakade av befolkningsökning, devalvering av penningvärdet och den expanderande världshandeln som följdes av spekulation i olika valutor. Med ett enormt inflöde av silver och guld rubbades balansen mellan penning- och varuvärde.

1824 blev det tillåtet att bedriva privat bankverksamhet i Sverige. De tillgångar man hade i form av eget kapital eller hade lånat av andra, var det man fick låna ut. 1831 startades den första affärsbanken. 1850 fanns åtta och 1909 var de åttiofyra. Fram till 1903 fick affärsbankerna ge ut sina egna sedlar, vilket genererade en uppsjö av olika sedlar. Riksbanken såg sig nödgad att ta över kontrollen av sedelutgivningen, medan affärsbankerna gavs rätt till billiga krediter i Riksbanken. 1911 infördes lagen om bankrörelse och stiftarna fick solidariskt ansvar, vilket ledde till att 54 av bankerna försvann genom sammanslagningar eller efter att ha blivit uppköpta.

Den stora depressionen började 1930, sprungen ur den stora Wall Street-kraschen i New York 1929. Den fick förödande effekter i såväl I-länder som U-länder. Under en enda dag bytte 13 miljoner aktier ägare. Folk tog ut kontanter vilket ledde till att bankerna höjde räntorna. Företag och banker gick i konkurs och massarbetslöshet utbröt. Småsparare fick lämna sina hem och gårdar eftersom de inte längre kunde betala de höga låneräntorna och för att banker på väg mot konkurs inte förlängde lånen. Värst drabbat i Europa var Tyskland, där demokratin hamnade i en djup kris. Landet styrdes i stor utsträckning med hjälp av en undantagsparagraf i konstitutionen som gav presidenten rätt att sätta sig över de demokratiska besluten. Misstron växte mot de etablerade politikerna. 1933 och tolv år framåt gällde Hitlers raslära om det tredje riket och judar sattes i koncentrationsläger. Sex miljoner dödades. 1934 började steriliseringsprocessen i Sverige. Den som inte ansågs kunna leverera en tillräckligt duglig avkomma kunde tvångssteriliseras ända fram till 1974. Min mamma klarade sig nätt och jämt.

Den 4 juni 1963, signerade den kontroversiella men allt mer folkkära amerikanska presidenten John F Kennedy, Executive order 11110. Den gav finansministern Dillen som kom från en av de mäktige bankfamiljerna, i uppdrag att trycka statens egna dollarsedlar, 4.2 miljarder, i utbyte mot de silvertackor, silver och de standardiserade silverdollars som fanns i amerikanska myntverkets kassavalv. Nog för att täcka den inte folkvalda bankkartellen Federal Reserve-banks Notes. De flesta kongressledamöter och senatorer är sammankopplade med Federal Reserve-banks. Det är också dessa som levererar listan på valbara kandidater för bankens chefspost till presidenten. Med fyra miljarder i omlopp skulle alla Federal Reserve-banker bli arbetslösa. Fem månader efter mordet på John F Kennedy, skrotades Kennedys nya lag som möjliggjorde tillverkningen av silvercertifikat. Federal Reserve-Banks monopol att hyra ut pengar till staten mot ränta kunde fortsätta. Ett monopol som initierades av Rockefellers, JP Morgans och Rotschilds bankirerna som också var de som skrev avtalet med USA och som röstades igenom den 22 december 1913, då de flesta kongressledamöter redan var på väg till julfirandet. Det amerikanska folket trodde att det rörde sig om skapandet av en statlig centralbank. Inte en bank vars mål var att stoppa den växande konkurrensen från nationens nya banker eller att överlämna förlusterna från bankens ägare till skattebetalarna, under förevändningen att skydda medborgarna mot kriser. Något just dessa herrar skapat när bankerna före kartellbildningen intrigerade med varandra så till de grader att ekonomiskt kaos utbröt. Med Federal Reserve-bank ville herrarna ta kontroll över alla bankers reserver, för slippa drabbas av kursfall eller folk som flyr banken när banken inte fungerar som den borde. Abraham Lincoln, känd för emancipationsförklaringen 1863 som frigjorde slavarna i södern, är en annan president som bragts om livet, 1865, inte långt efter lagändringen.

90-talets finanskris följde på avreglering av kreditmarknaden 1985 och ledde till att värdet på kommersiella fastigheter i Stockholm sjönk med upp till 80 procent. Många mindre fastighetsägare slogs ut, en av dem var min far. Utslagningen banade väg för dagens fastighetsjättar.

Vid millennieskiftet var det IT-bubblan som sprack. Ett enormt risktagande hade uppmuntrats och sofistikerade finansiella produkter dolde den finansiella risken. Sommaren 2007 började allt fler inse att saker inte stod rätt till. Den hajpade amerikanska bostadsmarknaden föll och bankerna med den. När investeringsbanken Lehman Brothers kraschade i september 2008 spred sig krisen globalt. Finanskrisen och den efterföljande globala recessionen var den värsta sedan den stora depressionen. Dess konsekvenser präglade hela 2010-talet. 2011 gick jag själv i personlig konkurs. Efter tio års helvete, ett pris främst mina barn fick betala var jag äntligen skuldfri så när som på studielånen som inte ingår i skuldavskrivning.

Avregleringen av finans- och kreditmarknaden i Sverige 1985 respektive 1986, gjorde att banker inte längre bara är mellanhänder. De skapar merparten av de pengar som är i omlopp i form av inskrivna siffror på en låntagares konto. Det här gör att bankerna också har makten att bestämma vart pengar ska ta vägen. En bank kan precis som en tidning, genom aktieposter, ha inflytande över olika typer av verksamheter som IT, fastighetsförmedling och vård. Omkring 80 procent av de nyskapade pengarna i länder som USA och Storbritannien går idag till finansmarknader och marknader för befintliga bostäder och fastigheter, istället för till den ”reala” eller produktiva delen av ekonomin. Det bidrar till skenande bo- och markpriser. Allt fler av de med störst finansiella muskler har kommit att använda skulder för att erövra egendom och makt, genom att leverera egna lärosatser och prioriteringar som i själva verket visat sig gynna fåtalet.

Vid universitetet i Maastricht, Nederländerna, 2019, skrev flera studenter till sina föreläsare och krävde ändringar i ekonomiutbildningens kursplan. Studenterna ville att ekonomiutbildningen, oavsett var man tar del av den, ska skildra verkliga förhållande, vara mer kritisk och pluralistisk. Studenter från 27 universitet i 11 länder, samt en rad professorer i ekonomi, och finansiella organisationer har anslutit sig till studenternas kampanj ”Rethinking the Role of banks in Economics Education”.

Dagens ekonomi är inte en ”fri marknad” – det är finanssektorn som dominerar, vilket har lett till att länder och befolkningar världen över utarmas genom att de skuldsätts. Allt medan pengar och makt fortsätter flöda uppåt. Ekonomen Michael Hudson menar att vi har fått ett neo-feodalt system istället för den marknadsekonomi folk tror vi lever i och att den står i direkt motsats till vad de klassiska ekonomerna ville uppnå. Allmänhetens intressen har med politikens hjälp offrats till förmån för finanssektorns passiva sätt att tjäna pengar på ägande och skuldsättning, istället för att arbeta och bidra till samhällets utveckling. Ekonomen Thomas Piketty har konstaterat att vi nu nått ett stadium där avkastningen från kapital börjar överstiga avkastningen från arbete. Det betyder att ekonomin inte längre fungerar för den vanliga människan, utan bidrar till dagens ekonomiska polarisering där 1 % står mot övriga 99 %. Finansialiseringen av den globala ekonomin har skett på bekostnad av industriell kapitalism och undergrävt kraften i en fungerande, självständig stat och därmed också eroderat demokratin. 

Senast var genom centralbankernas ageranden under finanskrisen och coronakrisen. Genom att snabbt skapa tusentals miljarder för att rädda finansmarknaderna och dess aktörer, samtidigt som resten av samhället får vänta så länge att många mindre företagare och vanliga inkomsttagare hamnat i konkurs eller riskerar att göra det, inte minst av de uppskjutna skatter och lån som ska betalas. Istället för att tillämpa skuldavskrivning skyfflas ännu mer kapital uppåt medan arbetare och andra inkomsttagare får se sina inkomster kapade eller får så små löneökningar att det inte täcker prisstegringarna på det mest basala.

Åtstramningar har kommit att utgöra budget för kommande år. Nedskärningarna inom sjukvården har gått så långt att de som jobbar där själva blir sjuka, samtidigt som det som tidigare klassades som en säsongsinfluensa riskerar att slå ut hela sjukvården. Filmen ”Don’t look up”, har kommit att bli en metafor för kriserna, där de med mest makt fokuserar mer på hur de kan profitera på problemen än att faktiskt lösa dem.

”The study of money, above all other fields in economics, is one in which complexity is used to disguise truth or to evade truth, not to reveal it. The process by which banks create money, is so simple the mind is repelled.”

– John Kenneth Galbraith, Nationalekonom

Steve Keen, tidigare professor i nationalekonomi, idag fristående forskare, har publicerat hundratals vetenskapliga publikationer och är en av få som förutsåg finanskraschen 2008, vilket han premierats för. Han föreläser flitigt om olika sätt betalningsmedel skapas på, om varför vi har så höga skulder, vad det leder till och vilka möjligheter som finns. Föreningen Positiva pengar har samlat kunskap och seminarier med erkända ekonomer som visar att ekonomin idag bygger på att allmänhetens skulder hela tiden måste öka, för att inte vår ekonomi ska stagnera. Ett pris som leder till ökad arbetslöshet och allt tuffare levnadsvillkor för de flesta. Men när skuldberget blivit för stort kommer ändå ekonomin ofrånkomligt att stagnera. Likt en smältande glaciär diskuterades på World Economic Forum i Davos den annalkande finanskrisen, före Coronakrisen. tiden före den stora depressionen har stora paralleller med den tid vi befinner oss i just nu. Bostadslånen ökar eftersom mer hemarbete kräver mer utrymme och med de ökar även hushållslån och belåningen på redan höga bostadslån. Men enligt banker och myndigheter finns ingen anledning till oro, då folket har sparat i sina lador.

Vid en kris som slår ut bankerna går en insättningsgaranti in och täcker upp till
1 050 000 kr av det belopp man har på banken. Ett belopp som inte påverkas av skulder. Inte heller värdepapper påverkas vid en bankkrasch (åtta av tio svenskar sparar i fonder, det vill säga en portfölj av olika aktier). Dessa kan fritt flyttas men riskerar att falla vid en krasch. Pensionsavsättningar ingår inte i garantin. Skulle du inte få ut dina värdepapper kan investerarskyddet träda in. Det innebär ersättning för ett belopp på högst 250 000 kronor per person och institut. Det är också viktigt att ta i beaktande att när börsen är på sin absoluta botten har långivarna rätt att kräva att du säljer av allt om lånet överstiger värdet på dina tillgångar, oavsett hur mycket värdet sjunkit. Det var så giganten Kreuger förlorade sin verksamhet och med hans imperium föll resten som käglor.

Under goda tider har en person kunnat leva helt på avkastningen från sin portfölj som så gott som ständigt ökar i värde. Men vid en krasch förbrukas den portföljen snabbt, särskilt om denne måste sälja aktier för att finansiera sin konsumtion. Medan de som har de verkliga resurserna kan vänta ut en framtida återhämtning och köpa upp även dina värdepapper, ditt hus, din butik eller vad du nu investerat i.

2012 infördes ISK-konto (investeringssparkonto) i syfte att göra det enklare för privatpersoner att köpa och sälja finansiella tillgångar (aktier och fonder). Här dras en årlig schablon-skatt om 0,375 procent, baserad på kvartalsvisa mätningar. Det kan jämföras med 30 procent skatt på ett vanligt sparkonto eller vid försäljning av aktier. Över 3 miljoner svenskar använder numer ISK-konto, varav 400 000 tillkom 2020.

Den svenska bankgarantin täcker även del av utländska företagares förluster vid kris. Svenska myndigheter har rått banker att ta hem utländsk utlåning till Sverige med motiveringen: ”Man får ju tänka på att det är bra för Sverige att det finns företag utomlands.” Enligt Handelsbankens hemsida om utländsk bankgaranti, förbinder sig banken ”att betala ett visst belopp till en part i utrikeshandel om ens företag inte kan fullgöra sina avtalsenliga skyldigheter”. Banken förbinder sig alltså till den del av krediten i företagets ställe. ”On first demand-garantin” är den vanligaste typen av garanti i utrikeshandel. Enligt den är banken skyldig att betala det krävda beloppet genast efter att ha fått ett skriftligt krav. Betalningen förutsätter ingen kontroll av om den ersättningsskyldige har gjort sig skyldig till avtalsbrott eller försummelse.

En bankskatt om 0,05 procent har föreslagits för banker med skulder på över 150 miljarder, något Bankföreningen stoppat flera gånger. I bankföreningen ingår nu 39 banker samt en med samarbetsavtal (Sparbanken Syd). Något förslag om att bankerna ska ha full täckning för det belopp sparare satt in eller det bankerna lånar ut finns inte med. Att i det här läget med den historiska bakgrunden, inte ens under ett valår, våga leverera ens tillstymmelse till förändrad finanspolitik mer än att statsministern avgått som ordförande i lånekarusellens största fader – IMF, är så nära rysk roulette man kan komma. Kanske någon av alla de politiska ”ledare” som fått ett exemplar av ”Deus EX machina”, bemödar sig om att läsa den under julledigheten och den motion som en gång lade dess grund och som skulle kunna revolutionera ekonomin, skattesystemet och politiken som alla lever i symbios men inte alls på folkets sida så som det borde.

Det behöver inte vara så här. Om vi förstår hur systemet fungerar kan vi använda det för att undvika ekonomiska kriser och det onödiga mänskliga lidande dessa ger upphov till. Vi kan skapa ett mycket bättre samhälle för alla. Ett där det finns resurser till skyddsnät, pension, vård och omsorg, skola, samt bygga lokala livskraftiga ekonomier inom naturens gränser. Men det kräver att vi vet vad vi satsar på och att vi verkligen gör det. Vet du vad du satsar dina pengar på, om du nu har några. Jag har i alla fall inga. Ingen i min släkt heller, den lilla som finns kvar.

Lotte Johansson
Journalist och ansvarig utgivare
Foto: Filip Svensson

Dagens Demokrati är oberoende. Vi uppbär inga press- eller mediestöd. Anser du att denna artikel gett dig något, visa det genom ett personligt bidrag. Vi vill helst inte sätta upp en betalvägg eftersom det är viktigt att informationen är fri. Har du redan din ekonomi tryggad men oberoende forskning eller fältstudier från ditt arbete, du vill dela med dig av? Välunderbyggda teser är alltid varmt välkommen!

Avregleringen av finanspolitiken

0

”Kriser gör att näringslivet kan få igenom sådant som annars inte är demokratiskt möjligt”

Orden kommer inte från en folkvald, utan från en av Riksbankens tillsatta tjänstemän i perioden 1973-1990, nationalekonom Anders Sahlén som ses som frontfigur för avregleringen av finansmarknaden. 1974 proklamerar Statsminister Olof Palme (s), att de krafter som besitter den ekonomiska makten och opinionsbildningen, även vill erövra den politiska makten”. Den 1 januari 1976 avskaffas tjänstemannaansvaret, vilket betyder att en tjänsteman i offentlig förvaltning inte längre har ansvar för beslut i samband med myndighetsutövning och därmed inte kan bli föremål för disciplinåtgärder, avsked eller rättsliga följder. Samma år förlorar Palme statsministerposten. Sverige får 1976 den första borgerliga regeringen på 44 år (M, C, FP nuvarande L), efter att industrisamhället och arbetarnas löntagarfonder framställts som något hotfullt mot borgarnas fria företagande. Milton Friedmans ekonomiska teorier från USA med mindre av statens inblandning i ekonomin, frihandelsavtal över gränserna, mindre skatter och statlig kontroll, är nu det som ska råda. 70-talets vision om att hålla arbetslösheten nere och löner i proportion till priser och företagens vinster är som bortblåsta. 

1982 vinner Socialdemokraterna åter valet. Den 4 november 1983 lägger Olof Palme och Kjell Olof Feldt en regerings-preposition om löntagarfonder, vilket innebär att 20 procent av företagets årliga vinst, ska omvandlades till aktier inom ramen för allmänna pensionsfonden och att styrelsen med knapp majoritet ska företrädas av löntagarintressen. SAF (Svenska arbetsgivares förbund) och PR-konsulten, Kunskapsskolans ägare Perje Emilsson, leder demonstrationen i Humlegården om hotet mot de privata ägandets vinster. 1984, under Palmes ledning införs Löntagarfonderna, om än något urholkade. Ikeas Kamprad, Tetra Paks Rausing och H&M familjen Persson lämnar landet. 

1985 pensionerar sig Gunnar Sträng, ordförande i Riksbankens styrelse, Sveriges Centralbank, efter 51 år vid makten, varav 21 år som finansminister 1955-1976. Han drev bland annat igenom omsättningsskatten, senare omvandlad till moms samt särbeskattningsreformen, där gifta par ska skattas individuellt. Erik Åsbrink är nu den som får ta över rodret i Riksbankens styrelse 1985. Utbildad på Handelshögskolan, finansierad till mer än 80 % av näringslivet, känd för sin marknadsekonomiska ideologi och Miltons deviser om så lite regleringar som möjligt från statens sida vinner mark, med vinstmaximering som människans främsta drivkraft. Åsbrink är till skillnad mot Sträng, vänligt sinnad till finansminister Kjell-Olof Feldt (s) och Feldts utsedde Riksbankschef Bengt Dennis linje, att avreglera finansmarknaden. När statsminister Olof Palme informeras, endast fem dagar före genomförandet, svarar han irriterat att han inget förstår av det som pågår, att de får göra som de vill. De tre vise männen på finansdepartementet, Åsbrink, Feldt och Dennis rullar ut avregleringen samma dag som Riksdagen informeras, vår högsta beslutande församling, de folkvalda, satta för att besluta om våra lagar, vår statsbudget, vår penningpolitik och våra skatter. I motioner 1984/85 (punkt 94 och 96) har även yrkats att kontrollen av offentlig upphandling ska åläggas finansutskottet, eftersom de har det övergripande ansvaret för Sveriges budget.

21 november 1985, meddelar Riksbankens Åsbrink att också kreditmarknaden är nödvändig att avreglera. Han bedyrar att det inte är förknippat med några risker. Riksbanken tar helt bort lånetaket för bolån. Svenskarna dränks i reklam om banklån och utlåningen skenar. Sveriges ekonomi ser bra ut men folket blir allt mer skuldsatta. Herrarna Åsbrink, Dennis och Feldt vidhåller länge att utlåningen inte ökat, utan att det är de dyra grå lånen som bankerna löst in som gör att bankernas utlåning ökar. Yuppis som lånat ut pengar till fastighetsspekulanter vadar i spekulationskarusellens vinster som bankerna skapar. Fastighetspriserna stiger så snabbt att det anses omöjligt att förlora på en fastighetsaffär. Först två år senare, i samband med att Leif Karlsson från Socialdepartementet begär ut statistik över utlåningen, börjar frågan för första gången diskuteras. Finansminister Feldt skyller allt på bankerna men nämner inget om sin treenighet med Riksbankstyrelseordförande Åsbrink och Riksbankschef Dennis. De hävdar att det är bra att bankerna gör vinster. 

Palme, uppvuxen bland Östermalms absoluta överklass lider av kritiken efter avregleringarna men också av yttersta högerns beskrivning som följt honom från tidigt 70-tal. Allt från kommunist, drogberoende och svin som döpts efter honom, till landsförrädare. Några går så långt som att säga att man borde ta livet av honom. I tidskriften Tiden förklarar Palme att han visst har socialistiska värderingar, om vikten av att skydda det svenska folkhemmet från den politik Moderaterna vill föra, att Socialdemokraterna ska höja pensionerna, att Socialdemokraterna varken ska dra ner på välfärden eller höja skatterna. Centern ingår valtekniskt samarbete med KD, för att KDs regelbundna 2 % ska bidra till en icke socialistisk regering. Märkt av kritiken reser sig Palme sakta en sista gång. I en intervju i tidningen Stadsanställd, pekar han på att det nu kommer att finnas plats för jämlikhetsreformer, att 1986 är möjligheternas år. Samma kväll den 28 februari 1986 tar statsminister Palme tunnelbanan till biografen på Sveavägen. Den sista han talar med förutom sin hustru är Björn Rosengren, ordförande i TCO (Tjänstemännens centralorganisation), de diskuterar arbetsmarknadsfrågor ända fram till bion börjar och lite till. På väg från bion, efter att ha tackat nej till Rosengrens erbjudande om skjuts hem, blir Palme under promenaden skjuten, med orden ”Herr Palme”. Utredningen leds av länspolismästare Hans Holmer som självutnämnd spaningsledare och en spaningsledning bestående av höga polischefer. Efter 34 år av diverse teorier och skandaler runt utredningen, pekas en helt vanlig person ut som den mest sannolika mördaren, en reklamkonsult från Skandia som inte längre är vid liv. Han är enligt utredning inte en av Palme hatarna. Han stämmer inte in på vittnens beskrivningar.

Borgarna vinner valet 1991, de avskaffar Löntagarfonderna. Kjell-Olof Feldt (s), handelsminister 1970-1975, löneminister, ekonomi- och budgetminister samt finansminister (1983-1990), ställde sig positiv även till en avreglering av marknaden.  Ingvar Carlsson som tog över efter Palme lovar att Löntagarfonder aldrig mer ska införas. Sahlén får en chefsposition på Bankinspektionen. 1992 har Sverige åter en flytande växelkurs. Riksbanken höjer räntan till 500%. Sahlén får en chefsposition på Finansinspektionen men flyttas snabbt till den svenska ambassaden i Washington när bankkrisen utlöst av avregleringarna, är ett faktum. Åsbrink blir generaldirektör i Byggnadsstyrelsen som avvecklas 1993. 

Ingvar Carlsson, vice statsminister 1984, uppger i SVTs granskning ”Novemberrevolutionen”, att han hållits utanför diskussionerna om avregleringen. Ledamöterna som ska bereda förslag, debattera och rösta i kammaren utifrån utskottstjänstemännen, har av Ann-Mari Pålsson före detta Moderat Riksdagsledamot 2002-2010, i boken ”Knapptryckarkompaniet”, skildrat folkvalda ledamöter som reducerade till att trycka på röstningsknappen. 2011 avgår hon efter att Moderaterna motverkat lagförslag för att öppna insynen för var partibidrag kommer ifrån. Tidigare har  hon visat på att Akiebolagsformens lagstadgade vinstmaximering står i direkt konflikt med välfärdsmålen. 

2009 skulle bankerna uppnå nio procent i eget kapital, att jämföras med Swedbanks vinstutdelning på över sju procent åren före nästa finanskris, bara några år efter att den tidigare krisen klingat av. Riksbanken som i praktiken reducerats till att trycka sedlar och mynt, vanliga människor knappt kan betala med idag, uppger att varannan vinstkrona kommer från staten. Även statens aktier som tecknades i Nordeas nyemission tillföll bankgarantin. 2014 var fonden uppe i 49.8 miljarder, varav bankavgifter stod för en tredjedel. Då går staten in och säljer aktierna, tvärtemot stabilitetsfonden syfte, att bankerna skulle betala sin egen räddning. Vilket företag skulle gå med på en sådan deal och vilka skattebetalare skulle vilja göra den prioriteringen. De fyra storbankernas upplåningsränta föll från 250 räntepunkter till 25 på lånemarknaden för att dom oavsett risktagande inte kan gå omkull. Men drabbades ändå av likviditetsbrist för att bankerna internationellt hamnade i en förtroendekris sinsemellan sig. Att en svensk bank bara behövde ha 3 360 kr i eget kapital för att låna ut två miljoner till ett bostadsköp, var betydligt mindre än i Europa, en simpel bokföringstransaktion som möjliggör för banker i Sverige att skapa betalningsmedel och krediter Sveriges Riksbank saknar. 

I Europaparlamentets utredning bidrog Inga-Britt Ahlenius, anställd vid Finansdepartementet 1975, budgetchef under åren 1987-1993 samt Riksrevisionsverkets chef 1993-2023, till att Riksrevisionen 2003 lyder under Riksdagen, istället för Regeringen. Hon bidrar också till att Europeiska kommissionen Santer tvingades avgå 2010, efter att svarta kontrakt skrivits som gynnat ledamöternas egna intressen. Korruptionen inom EU beräknas enligt Europa Portalen att kosta 120 miljarder Euro varje år. I Sverige briserar mutskandalerna i samband med upphandling som Göteborg Energis, Telias börsintroduktion och introduktionen på den internationella marknaden, med Engelska skolan tar det nästan ett år för Skolinspektionen att få fram ägarna efter att det sålts på börsen och plockats ner och affärsbankernas inblandning i penningtvätt genom flera länder, listan kan göras lång. Panamadokumenten, Moms snurran, Pandoraläckan, visar alla på omfattande avancerad skatteplanering som i vissa fall gått så långt att företag fått tillbaka momspengar de inte betalat. Inom forskningen har korruptionen kommit att utgöra ett hinder mot ekonomisk och social utveckling då den sätter konkurrensen ur spel. 

Inför valet 2018 producerade Stefan Jarl filmen ”Godheten”, den visar på SE bankens kopplingar till styrande på den borgerliga sidan och Socialdemokraternas till Swedbank, där tidigare statsministern Göran Persson nu är ordförande. Näringsminister Björn Rosengren som var med och avreglerade Telia år 2000, blev styrelseledamot på Kinnevik som nu äger Tele2, medan Telia köpt TV4, en dragkamp som för tittarnas del genererade i svarta teverutor innan förhandlingen nådde en överenskommelse. Jens Henriksson, statssekreterare på Finansdepartementet blev VD för Stockholmsbörsen, Finansminister Erik Åsbrink gick till globala investmentbanken Golden Sachs. Thomas Östros ekonomisk talesman blev VD för Bankföreningen och således rådgivare åt riskkapitalägare, samtidigt som han ansvarade för att ta fram socialdemokraternas programförklaring utifrån frågeställningen ”Hur ska välfärden organiseras och finansieras”.

Ingvar Carlsson (s) uppger 2014 i SVT:s granskning ”Novemberrevolutionen#, att de redan 1988 borde ha gjort en skattereform med mindre vidlyftig avdragsrätt, för att göra det mindre förmånligt att ta stora lån. Åsbrink å sin sida hävdar att Riksbanksstyrelsen inte informerades om riskerna, medan finansminister Feldt uppger att Riksbanken borde haft koll på bankerna. Riksbankschef Dennis menar att alla är medvetna om att ingen Riksbank kan ge några löften, utan att alla förstår att stora skatteavdrag för lån, ingår i risken att bankerna lånar ut för mycket pengar. Att dom med Sveriges fasta växelkurs då saknade möjligheten att justera bankernas ränta som andra länder med flytande växelkurs kunde. Att det är vedertaget att det inte går att avreglera på de premisserna, ändå var det precis detta herrarna gjorde, utan att varna någon av sina väljare eller de tusentals företag som gick omkull eller människorna som förlorade sina arbeten, sin bostad, som fått se sina pensioner sjunka som en sten. 

Under ”Pandemikrisen” har Riksbanken lånat ut 500 miljarder, främst till banker för att de i sin tur skulle kunna låna ut till företagen, medan Finansinspektionen sänkte bankernas buffertkrav till till 0 procent. När affärsbankerna nu meddelat att 135 miljarder ska delas ut till aktieägarna. Efter årsskiftet väntar ytterligare en utdelning. Staten finns inte med bland dessa. Inte heller folket vill köpa bankaktier trots att de är heta. Däremot har riksbankschef Stefan Ingves kallats till utfrågning i finansutskottet, gällande riksbankschefernas aktie- och fondinnehav i företag de själva fattat beslut om att stötta under Corionakrisen och hur de ser på möjligheten att skärpa värdepapperspolicyn. 

Sedan avregleringen av finansmarknaden 1984 och kreditmarknaden 1985, har Riksbankens roll i praktiken reducerats till att trycka sedlar och mynt vi knappt kan betala med, i Sverige. Vi får hoppas att ledamöterna får göra lite mer än att trycka på en förutbestämd knapp denna gång. Kunskapsbristen inom den ekonomiska politiken, skattesystemet och mediaindustrin (som jag redogjort för i en tidigare ledare), är ett långt större hot mot demokratin än någon av oss som reser oss upp och protesterar. 

Avregleringen av finanspolitiken tvingade enligt nationalekonom Anders Sahlén, fram förändringar som inte varit demokratiskt möjligt att genomföra utan de kriser som skapat större handlingsmöjligheter. Han ser avregleringen av finansmarknaden som en personlig framgång, frågan är vad skattebetalarna anser som står kvar med de skattefinansierade delarna som inte genererar vinst, som välfärdstjänster och service även i glesbygd eller den välfärd och infrastruktur de tvingas vara med och finansiera men som för många människor inte längre är inom räckhåll. Bankerna har tjänat än mer pengar på fondspararna när börsen stigit. Mer på bolån när bolånen blivit större och bostadspriserna stigit. Medan pengarna från förra årets inställda utdelning fanns kvar.

SKR (Sveriges kommuner och landsting) presenterade just en rapport från ett 30-tal kommuner som visar att otillåten påverkan på kommunens tjänstemän ökat, att cheferna inte förstår hur viktig frågan är, att de därför inte får stöd av sin arbetsgivare och att kommunerna kan spara hundratals miljoner bara genom att aktivt arbeta mot fusk, men att det då krävs kunskapsspridning och utbildning. Och viljan förstås.

Blir Magdalena Andersson månne Sveriges första kvinnliga statsminister i Valet 2022 och vågar hon i så fall gå emot Handelshögskolans teorier, där både hon själv och hennes man utbildats eller ska vi behöva göra som Palme 1968, dåvarande utbildningsminister som ställde sig upp i utkanten av Almedalen. Eller kommer det att vara förbjudet. Det är inte längre sen än 1931 som fem arbetare sköts ner av militär under en demonstration i Ådalen, under deras kamp mot fattigdomen. Att mindre än tre procent idag är medlem i ett parti och att ännu färre är aktiva, är ett gigantiskt demokratiskt problem. Kanske är det dags att bilda en demokratisk valallians där folkrörelserna tar plats med sina egna namn under ett paraplyparti, eftersom det är enda sättet att komma in i beslutsrummen. Som inte driver någon annan fråga än folkets rätt till en oberoende plattform för objektiv information, där medborgarna kan ställa klargörande frågor och ges möjlighet att rösta i viktiga frågor. Som möjligheten att kunna granska och ställa politiker, tjänstemän och utförare av skattefinansierad verksamhet till svars, när så behövs. Vi behöver stärka de demokratiska verktygen och set nu.



Lotte Johansson
Ansvarig Utgivare

Dagens Dermokrati är oberoende, uppbär inget presstöd
Vill du läsa mer av oss. Bli prenumerant eller Swisha ditt bidrag,
vi behöver det mer än någonsin.

Demokrati-experiment i skolan

Dagens Demokrati, Fridays for Future, Per Norbäck, Greta Thunberg, Den okända hästen från Athen, Demokrati experiment

Den 3 oktober 2000 arrangerar gymnasiet i Vallentuna en studiedag på temat IT och demokrati, syftet är att försöka väcka intresset för politik bland unga. Ett företag som har utvecklat ett elektroniskt debattsystem kommer till gymnasiet och sätter upp ett nätverk. Arbetet med datorerna leds av en moderator som går igenom hur systemet fungerar och berättar att alla inlägg och omröstningar är anonyma för att ingen ska behöva vara rädd för att yttra sig. Alla inlägg syns på skärmarna, men man kan inte veta vem som har skrivit vad. Moderatorn frågar vilken som är den viktigaste politiska frågan för unga. Vad vill de ändra på? Eleverna skriver snabbt och förslagen rasslar in. »Mera raster i skolan!« »Tätare tågtrafik till Kårsta.« »Kuken vill in.« Seriösa förslag blandas med oseriösa kommentarer som moderatorn skyndsamt tar bort. Efter ett tag är det dags för rangordning. Förslagen rangordnas genom poängsättning via datorn. Nu är det dags att precisera förslaget. Moderatorn ställer ett par inledande frågor. Idéerna haglar och de oseriösa kommentarerna försvinner när studenterna märker att systemet fungerar och leder någon vart. Idéerna rangordnas på samma sätt som tidigare och visionen blir alltmer konkret.

Arbetet med datorerna avbryts och debatten övergår till att bli muntlig. De inbjudna politikerna inleder genom att presentera sig med namn och parti och håller varsitt inledande tal. Därefter ställer en politiker dagens huvudfråga: »Varför är så få ungdomar politiskt aktiva?« Efter en stunds tystnad räcker en student försiktigt upp handen. »Jag gillar inte att man måste välja ett åsiktspaket. Jag upplever att mina uppfattningar inte går att placera på en höger-vänsterskala.« »Alla frågor är i grund och botten ideologiska«, svarar politikern som ställde frågan. En annan elev tror inte att han skulle kunna påverka genom politiken. »Besluten fattas nog ändå bara ovanifrån«, säger han. »Du har nog inte riktigt förstått hur demokratin fungerar«, får han till svar från en annan folkvald. En tredje elev upplever politik som tröttsamt och oengagerande. »Tvärtom, det är faktiskt väldigt engagerande«, säger en tredje politiker käckt. »Man har inte tid att engagera sig politiskt för det finns så mycket annat som man vill göra«, säger en fjärde elev. Nu nickar de inbjudna politikerna instämmande. »Precis vad vi trodde. Det finns så mycket annat kul att göra när man är i er ålder. Jaha ja. Är det inte kafferast snart? «Jag kan inte hålla tyst utan räcker upp handen och frågar varför de folkvalda inte vill lyssna när eleverna faktiskt kommer med befogad kritik mot det demokratiska systemet. Då svartnar ögonen på en politiker och han svarar med en tio minuter lång svavelosande moralpredikan som går ut på att jag ska minsann inte komma och påstå att det finns brister i demokratin för det vet jag ingenting om! Därpå pratar nästa politiker i tio minuter, luften blir sämre och eleverna tappar intresset. Sedan pratar nästa politiker i tio minuter, eleverna börjar småprata. Sedan pratar nästa politiker. Det har nu blivit uppenbart att eleverna tappat intresset.

När den så kallade debatten avslutas och studiedagen är över samlas min studentgrupp i dörröppningen till teatern, för att reflektera över sina erfarenheter av studiedagen. De är överlag väldigt positiva till IT-delen men gillade inte den efterföljande muntliga debatten. De förundrade sig över att vissa politiker kunde vara så okänsliga. Snabbheten och strukturen i det elektroniska debattsystem som användes var som bortblåst i den muntliga debatten. De upplevde att det politiska systemet byggde på en hierarkisk struktur som inte fanns i datorvärlden. Samtalet utanför dörren kom att handla om skillnaderna mellan de olika kommunikationsformerna. Studenterna upplevde att skillnaden mellan muntlig och skriftlig kommunikation var påtaglig. Jag frågar om de kan peka på orsakerna till att den skriftliga debatten på nätet var så mycket bättre. Vilka väsentliga skillnader finns?

• I den skriftliga debatten kom innehållet att stå i fokus, medan talarna som personer stod i centrum vid den muntliga. En anledning var att den skriftliga debatten var anonym – något som den muntliga av naturliga skäl inte kunde vara.

• Möjligheten att rösta anonymt eller göra anonyma inlägg fanns bara i den skriftliga debatten. Det stärkte deltagarnas integritet. Man kunde rösta utan att röja sin uppfattning eller ställa en anonym fråga utan att stämplas som okunnig. I den muntliga debatten undvek många att yttra sig av rädsla för att göra sig till åtlöje.

• Skriftlig debatt är icke-linjär till skillnad från muntlig. Fler personer kan skriva på datorerna samtidigt utan att störa varandra. Om den skriftliga debatten är välstrukturerad kan läsaren själv hitta de intressanta argumenten. Flera diskussioner kan pågå parallellt. Det innebär att tempot kan hållas uppe. När debatten blev muntlig och »linjär« så sjönk tempot och många blev uttråkade.

• Det går inte att avbryta eller överrösta varandra i en skriftlig debatt. Om fler däremot pratar samtidigt så hörs bara den mest högröstade.

• Valfriheten är större vid skriftliga debatter. Om ett inlägg blir för långt eller osakligt på Internet så slutar man att läsa, men av artighetsskäl är man tvungen att sitta tyst och lyssna på långa tal.

• Det går i regel snabbare att läsa än att lyssna. Muntlig debatt tar längre tid, vilket betyder att det blir konkurrens om tidsutrymmet. Konkurrensen om tidsutrymmet finns inte i skriftliga debatter.

• Retoriska knep gör sig bättre i tal än i skrift. Skriftlig argumentation ger läsaren tid att granska argumenten, och med en sökmotor är det lätt att kontrollera om påståenden stämmer. Därigenom kan dåliga argument lättare upptäckas och avslöjas.

• Det skrivna argumentet dröjer sig kvar, till skillnad från det muntliga som försvinner. Den skriftliga debatten finns kvar långt efteråt för den som vill gå tillbaka och analysera den.

Att just den skriftliga formen är mer demokratisk än den muntliga formen är en stark aha-upplevelse, inte bara för eleverna utan för mig också. Till skillnad från den skriftliga debatten, som de nyss hade provat på och där alla hade lika mycket inflytande, gynnar den muntliga formen dem som redan har makten, talets gåva och självförtroendet. Varför avgörs all politik i muntliga sammanhang? Eleverna suckade över att det var så enkelt och roligt när datorerna användes, och sen blev det så tråkigt och ointressant. Varför ska politik vara som det är?

När politikerna bredde ut sig så tystnade eleverna. Den livfulla debatten på nätet ersattes av ett offentligt samtal mellan elever och politiker som alla var tvungna att följa. Samtalet handlade om demokrati, men det var tydligt att politikerna också hade en dold agenda. De konkurrerade om elevernas röster i kommande val. De lyfte fram sig själva och sina partier och passade gärna på att trampa lite på sina meningsmotståndare. En patriarkal, hierarkisk ordning uppstod i aulan som inte hade funnits under det inledande IT-arbetet. Högst upp i rang befann sig ett antal manliga politiker som med sina mörka och klangfulla röster fick allt de sade att låta självklart. Eleverna som vågade ifrågasätta dem möttes av milt tillrättavisande tonfall som fick dem att känna sig dumma.

»Vi lever faktiskt i en demokrati, det betyder att man får komma med förslag till förändringar«, säger jag. »Det är idéerna som konkurrerar med varandra. Om ni har en bättre idé om hur demokratin ska fungera så får ni bilda ett parti och ställa upp i valet.« Så slänger jag fram förslaget att vi ska registrera ett parti som har »demokrati på internet« som idé, och som inte har några andra vallöften än att »vi röstar om saken«. Eleverna blir stormförtjusta. Denna händelse är starten på demokratiexperimentet Demoex i Vallentuna, där alla från 16 år får vara med och rösta.

Texten är hämtad ur Per Norbäcks ebok ”Den okända hästen från Aten”  

Vill du också göra ett demokrati experiment i din kommun, varför inte lämna in ett förslag om att registrera ett parti som har »demokrati på internet« som idé, och som inte har några andra vallöften än att ”vi röstar om saken”, med en kort programförklaring och en lista på punkter som behövs för att en aktiv demokrati ska kunna utövas på jämbördiga villkor. Det förslaget skriver ii alla fall jag under på, inför valet. Man måste inte alltid uppfinna hjulet, kopiera det bra som finns och bygg vidare.

1997 åkte jag själv runt till några av Sveriges skolor från Ystad till Härnösand för att finna ut varför intresset för skola ebbade ut bland elever i takt med att de gick upp i årskurs. Det generade i en film om hur man lyckas fånga och behålla elevernas intresse. Det är egentligen inte alls svårt, det gäller bara att bestämma sig för det och att tillsammans med de involverade utarbeta en handlingsplan. Lämpliga verktyg jag själv använder mig av för att slippa ändlösa möten som inte leder någonstans är Open Space Technology eller Design Thinking.

Lotte Johansson
Ansvarig utgivare

Swisha dit bidrag till Dagens Demokrati, vi uppbär varken presstöd eller partistöd, 1235383740 skriv ”Dagens demokrati” . Eller bidra med en egen artikel. Alla teorier ska vara välunderbyggda med tydliga källhänvisningar.

Tiden en faktor för demokrati

0
Tidsfaktorekonomi,Tidskatt, Medborgarbudget, Lotte Johansson, Dagens demokrati,direktdemokrati,
Bild: Saga Kjellberg

Idag får vanliga löntagare betalt efter den tid de arbetar, oavsett om lönen räknas per timme eller månad. Men av någon anledning byter vi plötsligt beräkningsgrund till procent när inkomstskatt ska dras, drygt 30 % för de flesta, före avdrag och mervärdesskatter.

Med nuvarande procentuella skattesystem måste en låginkomsttagare arbeta många, många fler timmar, bara för att kunna betala alla skatter. Likadant är det för medelinkomsttagare, enskilda företagare och de bolag som inte har förmånen att kunna vänta ut årets vinst för att komma ner i 20 % bolagsskatt istället (15% enligt en ny global överenskommelse gällande internationell bolagsskatt). Behöver någon anställas tillkommer arbetsgivaravgift. 1970 gick den från att ha legat på drygt 10 % till nuvarande dryga 30 %. Ändå drabbas lönearbetare och småföretagare av låg pension och kraftiga inkomstbortfall vid långvarig sjukdom. Men även en sådan petitess kan köpas med hjälp av försäkringar.

Att hitta de avdragsmöjligheter som finns i den mer än 3 000 sidor snåriga skattelagstiftningen tar tid, för att förstå de runt 50 skatter vi har. Något de allra flesta inte har, förmår eller förstår. För 2 000 kr per timme kan en skatteexpertis hjälpa till att tolka vårt finansiella system. Något den traditionella gymnasieskolan och högskolan haft år på sig att förklara men inte ens omnämner. Inte heller hur och var man kan sätta upp extra bolag för att få ner skatterna som i Apples fall när de registrerade sitt högkvarter på Irland. Som tack för att Irland undanhöll övriga Europa 11 miljarder Euro i vanlig företagsskatt, fick Irland 0.005 – 1 % av Apple i skatteplåster de senaste 10 åren, för att inte lämna ön.

Tittar via på pensioner ligger en genomsnittlig pension på 23 000 kr per månad. För de med allmän garantipension är genomsnittet för män 13 300 kr och för kvinnor
11 800 kr, vilket åter igen ska beskattas. De som var hemma med oss när vi var barn, innan förskola och privata pensionsfonder var på tapeten, de som slet ut sig på verkstadsgolvet när vi började skolan, tillhör de lägre skiktet.

Även den som idag väljer att stanna hemma med barn eller som väljer att gå ner i arbetstid för att stötta sitt barn intill det själv kan gå och kommunicera i ord, de som lägger extra tid på att föräldrar, far- och morföräldrar ska få den stimulans den allmänna äldreomsorgen eller hemtjänstens insatser inte prioriterar efter införande av minutsystemet, där det kortaste besöket är reglerat till tre minuter hos en ”kund”, får se sig omsprungen. Trots höga inkomstskatter får de räkna med en låg pension för att få ihop familjepusslet. En stress som splittrar fler familjer än hållit den ihop. Spricker det sitter samma person igen med svarte Petter, då pensionspoäng inte är något som delas lika mellan föräldrar. Vad den del av befolkningen som bränner ut sig, vad den del av befolkningen som folksjukdomen ensamhet kostar i liv och pengar, är inte något som basuneras ut. I alla fall görs inte något som förändrar situationen i grunden.

Det går 24 timmar på ett dygn, en tredjedel behöver vi sova, en tredjedel borde gå till vardagliga sysslor, familj, träning, fritid och resten till att arbeta, oavsett om det är ett lönearbete eller ideell verksamhet. Basala behov vi har, oavsett var vi bor eller kommer ifrån.

Genom att använda samma beräkningsgrund för inkomst och skatt, den fasta värdebasen tiden. Skulle vi alla kunna investera inkomster från ett visst antal arbetade timmar, samma för alla, baserad på kommunens framröstade budget, innehållande faktiska utgifter och inget annat. Då skulle pengarna räcka till en bra välfärd, en välfungerande infrastruktur, rimliga inkomster, pensioner, bra utbildning och den buffert vi kan behöva ibland. Vi skulle alla vara aktieägare i bolaget Sverige, med välmående medborgare och en hälsosam miljö som högsta prioriterade mål.

Pensionerade skulle inte betala skatt alls före de uppnått genomsnittslön i den kommun de bor i, medan arbetstid över sex timmar om dagen inte skulle tidskattas alls. På sikt skulle bidrag kunna fasas ut när Tidskatt systemet gör oss självförsörjande, genom att låta oss behålla mer av vår inkomst, för att vi alla ska kunna bygga vår egen lilla lokala verksamhet, skola, äldreomsorg, fritidsverksamhet eller vad vi nu vill satsa på. Eller tror någon på fullaste allvar att en riskkapitalist från ett skatteparadis sätter Sveriges skolbarns utveckling, våra pensionärers välmående, att våra sjuka ska bli friskare och att vår infrastruktur ska fungera i främsta rummet, när deras egen aktiebolagslag kräver vinst.

I första steget skulle vi kunnna fasa ut de skatter som lagts på våra basala behov, på det som är bra för människan och vår gemensamma miljö. Även arbetsgivaravgifter för lokala småföretagare skulle kunna tas bort. Som bonus skulle vi slippa den mer än 3 000 sidor snåriga skattelagstiftningen, alla resurser som måste läggas på att täppa till kryphål för skattesmitare, moms snurror, svart arbete, likaså alla som kontrollerar avdragen och bidragen. De resurserna kan vi istället använda till allmän välfungerande välfärd, infrastruktur och livslångt lärande.


Jag är direktdemokrat för att jag vill kunna ha tiden att sätta mig in i saker, bidra till kollektiv intelligens, dela med mig av kunskaper och erfarenheter. För att kunna rösta om saker som påverkar min vardag. Oavsett om förslaget läggs av en enskild, en organisation, en förening eller ett parti. Som motionen om Tidsfaktorekonomi, för få till en bättre resursfördelning, med ett ekonomiskt system i harmoni med naturlagarna. Redan 1969 tågade en tidig direktdemokrat, Kalle Gustafsson, upp till dåvarande finansminister Gunnar Sträng som inte var intresserad. Kjell-Olof Feldt svarade brevledes att det kanske vore en bra idé men att det inte skulle vara möjligt på grund av “kontrollsystemet”, utan att gå in på någon närmare förklaring eller utredning.

1976 la en riksdagsledamot, en pilot (och silverflygare), en motion om tidskatt som följdes av tystnad istället för debatt. 88 år gammal gjorde initiativtagaren, ingenjören, entreprenören och uppfinnaren av Tidskatt, Kalle Gustavsson ett sista försök att nå ut, genom att gå ut i ett “ÖPPET BREV – till Sveriges medborgare“. Hade vi haft direktdemokrati hade det med tillräckligt många medborgare som slutit upp runt förslaget, gått vidare till omröstning men först efter att medborgarna informerats om att det fanns, fått möjligheten att fördjupa sig i förslaget och dess möjliga konsekvenser. Vi hade också fått en överskådlig budget med möjlighet att ställa klargörande frågor.

Inom direktdemokratin kan jag också välja att delegera min röst i olika frågor till någon jag vet är bra på just den typen av frågor, medan jag har frihet att delegera andra sakfrågor till andra som är bra på just det. Alla kan inte vara bra på allt. Alla kan inte engagera sig i allt. Börjar den jag delegerat min röst till, att driva en annan agenda än vad de kommunicerat ut, kan jag enkelt ta tillbaka delegeringen av min röst, i de frågor jag önskar och behöver inte vänta fyra år på ett nytt val som lovar runt mellan håller tunt. Jag röstar då själv istället. De senaste valen har jag allt mer känt att min röst inte spelat någon roll, så vill jag inte ha det.

Lotte Johansson
Ansvarig utgivare

Vill du läsa mer av oss på Dagens Demokrati. Prenumerera eller Swisha ett bidrag som stöd för just den text du läst. Vi uppbär inga press- eller mediestöd, 
123 538 37 40 skriv Dagens Demokrati

Medborgarbudget för fördelning av skattemedel

0
Medborgarbudget, Lotte Johansson, Dagens Demokrati, Medborgardialog, Direktdemokrati

En förutsättning för att kunna vara med och ta ställning i en fråga som om vi ska höja eller sänka olika skatter, förutsätter att vi först gör hela budgeten mer transparent, lättförståelig och överblickbar för medborgarna.

Kommunens budget till exempel, kan idag med de möjligheter som erbjuds via nätet presenteras så att den blir lika enkel att förstå som sin egen hushållsbudget. Budgeten kan fungera som en överblickbar innehållsförteckning över kommunens service och verksamhet som man vid behov kan fördjupa sig i och få tillhörande målbeskrivningar. När medborgaren förstår vad saker och ting kostar och vad politikerna har prioriterat kan medborgarna sluta upp kring utvärderingar av kommunens olika verksamheter.

Medborgarbudgetprocesser kan variera men det finns vissa gemensamma delar som tillsammans bildar en gemensam struktur för det som kallas medborgarbudget. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tagit fram en modell som bygger på internationell forskning och erfarenheter. Den innehåller sju steg: Förbereda och ta fram kriterier, idégenerering, utvärdering av förslagen, omröstning, besluta vilka förslag som ska genomföras, genomföra och följa upp.

I hela europa blir det vanligare att offentlig sektor och inte minst kommuner konsulterar sina medborgare i olika frågor. Det kan röra sig om planläggningsärenden för naturområden, idéer om vad som ska genomföras i ett bostadsområde eller något annat. Att tidigt ta in medborgaren i olika beslutsprocesser kan bidra till bättre beslut, billigare och effektivare åtgärder och inte minst enklare genomförande. Detta har gjorts i många år i form av fysiska möten dit man kallar me­dborgarna. Ofta med resultatet att det är ungefär samma medborgare, med likartad bakgrund som har åsikter om t ex kommunens planer. Kompletterar vi fysiska möten med olika former av IT-baserade dialogverktyg, kan man nå helt andra grupper och få större effekter. Vi kan också utvidga medborgarbudgetarna till att behandla samtliga välfärds- och infrastruktur tjänster för att återta kontrollen över hur våra skattemedel används. Här är Folkets röst och vår kollektiva intelligens en förutsättning för hög kvalité till rimlig kostnad.

Demokratiportalen försöker underlätta för offentlig sektor att föra en effektiv dialog med sina medborgare. Tjänsterna har utvecklats i samråd med och är inspirerade av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) Medborgardialog-projekt samt med ett antal kommuner. Detta efter att PWC Forskningsrapport / Granskning av skattemedel i kommunerna, 2010 konstaterat att hela 60% av kommuninvånarna i Sveriges 280 kommuner ansåg att kommunens verksamhet och service borde granskas mer.

Det är oerhört viktigt att få medborgaren att delta och bidra i utvärderingen och problemformulering när själva problemet i den kommunala servicen och verksamheten uppstår. Missnöjet kan då kanaliseras och leda till förbättringar, genom att ta in användarna, de mest lämpade att avgöra om och hur en service och en verksamhet med sina mål fungerar.

Medborgare i ett område skulle enkelt via mobil eller dator kunna formulera med text, ljud och bild ett konkret specifikt missnöje gällande något i kommunens verksamhet, kopplat till en budgetpost. Sedan kunna rangordna missnöjet i form av en topplista. Antalet berörda medborgare som sluter upp kring ett lokalt problem avgör själva angelägenhetsgraden och kommunikationen/ dialogen blir på så sätt mer jämbördig med politikerna och deras känslighet för växande opinioner. Ska en skola läggas ner är det alltså medborgarna i just det området, som har barn på skolan eller som sökt dit som ska vara med och rösta för eller emot, inte de som inte har någon anknytning till området eller frågan som sådan. Medborgaren skulle då finna det mer meningsfullt att vilja delta i problemformuleringen.

För att skapa en trovärdig demokratisk kommunikation/dialog bör den produceras i ett oberoende sammanhang såsom en ideell förening i allmänhetens tjänst eller det som Public Service i egenskap av regionala- och lokala nyhetstidningar och tevekanaler borde fungera som. I det här ljudklippet kan du höra om bland andra Bruno Kaufmanns internationella erfarenheter av medborgardialog, en förutsättning för medborgarbudget och vad medborgarna vill prioritera.

Lotte Johansson
Ansvarig utgivare

Vill du läsa mer av oss, prenumerera eller Swisha ett bidrag till Dagens Demokrati för den text du just fått ta del av, vi uppbär inga press- eller mediestöd, 1235383740 skriv Dagens Demokrati

Plattform för folkets röst

0

Lettland 2011, två unga IT-entreprenörer skapar hemsidan ManaBalss (Min Röst), för att lettiska folket enkelt ska kunna vara med och bestämma. Detta efter att endast 59 procent av de röstberättigade i Lettland gått till valurnorna och förtroendet för de folkvalda är så lågt att presidenten beslutat att upplösa parlamentet och införa nyval. På hemsidan Min Röst, ska vem som helst enkelt kunna skriva ett lagförslag och vem som helst kunna sluta upp bakom det. Lettlands parlament går med på att använda hemsidan aktivt i sitt arbete, vilket betyder att om ett folkinitiativ får fler än 10 000 röster, måste parlamentet ta upp frågan till omröstning. Det tar tre dagar från att förslaget skrivs till att politikerna har röstat igenom det. Efter två år har var tredje invånare i Lettland någon gång besökt hemsidan Min Röst, 508 initiativ startat, varav två resulterat i två nya lagar. Det är fler personer än som röstar på något enskilt parti i Sverige. Även i svenska kommuner går det att lägga upp förslag digitalt och röstas på. Utmaningen ligger i att se till att initiativen, om de går igenom, också förverkligas. För det krävs människor som informerar om; möjligheten att lägga upp förslag, att förslagen finns, objektiv information om varje förslag, möjlighet att ställa klargörande frågor, uppföljning, påminnelser och förstås att alla har tillgång till och hanterar den teknik som används, med tydliga hänvisningar till var och hur man tillgodogör sig det man behöver. Men lika viktigt lokala fysiska mötesplatser, med precis samma möjligheter.

Att själv kunna driva opinion i de frågor som man berörs av, kräver mycket resurser, särskilt som själva folkomröstningen idag, begär av människor att de lämnar ifrån sig namn, adress och fullständigt personnummer, på en namnlista i papper, till någon man kanske aldrig träffat förut eller som ligger utlagd i närbutiken. Att göra det digitalt via t ex. Skiftet, kräver inget BankID men ryms inte inom ramen för Folkomröstningens regelverk. Ett argument som lyfts är att digitala röstningstjänster och digitalt ID, inte är tillräckligt säkert. Ändå, är det precis det våra politiker redan gjort under pandemin, kommunicerat och röstat på distans. Det har också gått att göra på EU nivå under flera år, något som inte heller basuneras ut.

I flera år har medborgarna motats till att utföra myndighetsärenden, deklarera, söka sjukvård- välfärds- betalnings- och infrastruktur- tjänster, just med hjälp av BankID som sex privata affärsbanker driver, medan vår myndighetspost börjat skickas ut via Kivra som ägs av bland annat Wallenbergstiftelserna. Varför har vi inte ens en statlig digital legitimation eller bank för den delen, mer än som tillverkar mynt och papperspengar det knappt går att betala med och reglerar vissa räntor.

Med dagens representativa demokrati, måste du vänta i fyra år om partiet du röstade på, inte lever upp till de vallöften som gjorde att du röstade på just det partiet. Med tanke på, att i de senaste valen, har kohandeln startat efter valresultatet långt utom människors rösträtt. Måste det väl ändå vara bättre att samlas runt sakfrågor, när de är aktuella, istället för runt partier som sedan samlas i olika block som måste söka stöd hos partier som deras väljare inte röstade på eller absolut inte vill befatta sig med.

Att Folkomröstningar idag har lågt valdeltagande beror på att objektiv information inte når ut. Att människor är ovana vid att kunna påverka men också att Folkomröstningar som regel riktar in sig på specifika frågor som engagerar olika grupper och det är inget konstigt i det. Människor som berörs av besluten är främst de som ska vara med och rösta i en sakfråga. Vi är i olika faser i livet och intresserar och engagerar oss i olika frågor utifrån det. Är man ung och inte har någon äldre inom äldreomsorgen är man inte lika insatt i det som någon som har det eller själv hamnat i de hjälpbehovet. Ska vi tala om lågt valdeltagande kan vi titta på EU valet som först senaste valet nått upp till 50 % valdeltagande i Sverige. Ännu lägre siffror hade årets Kyrkoval med sina 18 % i genomsnitt. Folk som inte berörs förstår inte vad de ska rösta om eller varför. Det är hög tid att skapa Medborgarplattformar, fysiska, såväl som digitala, där vi förvandlar remisser till lättlästa artiklar, skapar utrymme för samtal och möjligheter till klargörande frågor och förbättringsförslag, för att därefter kunna vara med i själva omröstningen.

För en levande, aktiv demokrati krävs träning. I skolor, på bibliotek, Folkets Hus, på arbetsplatser, på lärplattformar, inklusive kontinuerliga genomgångar av tekniken som används, oavsett om den är fysisk eller digital. Varför inte en demokratifestival full av kultur och spokenwords. Just nu använder Direktdemokraterna medborgarplattformen Consul för detta men också ett internt omröstningssystem. Direktdemokraterna välkomnar alla i utvecklingen av det arbetet. Alla olika partier är välkomna att stå med på listan in i Riksdagen men ingen får mer än en röst, ingen kan lyfta en fråga framför någon annan. Ingen kan få upp frågan i Riksdagen, före den fått 10 000 röster för sitt förslag och de måste alla värna om våra grundläggande fri- och rättigheter som yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet, det sista inte att förväxla med att pådyvla någon annan just sin religion. Enligt regeringsformen är vi redan skyddade mot all form av kroppsstraff, tortyr eller dödsstraff, något alla medborgare inklusive vårt rättsväsende har att förhålla sig till, inklusive en direktdemokrat.

Plattform för Folkets Röst, vad tycker du? Höj din röst på Medborgarplattformen Consul.

Lotte Johansson
Ansvarig utgivare

Swisha ett bidrag till Dagens Demokrati, vi uppbär inga press- eller mediestöd, 1235383740 skriv Dagens Demokrati

Den stora Depressionen

0
Den stora Depressionen,Dagens Demokrati,Vaccin, läkemedelsbolag,tjänstemannaansvar,

År 1933, i den absoluta botten av världens största kris någonsin, Den stora depressionen, tog Hitler makten i Tyskland, som var värst drabbat med sex miljoner arbetslösa. Uppväxt med en far som använde hundvissla för att kalla honom till sig, skulle han leda Tyskland till att bli världsekonomins mittpunkt och övriga länder till råvaru- och livsmedelsleverantörer. Hitler säger upp Versaillefreden som kommit till stånd efter Första världskriget, utlöst efter mordet på ärkehertigen av dubbelmonarkin Österrike-Ungern, där aktierasen startat, och planerna om en demokratisering istället vändes till roten för fascismen, Stalinväldet och nazismen. Andra världskriget, det mest utbredda kriget i världen spred sig som en löpeld bland de dalande aktiekurserna i världen. 100 miljoner människor tjänstgjorde för militären.

1945, på order av USA, släpptes en atombomb, 600 meter över den Japanska hamn- och industristaden Hiroshima. Uppskattningsvis dog runt 100 000 människor på plats. Tre dagar senare, släpptes ännu en, i dimman över Nagasaki. Upp till en tredjedel av den Koreanska befolkningen utraderades. Omfattningen av människor som befunnit sig inom ramen för två kilometer de följande två veckorna och som drabbats av hjärt-, och kärl-, lung,- och cancersjukdomar eller drabbade barn till dessa, är svåra att överblicka. Inte minst för att civila vittnen och journalister som försökt berätta, länge censurerades. Under Andra världskriget släcktes någonstans mellan 50-150 miljoner människoliv, varav 6 miljoner judar, funktionshindrade och oliktänkande, i fruktade uppsamlings-, transit-, internerings-, arbets-, koncentrations-, utrotnings-, krigs- och förintelseläger.


Alexander Mitscherlich, neurolog, psykoanalytiker och redaktör för den illegala motståndstidskriften Widerstand (Motstånd), emigrerade från Tyskland till Schweiz 1935. Trots att han riskerade att häktas av Gestapo, återvände han 1945 i egenskap av delegat för läkarförbundet, för att analysera rättegångarna i Nürnbergpalatset av de 23 läkare som stod åtalade. Trots att de utsatt människor för tortyr, tvångsinjicering, infektionssjukdomar och död, anser de sig oskyldiga, kollegor som svurit läkareden; att aldrig tillföra skada men i vetenskapens namn, gjort det omvända. I 22 graders kyla, inhyst i ett härbärge utan uppvärmning, vatten eller el, med ringa tillgång till processens handlingar, går Mitscherlich under kvällstid igenom vittnesmålen. Dokument för dokument, placeras i logisk ordning, för att med psykoanalytisk metodik försöka kartlägga systemet bakom läkarnas brottsliga handlingar för att göra dem tillgängliga för allmänheten och därmed skapa debatt. 


Till skillnad från sina uppdragsgivare, drog Mitscherlich slutsatsen att det inte handlade om enstaka förövare som utfört brottsliga handlingar, utan att förövarna understöddes av ett sjukvårdssystem som i olika instanser, aktivt eller passivt, möjliggjort deras brott, i en tidsanda då hela läkarkåren genomsyrades av fascistiska ideologier. Under det sexåriga Hitler-styret före kriget, var nära varannan läkare partimedlem. I sin slutrapport 1949, bevisade Mitscherlich att det inte handlade om enstaka experiment utförda på eget bevåg, av några få läkare och forskare. Utan att det handlat om överlagd planering, med läkarkåren som bärande pelare och utförare av tvångsexperiment, tortyr och massmord som en del av de krigsförberedande momenten, i avsikt att synkronisera ett samhälle av liktänkande individer. 


Mitscherlichs teori var att ett totalt objektifierande av patienten, möjliggjort för läkarna att använda människor för de mest svårförståeliga forskningsprojekt, där sjukdomsbegreppet reducerats till en materiell och mätbar struktur, medan livsberättelsen bakom patientens symtom osynliggjorts.


Den 20 augusti 1947 dömdes Karl Brandt, Wolfram Sievers och Viktor Brack till döden. Ytterligare fem personer dömdes till livstids fängelsestraff men benådades senare av tyska domstolar, den sista 1955. Sju läkare frikändes, bland andra Hans-Wolfgang Romberg och röntgenläkaren Georg August Weltz, båda verksamma i humanexperimentet som genomförts på människor i koncentrationslägret i Dachau. Romberg utsågs senare till professor i röntgenfysiologi vid universitetet i München. 
Av Mitscherlichs detaljerade slutrapport köpte Västtyska Ärztekammer upp nästan hela upplagan på 11 500 exemplar, under förevändningen att det på så sätt skulle vara enklare att fördela boken till läkarna. Något som aldrig genomfördes. Inte heller blev det något av Mitscherlichs utnämning till professor i neurologi. 


Tillbaka i sin barndomsstad Heidelberg, arbetade Mitscherlich för ett nytt perspektiv gällande människans existentiella behov och läkarens relation till sin patient. Genom att omvända den medicinska objektifieringsprocessen till en humanistisk, med existentiell bakgrund, försökte han lyfta patientens berättelser om sin egen verklighet, in i det terapeutiska rummet.

1950 lyckades Mitscherlich trots motstånd, inviga den första avdelningen för psykosomatisk medicin i Heidelbergs universitet. Tusentals krigstraumatiserade patienter sökte sig till hans klinik. Elva utbildade psykoanalytiker arbetade utifrån en helt ny personanpassad medicinsk inriktning.


1960 trycktes hans andra upplaga av läkarprocessens slutrapport, Medizin ohne Menschlichkeit (Medi­cin utan mänsklighet). 1973 utnämndes Mitscherlich till professor vid Frankfurts universitet. Nürnberg rättegångens läkarprocess togs upp igen av The World health Medical Association (WMA). Nürnbergkonventionen tillämpade som ett resultat, en helt ny medicinsk etisk riktlinje för alla framtida humanexperiment i den medicinska vetenskapens tjänst. I den ingår att frivillighetsprincipen för deltagare alltid måste säkerställas, att informerat samtycke krävs, att forskningen måste ge goda effekter för samhället, att riskerna för försökspersoner ska minimeras och att varje deltagare har rätt att när som helst avbryta sitt deltagande.


Helsingforsdeklarationen 1964, blev utifrån Nürnbergkonventionen ett internationellt styrdokument. I det fastställs grundläggande etiska riktlinjer för medicinsk forskning på människor. Som att all forskning endast får godkännas om den kan utföras med respekt för människo­värdet och att mänskliga rättig­heter och grundläggande friheter alltid ska beaktas. Att människors välfärd ska ges företräde framför samhällets och vetenskapens behov, den gäller än.

I samband med pandemin krävde läkemedelsbolagen ansvarsfrihet för att ta fram ett coronavaccin på kortare tid än 18 månader. Skadeersättning gällande läkemedelsskador ska staten ta Läkare utan gränser kritiserar läkemedelsbolagens gigantiska vinster på vaccinmonopolen, nio nya personer hade redan 2020 blivit miljardärer på vaccin, medan människor i fattigare länder fortsatt inte hade tillgång till vaccin. Dagens Medicin skrev redan 2017 om sponsoravtal mellan läkemedelsbolagen och hälso- och sjukvårdsorganisationer. Varför verkställs inte Riksdagens beslut från 2018 om återinförande av tjänstemannaansvar, är en relevant fråga. Lika relevant är återinförande av Läkareden som togs bort 1886, kopplat till tydligt straffansvar.


Viktor E. Frankl lyckades överleva fyra koncentrationsläger, inklusive Auschwitz. I sin bok ”Livet måste ha mening”, berättar han om hur han som utbildad psykiatriker valde att inta hållningen att han var där som tillfällig betraktare, för att en dag kunna rapportera om människors beteenden, inklusive sitt eget. Det och ett ständigt levandegörande av kärleken till sin fru, även om han inte visste vad som hänt med henne, höll honom vid liv till skillnad mot sina medfångar. Franko vidareutvecklade där en avgörande del av logoterapin, genom hållningen att oavsett vad man utsätts för, kan ingen beröva en ens tankar. År 1944 dog de fler fångar i koncentrationslägren än någonsin, utlöstes när fångarna fråntogs allt hopp om att få komma hem till jul och därmed all mening. 
Franko menar att vi i stället för att fråga oss vad meningen med livet är, ska vi ställa oss frågan vad förväntar sig livet av oss och vad behöver vi göra för att uppfylla den. MELLANRUM
Det som starkast etsat sig fast i mitt minne, trots att tio år gått sedan jag läste boken; är hur snabbt koncentrationsfångar befordrade att vakta sina medfångar, förvandlades till några av de värsta plågoandarna. För 20 år sedan hjälpte jag överlevande som besökte världskongressen i psykiatri i Stockholm, att dokumentera sina upplevelser. Det dem plågades mest av, var att inte ha kunnat hjälpa varken sina anhöriga eller medfångar, att överleva koncentrationslägren och bristen på att tala med någon som förstod vad de gått igenom. 


År 1945 var det bara nationalstater som kunde inrätta domstolar. Ändå lyckades dessa åtala många av de statliga företrädare som stött den tyska diktaturen. Utan att ens ha en internationell brottmålsdomstol, med rättsbefogenhet för den omfattning av brott det gällde. I justitiepalatset Nürnberg avhandlades 13 rättegångar mot de kriminella gärningar som tyskar begått under Andra världskriget.


Våra makthavare rapporterar att människor utan vaccinpass ska utestängas från arbeten, sociala aktiviteter och att vaccinerade ska vara försiktiga med att umgås med möjliga ovaccinerade, samtidigt ska fler vaccinerade kunna delta på samma evenemang, om avdelare separerar olika grupper enligt fastställda maxantal. Medan vårdpersonal med Covid måste gå till arbetet på grund av underbemanningen. Antal vårdplatser har mer än halverats sedan 2017. Redan före pandemin rapporterade läkare att nedskärningarna gått för långt, att IVA led av resursbrist, att personal efterlyste kompetensutveckling och värdiga löner. Sjukhusläkare har länge efterlyst en patienträttighetslagstiftning, med krav på resultat, kontinuitet, ökad tillgänglighet och att vårdgarantitider hålls, vilket skulle göra att alla tvingas att premiera det, medan det som inte behövs skalas bort, som den växande skaran av administratörer och den del av digitaliseringen som inte tillför vården något positivt.


Amnesty skriver i sin rapportSilenced and Misinformed: Freedom of Expression in Danger During Covid-19”, ”hur regeringar och myndigheter använt censur och bestraffning under pandemin. Hur regeringar använt ny lagstiftning för att stänga ned källor till oberoende rapportering men också att de straffat människor som försökt granska sin regerings hantering av covid-19 och andra kritiska röster genom olika attacker.”

Rapport efter rapport bekräftar den ökande psykiska och fysiska ohälsan, där studenter är överrepresenterade; Nära hälften av gymnasieeleverna lider nu av psykisk ohälsa, mörkertal oräknade. Bland högskolestudenter uppges ohälsan vara minst lika hög. Läkarstudenterna i Göteborg rasar en efter en, efter återinförande av distansstudier. De som inte klarar ensamheten kan få gå till skolan, uppger Regeringen. Har de alls förstått vikten av grupptillhörighet och att gruppdynamik är något man ständigt måste arbete med, precis som att ge elever de förutsättningar de behöver. Särskilt när så mycket rädsla och stress implementeras i vår omgivning; ett årtionde av avhumaniserande dataspel som GTA5 och knivattacker mot personal och elever i skolan. Lösningen är inte fler kurser i självmordsprevention och säkerhet, utan satsningar på gruppstärkande verksamhet. Vilka signaler ger nyanlända utplacerade i baracker, tiggande människor på gatorna, importerade låglönearbetare. Att inte kunna, att inte ha råd att delta i aktiviteter med andra, det som skapar sammanhang och mening. Vad gör det med oss.

Militärer har börjat patrullera strategiska hamnar och mitt i alla kriser släpps ännu ett par bomber, elpriserna på de avreglerade elbolagen skenar. Inte för att det råder brist på el, utan för att vi exporterar el före vi säkerställt el till våra egna medborgare och för att elpriser numer sätts på en internationell börsmarknad, timme för timme. Kundkraft som ska förhandla bäst priser till abonnenterna är numera uppköpta av det digitala elbolaget Tibbler som i sin tur Schibstedt tar allt större andelar i som majoritetsägare. På elräkningen läser jag med röd text, rörligt avtal. Sedan kommer chocken, elchocken. En pensionär berättar att han i sitt hus i Lindesberg, fått 10 000 kr mer i elräkning, han har bara maten kvar att dra in på eller att slå av värmen.

Planeringen verkar utgå ifrån att alla haft råd att investera i olika laddningsbara moduler som kan laddas när priserna sjunker. Att folk inte har annat att göra än att stirra på olika appar för att hänga med på olika priser och kurser. Samtidigt stiger bensin- och dieselpriser. Nästa aviserade prishöjning är livsmedelspriserna. Av Konsumentföreningen KF, finns inget kvar att hämta, överskottet har förlängts plöjts ner i den ena förlust genererande sidoverksamheten efter den andra, men den finns kvar, med samma dyra priser som i andra butiker och med samma lockpriser och bonuscheckar. Medan tidigare moderata arbetsmarknadsminister Littorin och Pajalas tidigare kommunalråd, numer representerar gruvan mot folket i Pajala.

Nu väntar vi bara på att aktiemarknaden ska falla och bostadspriserna med den, precis som vid varje återkommande kris, något de styrande talat om på Global Forum men flyttat fokus och skjutit framför sig. Närmar vi oss en depression nu igen medan makthavarna tömmer våra lador och i så fall i vilken form?

Lotte Johansson
Ansvarig utgivare

Dagens Demokrati är oberoende, uppbär inga press- eller mediestöd.

Inte Folkinitiativ som försvagar demokratin

Folkinitiativ, Folkets röst, folkomröstning, deltagande demokrat

Folkinitiativ som blir till lokala folkomröstningar infördes av lagstiftarna i syfte att stärka den lokala demokratin men Thomas Hermansson uppger i Barometer, att direktdemokrati snarare försvagar demokratin.

Hermansson menar att det bara är de som är engagerade i frågan som går och röstar. Som exempel tar han folkomröstningen i Misterhult i Oskarshamn, om äldreboendet i bygden ska läggas ner eller inte. ”Bara” en tredjedel av de röstberättigade, röstade i kommunen. Hermansson ställer det i relation till senaste Riksdagsvalets 87,2 procent. Skulle man använda samma retorik på EU-nivå, där valdeltagandet i Sverige var 50 procent i senaste valet, borde vi gå ur EU också.

Det är naturligt att inte vara engagerad i alla frågor. Vi genomgår olika faser i livet. Desto närmare en fråga ligger oss, känslomässigt eller geografiskt, desto mer benägna blir vi att rösta. Vi går på möten på våra barns skola, inte på allas skolor. Vi vill inte att en annan förälder från en annan skola sätter sig i vårt föräldraråd. Vi vill vara med och bestämma om frågor i vårt bostadsområde och så vidare. En folkvald i en nämnd behöver inte ha någon formell kompetens, utan kan få en 500 sidors rapport som ska läsas på fritiden. Har denne ingen relation till frågan kan ett beslut få fatala konsekvenser för de som berörs. Därför är det viktigt med medborgardialog på ett tidigt stadium och att medborgarna har verktyg för att lägga in veto.

Med fler möjligheter att rösta i frågor som påverkar vår vardag, blir vi mer engagerade, inte mindre. Men vi behöver vänja oss vid att vi kan påverka.

Mer oroväckande är att livsviktiga funktioner för vår välfärd och infrastruktur som kommunikationer, strategiska hamnar, flygplatser, odlingsbar mark och naturresurser kan säljas ut till multinationella karteller eller diktaturer, utan att medborgarna ens tillfrågas. Hur bra det kan bli visar energibolagens svajiga priser. Med en möjlighet att tycka till här, hade förmodligen alla som drabbats av de höga elpriserna röstat. Efter en utjämning till högre priser för alla, hade även resterande vaknat, utom kanske de som inte förstår att våra politiker ens kan utsätta oss för något sådant. Men det kan ta tid och vi behöver få objektiv information om de olika alternativen, tillsammans med en konsekvensanalys.

Sverige är det land som har längst mellan valen och dessutom bakar ihop Riksdags-, kommunal-, och regionalval på en och samma dag. Men det är sällan då de viktiga frågorna avgörs.

Menar kommunerna allvar med att de vill höja engagemanget, behöver vi skapa en en infrastruktur för deltagande demokrati, med tydliga spelregler. Som återkommande periodiska folkomröstningar i viktiga frågor, där även folkinitiativ med tillräckligt folkligt stöd presenteras. Och förstås ska de kommuniceras ut i lokaltidningar, via biblioteken, via direkt utskick, och debatteras även i skolor och på diskussionsforum på nätet. Dock inte på plattformar som ägs, övervakas eller styrs av de multinationella bolagens algoritmer. Vi ska kunna rösta digitalt om vi vill det, men inte med affärsbankernas id, allt måste ske på oberoende plattformar.

Ska vi höja deltagardemokratin behöver vi skapa dialog med medborgarna. Visa att det händer något när de engagerar sig. Stötta lokala initiativ. Denna gång gällde det Misterhult i Oskarshamns kommun men samma tongångar hörs över hela landet. Samma slitna odemokratiska argument, utan att någon utveckling sker. Jag har själv debatterat frågan på ”Allmänhetens frågestund” i Värmdö kommunfullmäktige. Det enda som hände var att ”Allmänhetens frågestund” lades ner. Den blev för populär. Satsa på massiva kampanjer som demokratiexperten Bruno Kaufmann gjorde, med införande av Demokrativeckan i Falun och Demokratipass till alla medborgarna. Men medborgarinflytande ska inte stå och falla med en person. Det ska byggas hållbara strukturer, tillsammans med medborgarna. Både fysiska och digitala plattformar de kan sammanstråla på.

Medborgarna måste ha möjlighet att lägga in veto, beslut måste kunna revideras om konsekvenserna ändrats. Som för Kalle 88 år som fick sin elräkning höjd från 2 000 kr till 12 000 kr. Och vad gör regeringen, betalar ut 2000 kr till alla som förbrukat en viss summa. Han tvingas nu att välja mellan att gå hungrig eller frysa, hänvisad till nästa val men om inget av partierna driver den frågan, vad gör han då? Därför behöver medborgarna kunna initiera en folkomröstning.

Text & Foto Lotte Johansson
Ansvarig utgivare



Sveriges demokrati lätt att demontera

Sveriges demokrati visar sig ha stora svagheter när juriststudenter från Uppsala Universitet i ett rollspel lyckas med uppgiften att hitta hål i demokratins självförsvar.

5 studenter har fått uppdraget att ändra på valsystemet för att bibehålla sin makt, för all framtid. Deras utgångspunkt är att de styr ett parti som fått över 50 procent av rösterna och ska nu försöka ändra valsystemet och dess vallagar, förbjuda negativ medierapportering mot regeringen och demontera nya etableringar från oppositionen.

Patrik Bremdal, doktor i konstitutionell rätt på Uppsala Universitet, berättar för Sveriges Radios Jesper Lindau, redaktör och reporter på Godmorgon världen, på plats för att rapportera om rollspelet;

– Tanken när jag gjorde seminariet, var just att få en övning utifrån den utveckling vi har sett runt om i Europa. Vi ser flera rättsstater som monteras ned. Tydligast är Ungern och Polen som har varit uppe för diskussion.

En fråga väcktes om hur känslig vår egen demokrati egentligen är, för de hot som vi ser i omvärlden. Skulle det gå att göra samma sak här?

Det visar sig att studenterna är väldigt kreativa i konststycket att montera ner den svenska rättsstaten, här finns alla möjligheter. I Sverige krävs nämligen endast två beslut med enkel majoritet, för att ändra en grundlag. Inget ordinarie val behövs emellan, det räcker med att kalla till ett extra val. Vilket är något som sittande regering kan göra.

En annan grupp bland studenterna får representera den juridiska gruppen, motsvarande konsulterna. Anlitade av regeringspartiet för att ta fram förslag på hur demokratin kan demonteras. Gruppen föreslår bland annat att vallagen ska ändras för att möjliggöra propagandaspridning vid vallokalerna, samt att regeringspartiets valsedlar är de enda som ska delas ut. Deras starkaste kort blir ändringarna i grundlagarna.

En annan grupp av studenter har samlats för att representera oppositionen. Den gruppen försöker hitta sätt att avsätta regeringen. Som genom misstroendeomröstning och krav om folkomröstning. De upptäcker snabbt att det inte går, eftersom de saknar majoritetsstöd hos de folkvalda, det vill säga Riksdagen. Däremot hittar de sätt att bromsa nedmonteringen av svensk demokrati, men förhindra att demokratin demonteras lyckas oppositionen inte med.

Några av studenternas reflektioner efter rollspelet kan du höra i Sveriges Radio som hur svårt det var som minoritet att rösta ner ett nytt lag- eller grundlagsförslag, såvida de inte lyckas mobilisera folket att ställa sig bakom förslaget, en tidskrävande process där underskrifter ska samlas in för hand.

Folkomröstningar är inte bindande såvida inte partierna enats om det i förhand, vilket varit det vanliga. Den bindande folkomröstningen som resulterade i en långsam avveckling av Kärnkraften, genomförd 1980 riskerar nu att köras över, utan att invänta det val som ligger nio månader framåt i tiden, där väljarna skulle kunna ges reella möjligheter att rösta frågan igen, utan extra kostnad, genom att partierna helt enkelt tydligt kommunicerar ut var de står i olika frågor och före valet dessutom verkställer det ämbetesmannaansvar som Riksdagen beslutat ska återinföras.

Så här såg 1980 års röstningsmöjligheter och resultat ut i Kärnkraftsfrågan;

Linje 1 Kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig. Avvakta att förnybara energikällor blir tillgängliga. Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad. 18,9 procent

Linje 2 som ovan med tillägget att alla framtida energianläggningar av betydelse ska ägas av stat och kommun. 39,1 procent

Linje 3 Definitivt nej till utbyggnad av kärnkraften samt att all kärnkraft skulle vara avvecklad inom tio år (1990) 38,7 procent

Partierna hade innan omröstningen enats om att valresultatet skulle respekteras och hur valresultatet skulle tolkas – Om linje 1 och 2 tillsammans skulle få majoritet, skulle det bli en långsam avveckling samt att alla tre linjer förespråkade en avveckling av kärnkraften men att linje 3 sågs som ett nej-alternativ. Eftersom alternativ 3 varken fick flest röster eller majoritet över alternativ 1 och 2, föll det. Hade linje två som fick flest röster verkligen följts, hade vi inte haft de skenande differentierade elpriser som i december levererades som en julklapp och staten ska gå in och delfinansiera, oklart om det trycks nya pengar eller om skattemedel flyttas om, för att rädda de mest utsatta i södra Sverige, medan den avreglerade elmarknaden fortsätter att behålla sina vinster.

På nyårsafton skickade EU-kommissionen ut sitt förslag om gröna investeringar i den så kallade taxonomin, där kommissionen anser att både kärnkraft och naturgas ska ses som hållbara energislag under omställning från fossilt till grönt. Den svenska regeringen håller med, utan att ha frågat svenska folket, med tillägget att kärnkraften ska plockas bort ur taxonomins hållbarhetsklassning 2045. Finansmarknadsminister Max Elger (S) säger att regeringen inte gillar kommissionens krav på att det måste finnas ett färdigt slutförvar för att investeringen ska räknas som hållbar. Han förstår inte varför slutförvaret behöver stå färdigt den dag man investerar i kärnkraft. Oppositionen eller vad man nu ska kalla Moderaterna som satt regeringens budget, meddelar genom Elisabeth Svantesson, ekonomisk politisk talesperson för Moderaterna, ”att tidsgränserna gör att man blir mer tveksam till att investera”. Den 21 januari lämnas Sveriges förslag till EU.

I den takt regeringen ändrar grundlagar och lagar är frågan vad det egentligen är tänkt att folket ska rösta på i valen i september.

En av juriststudenterna som deltog i rollspelet finner det ganska oroväckande att skyddet för vår demokrati är så pass svagt, något denne inte var medveten om, utan upplever att folket är lite naiva och litar för mycket på de som leder landet och som tar demokrati för givet. Vi kan bara hålla med. Dagens Demokrati verkar för att medvetandegöra.

Lotte Johansson
Ansvarig utgivare

Jesper Ek
Redaktör, nyligen examinerad jurist

Dagens demokrati är oberoende. Vår strävan är att inte ha några betalväggar, för att vi tror på fri tillgång till beslutsunderlag. Det är dock inget vi kan överleva på. Ditt bidrag är livsviktigt för oss.

Demokratins infrastruktur behöver stadgas

Mer demokrati, Dagens Demokrati,Direktdemokrati,demokrati,korruption, tjänstemannaansvar,ämbetesansvar,Lotte Johansson,

EU:s fördrag, Lissabonfördraget, trädde i kraft 2009. Det satte punkt för två årtionden av utvidgningar och fördjupad integration. Eurokrisen, brexit och rättsstatskrisen kom att prägla de följande åren. Lissabonfördragets argument att det skulle göra EU effektivare och mer demokratiskt, översåg det huvudsakliga demokratiproblemet, det inom medlemsstaterna. År 2000­ kom signaler om korruption och demokratisk tillbakagång, utan att det uppmärksammades nämnvärt. Rådets hemlighetskultur, EU:s bristande kapacitet att se till att lagar och regler följs blev allt sämre, brott mot regelverket fick sällan konsekvenser. De nya röstreglerna i rådet gjorde det visserligen lättare att samla en majoritet, samtidigt som strävan efter konsensus gjorde att åtgärder frös inne, inte helt överraskande med tanke på ländernas olika förhållningssätt i olika frågor.

Internationellt fick Europaparlamentet med Lissabonfördraget mer att säga till om. När de nya institutionerna som skulle stärka EU:s agerande i världen hamnade i tvist om sina roller, var det EU-domstolen som genom att tillämpa strukturerande rättsprinciper klargjorde rollfördelningen, eftersom den så tydligt definierat sina befogenheter. EU-­domstolens praxis kom att tjäna syftet att utveckla den inre marknaden, även om det stod i strid med mänskliga rättigheter. Regelverket speglar också EU­domstolens motvilja mot att sätta andras rättsordningar före sin egen.

Mänskliga rättigheter, hållbarhet och miljöskydd ingår i EU:s handelsavtal men klausuler är inte alltid inskrivna och om en part bryter mot bestämmelserna upphävs inte avtalet. EU:s trovärdighet naggas förstås i kanten när formulerade mänskliga rättigheter motverkas och av länder utan fungerande rättsstater, samtidigt som EU­-domstolen prioriterar välfungerande regelverk framför enskildas rättigheter, vilket ger enorma konsekvenser för enskilda, som när en domstol i ett EU-land tvekat inför att överlämna en misstänkt person till ett annat EU-­land och EU­-domstolen konsekvent hänvisat till att det ska finnas ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna, även om inga omständigheter talar för det.

Frank Belfrage, kabinettssekreterare vid svenska UD när Lissabonfördraget undertecknades, uppgav att kapacitet för konflikthantering var det centrala målet för utrikespolitiken. Han ansåg att strävan efter konsensus var en styrka och det mest effektiva för att uppnå resultat. Sett utifrån var det dock svårt att veta vem som gjorde vad när maktspelen pågick.

Inga-Britt Ahlenius, tidigare chef för Riksrevisionsverket, en av spjutspetsarna inom Transparence international har granskat och lyft den utbredda korruptionen inom EU och i Sverige. I en artikel nyligen på SVD lyfte hon hur Tankesmedjan Timbro för en tid sedan i en skrift argumenterade om den svenska regeringsformens meritbaserade utnämning av statliga ämbetsmän, de som ska säkra förvaltningens opartiskhet, rättssäkerhet och kvalitet, medan Tankesmedjan Arena dragit slutsatsen att utnämningarna borde fördelas någorlunda rättvist över det politiska fältet.

Den tredje statsmakten är inte domstolarna, utan medierna. Likt partierna uppbär dem höga press- och mediestöd, oberoende av om de har intressen i det de själva rapporterar om eller förväntas granska. Det är lite som att be en 3-åring att hålla storstruten en stekhet sommardag och förvänta sig att barnet inte ska smaka på den, ens om den rinner nerför handen.

Ahlenius visar på att medier under decennier granskat och rapporterat om vanskötsel och korruption i kommunerna. Medan politikerna på riksnivå agerat som det handlar om avvikelser. Först på senare tid har domstolarna fått ett eget kapitel i regeringsformen. Sverige håller fast vid sina egna balansbegrepp – den kommunala självstyrelsen, de självständiga myndigheterna, offentlighetsprincipen. Folksuveränitet med fria val förutsätter dock att rättsstatens grundelement består av omutbara domare, tjänstemän och poliser, det i sin tur kräver Tjänstemanna- och ämbetesansvar, något Sverige frångick redan inför avregleringsvågen på 80-talet och regeringen trots dem folkvaldas beslut om att återinföra, vägrat verkställa.

Demokrati betyder inte bara jämlikhet, det betyder att folket är dem som har makten. Att det är vi som ska tillsätta dem som ska vaka över våra medborgerliga rättigheter, upprätthålla välfärden och infrastrukturen, besluta om lagar och följa upp straffansvar. Allt mer tyder på att det inte är så längre. En politiker idag väntar inte med att lyfta viktiga beslut till valet. De flesta politiker ger därmed inte folket möjligheten att vara med och påverka besluten. Det sker inom partierna men även där har medlemmarna svårt att göra sina röster hörda. Att 97 % av Sveriges medborgare inte ens vill vara med längre i ett parti eller att 50% inte ens röstade i EU-valet, borde leda till någon slags självinsikt.

Enligt kommunallagen finns enligt Ahlenius inte tjänstemän, inte heller någon förvaltning eller några myndigheter. Att kommunerna är reglerade som om de vore små ideella föreningar, där den politiska nivån har inga eller svaga balanserande krafter mot sitt beslutsfattande.

Vad har folkvalda att sätta emot utbildade jurister och tjänstemän som arbetar i de kommunala vinstdrivande bolagen, skyddade av aktiebolagslagens paragraf om affärshemlighet när kommunala verksamheter, lokaler och naturresurser upphandlas.

Ahlenius pekar på mutskandalen i Göteborg för tio år sedan, där en kommission tillsattes och ett av tio förslag till kommunledningen för att återskapa förtroende var – att ”Rekrytera chefer och andra anställda utifrån meriter”, eftersom det blottlade verkligheten – en kultur med bristande transparens och utnämningar av folk med oklara meriter. Tio år senare rapporteras att samma struktur nu infiltrerats av ”kriminella strukturer”, att maffian infiltrerat förvaltningen, skaffat sina egna anställningar där man hanterar ärenden på sitt eget sätt. Andra rapporter tyder på att problemen kan vara likartade i andra kommuner.

SKR, Sveriges kommuner och regioner har redogjort för kommunernas bristande insikter och instrument för att ta tag i den allt mer utbredda korruptionen. Anställda rapporterar om avsaknaden av chefer som lyssnar, som inte förstår att planer för korruption måste säkerställas och följas upp. Även upphandlingsenheterna har tippat över, när de som ska följa upp och granska upphandlingarna flyttas över till avdelningen som ansvarar för att genomföra fler upphandlingar.

Under decennier har vi journalister i olika medier i granskande reportage, återkommande rapporterat om vanskötsel och korruption i olika kommunala verksamheter, medan politikerna på höga poster, inte minst på riksnivå har reagerat som att det i det stora hela fungerar mycket bra. Inget av partierna ifrågasätter det rådande politiska systemet, det ekonomiska systemet eller skattesystemet, trots skandal, efter skandal. Ledningar byts mellan varven men systemen kvarstår.

Statlig förvaltning, till skillnad mot kommunerna, regleras av regeringsformen. I den slås fast att utnämningar i staten ska ske endast på sakliga grunder som förtjänst och skicklighet. Ahlenius menar att detta i själva verket är en helt fundamental del av den demokratiska arkitekturen – men en rättighet som behöver säkras. Sverige har undertecknat FN:s konvention mot korruption, här talar man om krav om öppenhet, opartiskhet och objektiva kriterier vid rekrytering till staten. Ahlenius menar att Sverige behöver reformera sin demokratiska arkitektur och att det måste starta med att skyndsamt ta fram en ny kommunallag på grund av maffians infiltrering. Regeringsformen måste även den ses över för att till exempel stärka domstolarnas självständighet. Krav på saklighet vid tillsättning av tjänster i staten måste följas upp med en lag som av regeringen kräver en öppen process med en kravprofil för varje tjänst och återinförande av ämbetsmannaansvar. Svenska folket undrar med all rätt vad de får för skattepengarna och varför ingen ställs till svar, när folkvaldas beslut negligeras eller folkvalda utesluts ur processerna.

När direktdemokratiska, Meer Democratie Belgien, planerar för sin verksamhet 2022 görs satsningar som gör att de flyttar fram positionerna för mer demokrati och för att enkelt kunna applicera satsningarna i de flesta kommunerna. Genom demokratiska processer som ”Alla är en demokrat”, fortsätter Meer Demokratie Bergen eliminera de flaskhalsar som medborgarna upplever och för upp processerna på europeisk nivå. Även deras arbete börjar med kommunerna. Så här ser deras plan ut i korthet:

Intensifiera diskussionerna med beslutsfattare för att få rättslig förankring gällande:
◦ Framställningsrätt som ett förberedande steg inför folkomröstning.
◦ Genomförandedekret för regional folkomröstning.
◦ Ändring av artikel 33 i konstitutionen (Lissabonfördraget): Rådet får på förslag av unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik utse en särskild representant som ska ha mandat för särskilda politiska frågor. Den särskilda representanten ska utöva sitt mandat under ledning av den höga representanten.

• En kongress den 17 september 2022 som handlar om grunderna för en demokrati.
• Det globala forumet om modern direktdemokrati i Luzern, en årligt återkommande konferens genomförs med Democracy International.
• ”Teach the teacher”, en akademi för demokrati, med syftet att få fler demokratiambassadörer som klarar att ta avgörande steg på kort tid inleds, för att fortgå under tre år. Det startar med att göra de många upplevelserna tillgängliga digitalt, tillsammans med olika lektionspaket. Vilket i sin tur kräver tillgång till webbsända seminarier av högre kvalitet och fler möten.

Starkare grunder för att möjliggöra demokrati:
▪ Maktdelning.
▪ Yttrandefrihet och insynsrätt samt förbud mot propaganda och reklam.
• Mer aktiv närvaro vid evenemang.
• Moderationen för petition.be utökas för att kunna erbjuda ännu fler tjänster. De federala framställningarna lämnas in i enlighet med regeringens standarder.

Meddelanden gå ut till tre gånger fler personer, för att fler och yngre ska delta med en större närvaro i sociala media.

Medan sociala media kartellen fortsätter att kämpa för att blockera och censurera politiska inlägg, startar nya kommunikationskanaler där medborgare ska slippa detta. EU-kommissionen svarar med förslag om en ny terrorlag som med hjälp av AI-filter riskerar att filtrera bort inlägg som inte anses politiskt korrekta. Medan inlägg och artiklar som kommenterar eller rapporterar om det som terrorstämplats riskerar att filtreras bort. Alla, inklusive mig som ansvarig utgivare, riskerar böter eller fängelse om innehåll som anses strida mot den lagen, inte tas bort inom en timme. Vad gör det med pressfriheten, diskussionerna och debatterna på nätet. Det tror jag Wikileaksgrundaren Julian Assange bäst kan svara på, om han nu efter den psykiska tortyr han utsatts för under många år, alls är i stånd att föra någon talan. När jag tillbringade tre år för att granska den svenska kriminalvården, visade det sig att förskrivningen av läkemedel vida översteg dygnsdoserna. Terror som IS måste kunna bekämpas men det här känns mer som ännu ett tillfälle för de styrande att utöka sin makt och göra sig av med oss som vågar ifrågasätta dem.

Text & Foto Lotte Johansson
Ansvarig utgivare

Lennart Hedman, översätter och bevakar Mehr Demokraties aktiviteter


Dagens Demokrati är oberoende, uppbär inga press- eller mediestöd. Denna artikel har som vanligt många timmars arbete bakom sig och som vanligt har jag inte fått en enda krona för att skriva den eller som ansvarig utgivare. Tror du som jag på solidaritet, att även sådana som jag måste kunna överleva, swisha ditt bidrag som tack, om du upplevde att artikeln gav dig något eller bli prenumerant. Det gör att vi kan fortsätta granska makten. Lägga mer tid på att lyfta fram beslut som riskerar att inkränka våra medborgerliga rättigheter än mer, utan betalväggar. Demokrati är jämlikhet och solidaritet, inget enskilda partier har patent på.

Julbord för politiker & tjänstemän – inställt för personalen

0

I Hässelby-Vällingby blev hemtjänstens julbord inställt, vilket personalen trodde var p.g.a. pandemin. Men samtidigt gick cheferna på sin julavslutning, i exakt samma lokaler som planerats för personalens julfest, rapporterar SVT Nyheter.

Det blev ingen julavslutning för den hyllade vårdpersonalen. De som kämpat hela året med att sprida glädje, mat och mediciner till våra äldre, iförda skyddsutrustning. Istället skulle politikerna spara på vårdpersonalens bekostnad, för att sedan själva kunna ha sin egna planerade julavslutning.

Till SVT Nyheter säger en anställd på hemtjänsten att det är dubbelmoral. Först blev många ledsna och besvikna över att deras trerätters middag på Hässelby slott, blev inställt. Men hade ändå förståelse p.g.a. pandemin. Sedan fick man reda på att avdelningscheferna och tjänstemännen haft sin skattefinansierade julavslutning, med både middag och alkoholhaltiga drycker, dagarna efter, på just Hässelby slott. Vilket gjorde personalen minst sagt upprörd.

Den anställda anser att om man ställer in julbord, ska man ställa in allas julbord. Även tjänstemännens.

Teknokrati utan demokrati

Dagens Demokrati, Teknokrati, Demokrati,Lotte Johansson,Direktdemokrati

Sedan finansmarknadens avreglering 1985, handlar det allt mindre om framgång i affärsverksamhet, desto mer är det aktiemarknaden och börskurser som styr.

Blackrock, Vanguard Group och State street är tre multinationella företag och storägare i 90 procent av de börsnoterade företagen i New York. Allt de gör är att med hjälp av den amerikanska riksbankens medel köpa upp värdepapper för miljarder. Under förevändningen att de ska underlätta ditt liv med automatiserade tjänster, har dem lyckats med konststycket att samla in dina beteenden via IT-jättarna dem också äger.

Att politik och finansiering inte längre hänger ihop, har varit tydligt sedan svenska kreditmarknadens avreglering 1986, då banker och andra finanshajar fick fritt spelrum och överöste medborgarna med reklam och krediter. Helt utan politisk kontroll har vi nu kommit att både betala dyrt varje månad för att äga vår lägenhet och betala en månatlig hyra som kan skena lika mycket. I jämlikhetens namn har hyresrätterna följt samma trend i och med bostadsmarknadens avreglering. Det senaste exemplet är att unga ska slippa amortera och istället betala mer ränta för att alls kunna få en bostad, vilket i praktiken betyder att de kanske aldrig kommer att äga sin bostad, utan det gör banken trots att mer än 90% av pengarna bankerna lånar ut, inte finns före lånetillfället. Allt handlar om ett avancerat bokföringstrick som numer verkar självklart att belönas med miljardutdelningar varje år.

Vid finanskrisen 2008 släpptes även korrelationen finansiering och affärsverksamhet. Med riksbankers stimulanspengar köper storföretagen upp värdepapper i företag de redan äger, för att det höjer börsvärdet och därmed ger avkastning till den inre krets som inte längre behöver jobba eller skriva in sig på den arbetsförmedling som numer domineras även den, av ett fåtal företag som säljer in sina coachande tjänster som inte leder till att fler får jobb, i alla fall inte till en inkomst dem klarar sig på. Bara företag som har råd att förskottsbetala lön kan komma ifråga för arbetskraften som staten betalar, via nystarts, omstarts, praktik och en ändlös radda av bidragsjobb som sällan leder till vidare anställning. En ändlös förbrukning av den lagerhållda låglönearbetskraften fortgår, precis som finansmarknadens lagerhållning av kapital.

Var är de samhällsnyttiga investeringarna? Affärsprofit, marknadsekonomi, kapitalism och demokrati är inte längre nödvändigt i kartellen Facebook-Microsoft-Twitter och Google. På dessa plattformar är det du och jag som är produkten. Det är där vi ska arbeta, konsumera och ha våra sociala liv. Här har lagar som skyddar våra medborgerliga, mänskliga rättigheter och vår personliga integritet bytts ut mot ”Code of conduct” och självreglerande rekommendationer som ingen behöver följa och helt utan konsekvenser. Vi har inte ens straffsrättsliga åldersgränser för det mest utstuderade våldet eller våldspornografin. Att bli strypt är numer ett val alla kvinnor har rätt till och i jämställdhetens namn också pojkarna. Medan vi förleds att tro att vi lever i en tid av frihet och självförverkligande, trillar vi egentligen allt längre ner i Maslows behovstrappa. Barn och unga skriker efter vår uppmärksamhet och till och med avhopparna från kartellen vittnar om hur rapporter om användarnas mående negligeras i jakten på större vinster.

Sökmotorer, digitala mötesplatser och handel var alla ett bete som kastades ut, medan politiska poster och media köptes upp, medan infrastruktur och välfärd såldes ut. De förutser hur du kan påverkas och påverkar dig sedan via uppköpta medier och reklam. Medan den globala underrättelsetjänstens långa arm, inte är långt borta för att kunna korrigera dig. 

Det handlar inte om att automatisera vår tillvaro, något ingen ens frågat oss om vi vill. Det handlar om att automatisera oss och dem är på god väg att göra det. I Kina är man redan där.

Vart du än i världen vänder, What’s App, Google, Facebook, Twitter, VR-hjälm dig ansluter. Din karriär, din sociala status, ditt varumärke, bygger alla på din synlighet. Våra barn och unga är beredda att göra allt för att synas och hänga med. Lydigt opererar de sina ansikten och kroppar, klär eller inte klär sig utifrån multiföretagens trender, medan de mest liberala tysta vänder bort sina ansikten. En vridning snart var kamera registrerar. Att svenska bolag men även kommunala, inte är rustade för hackerattacker visar mängder av störningar på företag som Coop, SJ, Apoteket hjärtat och den Medhelp drivna 1177. Det räcker med att en underleverantör utsatts, för att systemen ska braka. SKR (Sveriges kommuner och Regioner) varnar även för att inte heller kommunerna är säkrade, inte minst efter att Kalix kommun hackats. Själv kommer jag inte längre in på mitt lokala biblioteks wifi, ett problem IT-avdelningen återkommande arbetar med.

Jag minns som ung, ekonomiprofessorn och nu före detta grekiska finansministern Yanis Varoufakis, från hans tal bland borden på uteserveringarna i Athens Kolonaki 1990. Jag var föga intresserad och tyckte livet lekte. Sedan dess har Varoufakis flaggat för den teknofeodala världsordningen och Mark Zuckerberg har just introducerat sin nya 3D formade Metaverse, sin postkapitalistiska värld

Kapitalismen är död, detsamma gäller arbetarperspektiven och därmed har arbetarpartier mist sitt värde, de har helt enkelt ingen motståndare basunerar Varoufakis ut för tondöva öron. Synen på arbetskraften har för längesen gått från att ha varit en tillgång med lön efter någorlunda prestation och del i vinsten till något som bara skulle finnas på lager för att hålla löner nere och vinster uppe. Något annat som stiger är elpriserna. Enligt makthavarna på grund av globala höga priser på gas och den integrerade elmarknaden i Europa, där priset sätts gemensamt i alla länder. För att göra en folklig tolkning betyder det inget annat än att kartellen tagit över även här, vilket betyder att alla ska ha samma höga priser och skattebetalarna gå in och täcka upp. Något som aviserats även inom livsmedelsindustrin. Se dig om och fråga dig vilka få bolag som äger och kontrollerar matvaruaffärerna och var den konsument drivna Konsum tog vägen. Kanske försvann den med kossan som fes eller med dem som inte heller respekterar omtanken, varken om djur, natur, barn, unga, föräldrar eller gamla. Att vår statsminister är socialdemokrat sedan 1983 hjälper föga. Magdalena Andersson har sedan januari 2021 varit ordförande i den inflytelserika IMF, den internationella valutafonden, forum för Riksbankens internationella samarbete, med huvuduppdragen att övervaka medlemsländernas ekonomier, låna ut pengar till länder med stora budgetunderskott samt att ge teknisk ekonomisk assistans, det kan man säga har gått sådär. I IMF är USA är den enskilt störst medlemmen av G20 länderna, med nära 17% av de exekutiva styrelseposterna. IMF har kritiserats för att ha hårda krav, ofta på nedskärningar bundna till sina lån, vilket lett till social oro i de krisande länder som fått lån beviljade som i Varoufakis Grekland.

Vad mer än yttrandefrihet, pressfrihet och erfarenhet kan skalas bort av en iskall AI-robot som struntar i vår själ. 

Lotte Johansson
Journalist & Ansvarig utgivare

Dagens Demokrati är oberoende, uppbär inga press- eller mediestöd och några låglönejobb vid sidan om har jag för längst diskvalificerat mig för.

Snart kommer digitala röstkort till riksdagsvalet

2020 års valutredning anser att regeringen bör möjliggöra för väljare som har digital brevlåda för myndighetspost ska kunna få sitt röstkort digitalt, det meddelade Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson tillsammans med Lena Hjelm-Wallén, tidigare statsråd och vice statsminister, är ordförande för 2020 års valutredning, där riksdagens partier finns representerade.

Enligt pressmeddelandet är samtliga partier eniga om förslaget samt följande:

  • Valmyndigheten får ansvar att samordna säkerhetsfrågor i valadministrationen.
  • En rutin för samordning och rapportering av incidenter i samband med val ska införas.
  • Kravet på att tillgänglighet vid val omfattar val- och röstningslokaler, röstningsförfarandet och information till väljarna förtydligas, för att väljare med skilda funktionsnedsättningar ska få så lika förutsättningar som möjligt att utnyttja sin rösträtt.
  • Valmyndigheten ska tillhandahålla en vägledning med samlade regler och rekommendationer om tillgänglighet vid val.
  • Förstoringshjälpmedel och belysningsförstärkning ska erbjudas i val- och röstningslokalerna. Utredningen har tagit fram tre prototyper till hjälpmedel för väljare som är helt blinda eller har en grav synnedsättning att kunna rösta utan att behöva röja sin valhemlighet för någon.
  • Utlandssvenskar som fallit ur röstlängden ska kunna förtidsrösta i Sverige. Det ska också bli enklare för dessa att återupptas i röstlängden.

Förslagen föreslås kunna tillämpas först vid valet till Europaparlamentet 2024 och senare i alla svenska val.

Läs utredningen i sin helhet på regeringens hemsida:

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/12/sou-202196/

Vallagen ändras – Alla valsedlar läggs ut av valnämnden

Vallagen kommer ändras för att ge ett starkare skydd för röstberättigade. Förändringarna innebär bland annat att valnämnden kommer ta över ansvaret att lägga ut alla valsedlar i val- och röstmottagningslokalerna.

Andra förändringar som röstades igenom i riksdagen var:

  • Röstmottagare ska utbildas med hjälp av utbildningsmaterial.
  • Röstmottagare får rätt att avvisa personer som stör ordningen i vallokalen, men ej porta.
  • Valsedlar ska kunna tas i avskildhet.
  • Röstmottagare eller annan person ska kunna hjälpa röstberättigade med funktionsnedsättning att rösta bakom avskärmningen.

Vad som inte gick igenom var bland annat sekretess för den personen som följde med bakom avskärmningen för att hjälpa den funktionsnedsatta. Enligt Erik Ottoson (M) ansåg regeringen (då bestående av MP & S) att det skulle vara för komplicerat att förstå konsekvenserna av att bryta tystnadsplikten. Ottoson själv anser att påtryckningsrikserna måste tas med i beräkningen. Ingen ska bli tvingad att rösta på ett sätt emot sin vilja och/ eller riskera att få sin valhemlighet röjd.

Regeringen via Mia Sydow Mölleby (S) besvarade med:

“Skälet till att regeringen inte gick fram med förslaget om tystnadsplikt var att man såg svårigheter i hur det skulle säkerställas att den som gick med fick rätt information, hur röstmottagaren ska avgöra och sedan leverera informationen på ett bra sätt och hur detta sedan ska kunna följas upp. Det var också sådant som bemöttes ganska mycket från remissinstanserna.”

Andra förslag som tog upp men inte fick bifall var bland annat:

  • Gemensam/ Neutral valsedel där en valsedel delas ut per röstberättigade (istället för flera hundra per person som idag).
  • En ska utses till ordförande bland deltagande röstmottagare.

Läs ärendet i sin helhet på riksdagens hemsida:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/forstarkt-skydd-for-valjare-vid-rostmottagning_H901KU6

Att klargöra och definiera begreppet flytande demokrati – Del 5

Vi publicerar en översatt artikel av Chiara Valsangiacomo i flera delar. Varje söndag publiceras en ny del.

Konceptrekonstruktion

Vissa forskare hävdar att idén om flytande demokrati växte fram runt sekelskiftet [2000] i ett utpräglat icke-akademiskt sammanhang. Även om det är sant att termen myntades och fick en framträdande roll i online-forum först nyligen, främst tack vare dess verkliga tillämpningar, är idén om flytande demokrati äldre och delvis rotad i nischade akademiska debatter.

Tre konceptuella ursprung

Enligt min omtolkning av litteraturen kännetecknas flytande demokrati av tre huvudegenskaper: proxy-representation (Del 2), frivillig delegation (Del 3) och ”online-deliberation” (Del 4). Alla andra perifera funktioner kan inordnas på högre nivå under något av dessa tre attribut.

Principen om proxy-representation skapades i början av 1910-talet för att säkerställa en stark proportionell representation genom att ändra den traditionella parlamentariska regeln om “en parlamentsledamot – en röst”. Principen om frivillig delegering dök upp på 1960-talet för att främja större delaktighet och expertis genom att låta medborgarna bestämma om de skulle rösta direkt eller inte. Principen för online-deliberation infördes i början av 2000-talet för att förbättra kvaliteten på deltagandet genom att uppmuntra online-deliberation.

Befintliga definitioner

Inkonsekvent användning av termen hindrar oss från att förstå fenomenet flytande demokrati, uppskatta dess unika karaktär och utnyttja dess potential för förändring

Föregående avsnitt (Del 2 och 4) presenterade en litteraturbaserad typologi av de nyckelelement som kännetecknar flytande demokrati, men utan att diskutera konkreta definitioner. Faktum är att det är ovanligt att hitta tydliga definitioner av flytande demokrati i litteraturen. Forskare tar ofta tyska Piratpartiet som ett föredöme eller beskriver helt enkelt flytande demokrati som en blandning av direkt och representativ demokrati. Därför saknar vi en standarddefinition av flytande demokrati som accepteras av forskare, vilket är något nedslående eftersom inkonsekvent användning av termen hindrar oss från att förstå fenomenet flytande demokrati, uppskatta dess unika karaktär och utnyttja dess potential för förändring. I det följande diskuterar jag de två allmänna tillvägagångssätten för att beskriva flytande demokrati, såväl som fyra specifika definitioner, samtidigt som jag tar upp några av deras mest uppenbara brister.

Flytande demokrati likställs ibland med det tyska Piratpartiets inre angelägenheter. Att peka på det verkliga fenomenet som mest föredömligt förverkligar idén om flytande demokrati, även om det är en användbar definitionsstrategi, har sina begränsningar: För det första eftersom ostensiva definitioner misslyckas med att identifiera attributen för detta nya fenomen; för det andra eftersom denna begränsade definition, genom att inte ge någon insikt i dess innebörd, inte kan välja ut andra möjliga instanser av flytande demokrati. Associationen mellan flytande demokrati och tyska Piratpartiet gör det omöjligt att föreställa sig vart någon annanstans begreppet flytande demokrati skulle kunna tillämpas. Det blir också för lätt att misskreditera flytande demokrati baserat på tyska Piratpartiets misslyckade experiment eller att avfärda nya tillämplingar av flytande demokrati som oförenliga med tyska Piratpartiets fall.

Ett annat sätt är att betrakta flytande demokrati som en balanserad blandning av direkt och representativ demokrati. Till exempel definieras flytande demokrati av Donoso (2003) som “ett röstningssystem som migrerar längs linjen mellan direkt och representativ demokrati“, av Green-Armytage (2015: 190) som “en mellanväg mellan dessa två val” eller igen av Blum och Zuber (2016: 165) som

ett förfarande för kollektivt beslutsfattande som kombinerar direkt demokratiskt deltagande med en flexibel redogörelse för representation.

Dessa definitioner är ägnade att identifiera karaktären av flytande demokrati som varken ett rent direkt eller ett rent representativt kollektivt beslutsfattande system. Dessa definitioner kan dock isolerat inte tydligt skilja mellan flytande demokrati och närliggande begrepp, till exempel halvdirekta demokratier med initiativ och folkomröstningar som Schweiz eller USA.

Sällan försöker forskare med sina egna definitioner av flytande demokrati, som tenderar att vara ganska kontextspecifika och icke-generaliserbara. Vissa av dem är ganska djupa och differentierade och saknar därför de krav på sammanhängning och sparsamhet som beskrivs i metodanmärkningar. Till exempel, Ford (2002: 4) räknar upp sex kärnprinciper för delegativ demokrati:

  1. 1. val av roll,
  2. 2. låga hinder för deltagande,
  3. 3. delegerbar auktoritet,
  4. 4. individuell integritet,
  5. 5. delegerbart ansvarstagande och
  6. 6. individstyrd omdelegering. 

Punkt 1 motsvarar principen om frivillig delegering, punkt 3 principen om proxy-representation. Ändå kan en ideal typ av flytande demokrati konstrueras utan de andra egenskaperna: punkt 6 härleds från principen om frivillig delegering, medan 2, 4 och 5 är viktiga demokratiska element som inte är unika för flytande demokrati.

På liknande sätt listar Blum och Zuber (2016: 165) fyra väsentliga “delar”:

  1. 1. direkt demokrati,
  2. 2. flexibla delegeringar,
  3. 3. metadelegering och
  4. 4. omedelbar återkallelse. 

Trots en exakt beskrivning av flytande demokrati-processen ger denna lista ingen sparsam definition. Komponent 2 motsvarar principen om frivillig delegering, som lyfter fram förmågan att fördela sin röststyrka flexibelt snarare än frivilligt. Ändå kan del 1, 3 och 4 alla inordnas under 2 och är i bästa fall i ytterkanten till flytande demokrati. Om jag är fri att delegera när jag vill kan jag rösta direkt när jag bestämmer mig för att inte delegera. Det följer också, som jag hävdar i Frivillig delegering (se Del 3), att delegater har samma rätt till delegering. På liknande sätt kan befogenheten att återkalla delegering härledas från nödvändigheten att bevara delegeringarnas frivillighet.

Medan proxy-representation utelämnas från Blum och Zubers grundmodell, anser Alger (2006: 4) att

fördelningen av proxy-röster mellan representanter och den resulterande röstvikten för representant [är den] viktigaste egenskapen vid röstning genom fullmakter. 

Alger’s diskussion om ämnet är primärt inriktad på proxy-röstning på bekostnad av principen om frivillig delegering, som misstolkas.

Slutligen föreslår Miller (1969: 107–8) definitionen att flytande demokrati är ett “program för att göra de bättre egenskaperna hos direktröstning kompatibla med den praktiska nödvändigheten av viss representation“, som argumenteras i nästa avsnitt där jag anser att min egen definition är en anpassning och förfining av Millers första försök att definiera ett begrepp som vid den tiden fortfarande var namnlöst.

Chiara Valsangiacomo, Institutionen för statsvetenskap, ordförande för politisk filosofi, University of Zurich, Affolternstrasse 56, 8050 Zürich.
E-post: chiara.valsangiacomo@uzh.ch

Läs artikeln i sin helhet och i originalspråk via länken nedan:
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/spsr.12486