Sundin vill att Liberalernas medlemmar ska få rösta om januariavtalet
Före detta riksdagsledamoten Mathias Sundin för Liberalerna säger till SR att Liberalernas partimedlemmar bör få rösta om januariavtalet.
Sundin anser att medlemmarna bör få vara med och bestämma partiets vägval om att stanna eller lämna samarbetet med regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet samt Centerpartiet. Det bästa enligt Sundin vore om partistyrelsen själv tog tag i initiativet.
Liberalerna har under en längre tid haft öppna interna strider om sin position i riksdagen och deras politiska ställningstagande. Dom öppna konflikterna eldas allt mer på ju mer partiet sjunker i oppositionsmätningarna.
Mathias Sundin föreslår att medlemsomröstningen bör ske i hela landet samtidigt nu under våren.
”Det finns uppenbarligen väldigt skilda åsikter i partiet.”, säger Sundin till SR.
Om inte partistyrelsen tar tag i initiativet kommer Mathias Sundin uppmuntra länsförbunden att själva hålla lokala medlemsomröstningar om januariavtalet.
”Da steh’ ich nun, ich armer Tor, Und bin so klug als wie zuvor!” (Då står jag nu, jag arme dåre Och är lika klok som förut!)
Det låter Goethe sin Faust säga. Detta år läggs växlar in; de 26 september i Förbundsdagsvalet. Vart fjärde år inriktar Mehr Demokratie sina krafter på detta datum. Det har sin strategiska logik; vill vi genomföra landsomfattande beslutande folkomröstning, behövs en grundlagsändring. För detta måste någon lämna in ett lagförslag till Förbundsdagen. Kommer förslaget från oppositionen har det ingen chans, eftersom den regeringsbildande partigruppen knappast tar fasta på något som kommer från politiska motståndare. Alltså måste förslaget komma från regeringssidan. De företar sig dock bara det som skrivits in i koalitionsöverenskommelsen. Varken mer eller mindre. Alltså: direktdemokratin måste in i överenskommelsen, annars blir det ingenting. Fram till hösten såg det inte alls illa ut. Men sedan hade de Gröna sin partidag – och strök direktdemokratin ur grundprogrammet. Men det som inte står i grundprogrammet, kommer inte in i valprogrammet, och det som inte finns där, hör inte hemma på koalitionsförhandlingens bord. De Gröna har alltså debarkerat. Och SPD? De var redan vid valet 2017 mer tvekande än beslutsamma. Då återstår CSU. Vi får väl se.
Was tun, was haben wir nun vor? Da stehen wir und sind so klug als wie zuvor. (Vad göra, vad har vi nu framför oss? Då står vi och är lika kloka som förut.)
Ett utförligt bidrag i #1 2021 av mdmagazin handlar om det gröna dilemmat – och söker en utväg. Styr de över medborgarråden? Det kommer att visa sig. I varje fall skapar de skola – i kommuner, delstater och på förbundsnivå. Denna utgåva ger en överblick och en inblick i det inre livet. Det hela kan bli en utblick över förstärkt medborgardelaktighet – och nödvändigheten av en utbyggd direktdemokrati på alla politiska nivåer, annars blir även detta snarare irrväg än utväg. Det ska betonas att kampanjen ABSTIMMUNG21 går igång. Även den finns i denna upplaga. En kampanj att medverka i. Ty, menade Goethe, inte i Faust, men i ett brev till Weimars hovråd Rochlitz:
”Det finns tidevarv, när det rätteligen är, ja oundvikligt, att gemensamt smida järnet.”
En givande läsning önskar
Er Ralf-Uwe Beck talesperson för Mehr Demokraties styrelse (Översättn L Hedman)
Detmold, Castrop-Rauxel och Würzburg har nyligen gått med i Consul. Bamberg står på tur inom kort, liksom initiativet ’German Zero’. München kommer att starta inom de närmaste månaderna. Det är ändå bara början. Consul blir allt mer en fast beståndsdel i den tyska delaktighetens landskap och hjälper genom sitt enastående koncept även kommuner med en digital delaktighet, som det annars inte varit läge för.
Sommaren 2019 var deltagandeplattformen ”Consul” ännu nästan okänd i Tyskland. Endast några experter hade tills dess åtminstone hört talas om det – egentligen förvånansvärt eftersom Consul dock är världens mest framgångsrika mjukvara för delaktighet. Den utvecklades i Madrid 2015 och användes sedan i flera storstäder som New York, Buenos Aires och Porto Alegre och dessutom på nationell nivå i Colombia och Uruguay. Därtill beröm från både EU och FN. Trots det var Consul till största delen okänd i Tyskland.
Dem har lyckats bättre än väntat. Redan i början av året kunde vi sända upp den första testballongen med demokrati-eventet ”Olympia 12062020”. Mer än 20 000 deltagare har sänt in och utvärderat petitioner och understött initiativ på områdena demokrati, klimat och mänskliga rättigheter. Detta har hjälpt oss att förstå mjukvaran bättre och inse flexibiliteten hos de möjliga användningarna.
Under månaderna därefter följde dussintals samtal med kommuner och initiativ. Därvid har vi lärt oss två saker. Många kommuner är medvetna om att de kommit till gränsen för sina vanliga möjligheter till delaktighet. Det gäller både räckvidden och deltagarnas representativitet. Därtill finns det en grundläggande öppenhet gentemot tidsenlig digital delaktighet för medborgare. Vi måste dock lära oss en sak, tålamod! Enbart i München förflöt ett och ett halvt år från de första samtalen till ett positivt beslut. Till starten kommer det att ta ytterligare sex månader.
Det kan också gå fortare, som visats denna sommar av Detmold och Castrop-Rauxel. Båda har gått online med kollaborativa metoder för digitaliseringsstrategi och ungdomsdeltagande. Würzburg kom på hösten med att ta fram en aktionsplan mot buller. Dessutom samtalar vi för närvarande med mer än 70 städer och tendensen är stigande. Framgången hittills beror främst på en gratis open-source-lösning och den starka community som står bakom den. Mer än 140 städer i hela världen och en koordinerande stiftelse; Consul-Foundation, i vilken 14 internationella fristående organisationer (NGO) är medlemmar (bl a Mehr Demokratie i styrelsen) och sörjer för en ständig vidareutveckling och talrika användningsexempel. För att lyckas med ett sådant nätverkande även i Tyskland, har vi inrättat ett gemensamt forum för alla intresserade kommuner och planerar evenemang för kommande år i avsikt att intensifiera erfarenhetsutbytet och göra det beständigt.
En ytterligare orsak till framgången för mjukvaran är dess anpassbarhet för en kommuns behov. Consul erbjuder för närvarande verktyg för deltagande såväl som möjligheten att frikoppla dem efter behov eller för projekt. Därvid står vi som rådgivare vid sidan. Genom kombinationen av erfarenhet av verksamhet off-line, över design av plattformen till mobilisering och publicering, stöder vi kommunerna vid implementeringen.
Consul behöver dock inte inskränkas till kommuner. Insats är tänkbar överallt där gemensamma beslut ska fattas. German Zero planerar insats med Consul för kollaborativ utveckling av en klimatlag och under tiden finns en egen Consul-instans för skolor.
Dessa framgångar och de möjligheter Consul erbjuder, ger oss tillförsikt att en stark landsomfattande community kommer att utvecklas och att Consul blir motor för en ny form av medborgardeltagande. Och Mehr Demokratie är i första linjen då.
(från Mehr Demokraties hemsida 2021-01-27, text Simon Strohmenger, press- & informationsarbetare vid Mehr Demokratie Bayern; översättning: L Hedman)
Biståndsmyndigheten Sida ska bidra till att sju miljoner extremt fattiga i Tanzania får ett lågt ”barnbidrag”, utbetalt via kvinnan i hushållet och med villkor att barnen går i skolan och besöker hälsovården. Det svenska direktstödet på en halv miljard kronor ska förbättra levnadsvillkoren för människor som lever i extrem fattigdom i Tanzania med bättre mat, hälsa och utbildning samt ge möjlighet att hitta en egen försörjning.
Kvinnor får kontantstöd inom ramen för PSSN-programmet som Sida stödjer i Tanzania. Foto: Gisela Strand/Sida Syntolkning: En kvinna får pengar från en person som sitter bakom ett bord.
Hälften av Tanzanias befolkning är extremt inkomstfattig – lever på mindre än 1,90 dollar per dag – och fler kvinnor än män lever i fattigdom. Möjligheterna till anställning är begränsade, samtidigt som pandemin gett ytterligare negativa ekonomiska effekter.
Sida har 2016–2020 bidragit till ett motsvarande stöd, men som inte täckte hela landet. Utvärderingarna har visat på minskad inkomstfattigdom, förbättrad tillgång till mat, ökat deltagande i skolgång och att hushållen stärkt förutsättningarna att öka sin egen inkomst. Nu 2020–2024 kommer fas två, med fortsatta kontantstöd kombinerat med offentliga arbetstillfällen och insatser för att skapa egen försörjning, och som utvidgas till att omfatta extremt fattiga i hela landet.
– Det innebär att 7 miljoner extremt fattiga kvinnor, flickor, pojkar och män i Tanzania under tre till fyra år per familj kan få 90–460 kronor i månaden – ungefär som ett barnbidrag – till mat, skolgång, boende och hjälp att starta mikroföretag. Detta är ett mycket bra sätt att nå de fattiga för att de ska få en drägligare tillvaro och skapa bättre förutsättningar för sig själva och sina familjer, säger Ulf Källstig, chef för Sidas Afrikaavdelning och fram till i somras biståndschef för Sida i Tanzania.
Stödet betalas ut varannan månad ut till kvinnan i de hushåll som inkluderar en vuxen kvinna. Stödets storlek avgörs av och villkoras till antalet barn, att större barnen går i skolan och mindre barn gör hälsokontroller, personer med funktionsvariation och att hushållet deltar i offentliga arbetstillfällen. Ytterligare stöd ges till hushåll som startar mikroföretag eller utbildar sig för att hitta anställning.
– Offentliga arbetstillfällen inkluderar projekt som beslutas på byinvånarna utifrån behoven i byn. Det kan vara exempelvis trädplantering, bygge av bro för att göra det möjligt för skolbarnen att komma till skolan säkert också under regnperioden, eller att gräva en damm för fiskodling som hela byn då får del av. Det finns också kombination av offentliga arbetstillfällen och start av eget litet företagande – allt från biodling för produktion av honung till verksamhet inom turistnäringen, säger Ulf Källstig.
Sverige genom Sida bidrar med 550 miljoner kronor, jämte en rad andra länder och Tanzanias egen regering, medan Världsbanken lånar ut 3,8 miljarder kronor, där en viss andel inte behöver betalas tillbaka
Tanzania har under flera år varit en av de främsta mottagarna av svenskt bistånd men i den nuvarande strategin har stödet minskats med cirka 20 procent jämfört med tidigare.
Sida stödjer flera insatser som syftar till att motverka utvecklingen med att kränkningar av de mänskliga rättigheterna blir allt vanligare, exempelvis Legal and Human Rights Center som jobbar med ”barfotaadvokater”, volontärer med juridisk kunskap, för att lösa marktvister och bistå vid skilsmässor och driva mål mot staten när de anser att nya lagar inte följer grundlagen. Tanzania Human Rights Defenders Coalition skyddar försvarare av mänskliga rättigheter.
Sida stödjer Union of Tanzania Press Clubs som samlar lokala journalister i hela Tanzania genom 28 pressklubbar i lika många regioner.
Education Programme for Results ska stärka landets grundskola, exempelvis genom att se till att skolpengen når skolorna i tid, att de lärare som finns är jämnt fördelade mellan skolor och att ta fram statistik.
Sida prioriterar flickors utbildning, bland annat genom stöd till Karibu Tanzania Organisation som exempelvis erbjuder folkhögskoleutbildning för unga mödrar.
Sida stödjer flera insatser för att utveckla jordbrukssektorn. Tanzania Horticultural Association arbetar exempelvis med att utbilda jordbrukare i hållbara odlingsmetoder, skapa förutsättningar för dem att sälja sina produkter och uppmuntra till att odla mer frukt, grönsaker, kryddor och blommor, vilket ger högre avkastning än majs och kassava.
Genom en garanti bidrar Sida även till Private Agricultural Sector Support som bistår jordbrukare i att ta fram affärsplaner och erbjuder även lån.
Sida stödjer arbetet med att öka tillgången till el på landsbygden, både genom att bygga nya nät, förtäta de kraftnät som redan finns och genom att stödja småskalig elproduktion.
WWF driver flera projekt i Tanzania där återplantering och skogsskydd används som ett sätt för människor att försörja sig.
Forskning. Just nu samarbetar 12 svenska universitet med tre universitet i Tanzania där de tillsammans forskar på bland annat matsäkerhet, vatten och sanitet samt företagsekonomi med fokus på jordbruk och turism.
Majoritetens nej till folkomröstning stoppade Knivstas omförhandling.
Majoriteten bestående av M, C, S, V och Mp samt oppositionspartiet KD:s nej till folkomröstning om fyrspårsavtalet försämrade Knivsta kommuns möjligheter till en omförhandling av avtalet med staten.
Det skriver gruppledaren Lennart Lundberg och ordförande Pierre Janson i Knivsta. NU
Den nionde december kom regeringens svar till Knivsta kommun: det blir ingen omförhandling av det avtal som kräver att Knivsta kommun ska bygga 15 000 bostäder som motprestation för att få två nya järnvägsspår genom kommunen från Uppsala till länsgränsen till Stockholm. Uppsalas pris för samma avtal är 33 000 bostäder. Mer än dubbelt så många bostäder som Knivsta ingått avtal om, men Uppsala är tolv gånger större än Knivsta.
Knivstas löfte innebär en tredubbling av befolkningen till cirka 55 000 invånare år 2057.
Knivsta.Nu anser att det är en orimligt stor tillväxt för kommunen och avtalet med staten saknar stöd från många av Knivstas invånare.
Det var därför ett Folkinitiativ startades för en folkomröstning om avtalet och det samlade in nästan 1 700 godkända namn.
Tyvärr röstade 21 av kommunfullmäktiges 31 ledamöter nej till folkomröstningen med motivet att “det var för dyrt att hålla en folkomröstning” och ”att det skulle gå fortare att gå på omförhandling direkt.”
Det var ett beslut som kommer bli dyrt för kommunen. Det visade sig vara en allvarlig felbedömning då det slutade med ett blankt nej från regeringen att omförhandla Knivstas avtal. De skäl som kommunen anförde, var ”inte förhållanden som var okända när avtalet slöts 2017” skriver regeringen i sitt svar med nej till Knivsta kommun.
Med facit i hand undrar vi hur seriös viljan från majoriteten var att verkligen få till en omförhandling av avtalet? Var det i själva verket bara ett spel för galleriet för att lugna de 1 646 kommuninvånare som begärde en folkomröstning om ”att väsentligt minska antalet bostäder som fyrspårsavtalet föreskriver”.
Kristdemokraternas väljare måste undra hur deras parti som själva begärde en folkomröstning om fyrspårssavtalet 2017, tre år senare aktivt väljer att med sina fyra mandat fälla ett förslag om folkomröstning?
Nu sitter Knivsta kommun fast i ett avtal som kräver en utbyggnad som en stor del av invånarna inte vill ha, till en kostnad som ingen vet hur stor den blir!! Knivsta kommun saknar inom kort möjligheter att tillåta fler detaljplaner då befintligt reningsverk har nått sitt maxtak. Det finns ingen långsiktig plan kring hur trafikflöden till och från Alsike skall lösas. Vad kostnaderna blir för alla nya skolor/förskolor som kommer att krävas finns inte heller beskrivet. Bara en ny lösning för avloppsrening lär kosta mellan 1–1,5 miljarder kronor. Som ska betalas av kommuninvånarna via skatten eller vattentaxan.
Det som kan förändra läget för om en omförhandling är om regeringen inte får in både fyrspårsutbyggnaden och en nödvändig ombyggnad av Uppsala C i nästa infrastrukturproposition 2022. Om regeringen inte levererar fyra spår till 2034–2035 som utlovat är inte heller Knivsta kommun bunden av de tidpunkter som anges för att bygga 15 000 bostäder.
Knivsta.Nu kommer att fortsätta driva kravet på omförhandling av fyrpårsavtalet även om det skulle kräva en ny namninsamling för en folkomröstning. Att inte lyssna på kommuninvånarnas vilja ser vi som ett allvarligt problem för demokratin.
Lennart Lundberg, oppositionskommunalråd och gruppledare för Knivsta.Nu Pierre Janson, ordförande i Knivsta.Nu
Gruppbild på regeringen 2020-10-08.
Frånvarande är Amanda Lind och Peter Eriksson.
Regeringskansliet har publicerat en sammanställning från regeringens departement med ett urval av de viktigare förändringarna som sker inför årsskiftet.
Arbetsmarknadsdepartementet ansvarar för frågor och ärenden som rör arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Departementet ansvarar också för jämställdhet, mänskliga rättigheter på nationell nivå, integration, arbetet mot segregation och diskriminering samt barnets rättigheter.
Den tillfälliga lättnaden i arbetsvillkoret förlängs
Gäller till och med: 1 januari 2023 Den tillfälliga lättnaden i arbetslöshetsförsäkringens arbetsvillkor förlängs till och med den 1 januari 2023. Lättnaden innebär att det krävs färre arbetade timmar för att uppfylla arbetsvillkoret än normalt.
Den tillfälliga möjligheten för företagare att utföra vissa begränsade åtgärder i verksamheten förlängs
Gäller till och med: 31 december 2021 Den tillfälliga möjligheten för företagare att utföra vissa begränsade åtgärder i verksamheten och samtidigt få arbetslöshetsersättning förlängs till och med den 31 december 2021.
De tillfälligt höjda ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen förlängs
Gäller till och med: 1 januari 2023 De tillfälliga höjningarna av ersättningsbeloppen förlängs till och med den 1 januari 2023. Den höjda ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen omfattar även det aktivitetsstöd som lämnas till personer som uppfyller villkoren för rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Det högsta beloppet i grundförsäkringen, som har höjts från 365 till 510 kronor per dag, kvarstår. Motsvarande höjning gäller för de arbetslösa som har det lägsta beloppet i den inkomstrelaterade försäkringen. Det höjda taket i arbetslöshetsförsäkringens inkomstrelaterade ersättning kvarstår också. Taket de första 100 dagarna är därmed 1 200 kronor per dag och därefter 1 000 kronor per dag. Tidigare beslutade lägsta nivåer för dagpenning, 255 kronor per dag, förlängs.
Finansdepartementet
Finansdepartementet ansvarar för frågor som rör statens ekonomi. Det handlar om samordning av statens budget, prognoser och analyser, skattefrågor samt styrning och förvaltning av statens verksamhet. Dessutom ansvarar departementet för frågor som rör finansmarknad, bostäder och samhällsplanering samt konsumentlagstiftning
Tidsgränsen för expertskatt utvidgas
Ikraftträdande: 1 januari 2021 Tidsgränsen för den skattelättnad, som bland annat utländska experter och forskare kan få enligt de så kallade expertskattereglerna, utvidgas till fem år från dagens tre. Förändringen, som gäller för vistelser i Sverige som påbörjas efter den 31 maj 2020, innebär att de svenska reglerna i högre grad motsvarar reglerna i andra länder i Europa, som till exempel Finland och Danmark. Regelförändringen är också viktig för att den kan stärka Sveriges långsiktiga förmåga att konkurrera om internationell kompetens. 11 (56)
Schablonintäkten för uppskjuten skatt på vinst vid bostadsförsäljning tas bort
Schablonintäkten för uppskjuten skatt på vinst vid bostadsförsäljning (den så kallade uppskovsräntan) tas bort. Både befintliga och framtida uppskov omfattas av de nya reglerna. Den som avyttrar en privatbostad med vinst och förvärvar en ny bostad kan under vissa förutsättningar få uppskov med beskattning av kapitalvinsten. Den som har ett uppskov betalar ränta för den latenta skattekredit som uppskovet innefattar. Räntebeläggningen sker lagtekniskt genom att den som har ett uppskov tar upp en särskild schablonintäkt i inkomstslaget kapital. De nya reglerna innebär att den som har ett uppskov inte längre ska ta upp en schablonintäkt till beskattning.
Rutavdraget utvidgas och taket höjs
Ikraftträdande: 1 januari 2021 Rutavdraget utvidgas med fyra nya tjänster och taket för avdraget höjs till 75 000 kronor. Utvidgningen innebär att tvätt och vård av kläder och hemtextilier vid en tvättinrättning, en möbleringstjänst, en transporttjänst som avser bortforsling av bohag och annat lösöre från bostaden till försäljningsverksamhet som drivs i syfte att främja återanvändning samt en tjänst som avser enklare tillsyn av bostaden kommer att omfattas av rutavdraget.
Åtgärder på skatteområdet mot icke samarbetsvilliga jurisdiktioner
Ikraftträdande: 1 januari 2021 Det införs ett avdragsförbud i inkomstskattelagen för interna och externa ränteutgifter på skulder till företag i vissa icke samarbetsvilliga jurisdiktioner. Enligt avdragsförbudet får ett företag inte dra av ränteutgifter avseende en skuld till ett företag som hör hemma i en jurisdiktion som är upptagen i en gällande och offentliggjord förteckning över stater eller jurisdiktioner utanför EU som av medlemsstaterna gemensamt har bedömts vara icke samarbetsvilliga på skatteområdet. Vidare säkerställs tillämpningen av de så kallade CFC-reglerna när det gäller Trinidad och Tobago. CFC-reglerna innebär att svenska delägare i utländska bolag i vissa fall beskattas löpande för bolagets inkomst. Ändringen föranleds av Ekofinrådets riktlinjer om motåtgärder på skatteområdet mot icke samarbetsvilliga jurisdiktioner som antogs den 5 december 2019 och syftar till att motverka att metoder som inte uppfyller internationella standarder och granskningskriterier tillämpas.
Bestämmelserna om nedsättning av arbetsgivaravgifterna för den först anställda görs permanenta
Ikraftträdande: 1 januari 2021 Sedan 2017 finns en möjlighet för vissa så kallade enmansföretag att få en nedsättning av arbetsgivaravgifterna när en första person anställs i företaget. Med enmansföretag avses aktiebolag som inte har någon anställd eller endast 13 (56) har en anställd som också är delägare, handelsbolag utan anställda och högst två delägare samt enskilda näringsidkare utan anställda. Nuvarande regler om sådan nedsättning av arbetsgivaravgifterna är tillfälliga och upphör vid utgången av 2021, men görs permanenta den 1 januari 2021.
Skattereduktion för förvärvsinkomster införs
Ikraftträdande: 1 januari 2021. Den nya skattereduktionen för förvärvsinkomster innebär att skatten på inkomster från såväl arbete och pension som socialförsäkringsförmåner sänks med upp till 1 500 kronor per person och år 2021. Full skattereduktion med 1 500 kr ges till dem som har en beskattningsbar förvärvsinkomst överstigande 240 000 kronor per år, vilket ungefär motsvarar inkomsten hos de lägsta kollektivavtalsenliga heltidslönerna.
Justerande bestämmelser om avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativt räntenetto införs
Ikraftträdande: 1 januari 2021 Reglerna om avdrag för koncernbidragsspärrade underskott ändras. Ändringen innebär bland annat att företag som har underskott från tidigare år, kommer att kunna dra av underskotten mot det överskott som kan uppstå på grund av att företaget inte får dra av alla sina ränteutgifter.
Vissa ändringar i skattelagstiftningen till följd av resolutionsregelverket
Ikraftträdande: 1 januari 2021 För att inte försämra möjligheterna att hitta en långsiktig lösning på ett resolutionsförfarande ska tidigare års underskott inte begränsas av beloppsspärren i bestämmelserna om underskottsavdrag om det sker en ägarförändring i ett företag som före ägarförändringen var försatt i resolution. Motsvarande gäller det fall ett undantag från begränsning av rätten att utnyttja kvarstående negativt räntenetto vid ägarförändringar eller vid fusion eller fission aktualiseras för ett företag som har försatts i resolution. 15 (56) Ett syfte med ändringen är att åtgärder som genomförs i ett företag i resolution inte ska medföra skatteeffekter som minskar möjligheten till en framgångsrik utgång av resolutionsförfarandet. Genom ändringen införs regler i skattelagstiftningen till följd av resolutionsregelverket som trädde i kraft den 1 februari 2016.
En regional skattereduktion införs i vissa glest befolkade kommuner
Ikraftträdande: 1 december 2020, men tillämpas från och med det beskattningsår som infaller efter 31 december 2019. Införandet av en regional skattereduktion innebär att skatten sänks med 1 675 kronor per år och person för boende i vissa glest befolkade kommuner, främst i Norrland och nordvästra Svealand. För att ta del av skattereduktionen ska en person vara folkbokförd i någon av de aktuella kommunerna senast 1 november året före beskattningsåret. Åtgärden utgör både en kompensation och en regional stimulans som kan underlätta och i viss mån attrahera fler personer att bo och arbeta i de här delarna av landet. För fysiska personer som har företag vars resultat de själva beskattas för, till exempel enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag, införs genom förslaget en skyldighet att i inkomstdeklarationen ange om andra stöd av mindre betydelse har tagits emot under beskattningsåret och de två föregående beskattningsåren. Skyldigheten gäller dock endast om det stöd som har tagits emot överstiger 150 000 kronor.
En skattereduktion införs för personer som gör gröna investeringar
Ikraftträdande: 1 januari 2021 Skattereduktionen ges för arbets- och materialkostnader. Reduktionen utformas med en fakturamodell av motsvarande slag som den som finns för rut- och rotavdrag, så att köparna kan få del av skattelättnaden redan vid köpet. Därmed är den enskilde inte längre beroende av hur mycket medel som finns anslagna för ett visst år för att få en subvention. Skattereduktion kan medges med 15 procent för solceller och 50 procent för lagring av egenproducerad elenergi och laddningspunkter till elfordon. Den får uppgå till högst 50 000 kronor per person och beskattningsår. Skattereduktionen ersätter de nuvarande stöden till fysiska personer enligt förordningen om statligt stöd till solceller, förordningen om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi och förordningen om bidrag till privatpersoner för installation av laddningspunkt till elfordon.
Den permanenta skatteklyftan mellan pension och lön för personer över 65 år tas bort
Ändringen innebär att det sista steget tas för att ta bort skatteklyftan mellan löntagare och pensionärer som uppstått till följd av jobbskatteavdragen. Sänkningen träffar de över 65 år med inkomster mellan 17 700 och 118 200 kronor i månaden. För en person över 65 år med en månadsinkomst på 21 000 kronor innebär förslaget en skattesänkning på drygt 800 kronor per år. De över 65 år med lägre inkomster har fått sänkt skatt tidigare. Skattesänkningen sker genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget. Den tillfälliga skatteklyftan försvinner från 2023. Samtidigt som skatten sänks för personer över 65 år den 1 januari 2021, införs också en tillfällig 17 (56) skattereduktion på arbete under två år. Syftet med den tillfälliga skattereduktionen är att kompensera för ökade arbetskostnader kopplade till utbrottet av coronaviruset. Den tvååriga skattereduktionen på arbete innebär att det kommer finnas kvar en tillfällig skatteklyfta mellan löntagare och pensionärer 2021 och 2022.
Kommuner och andra fastighetsägare får möjlighet att söka stöd för åtgärder som bidrar till gröna och trygga samhällen
Ikraftträdande: 15 januari 2021 Förordningen innebär att Boverket får ge stöd för att genomföra åtgärder för att öka eller utveckla stadsgrönska eller ekosystemtjänster i områden med socioekonomiska utmaningar. Stödet kan sökas av bland annat kommuner och andra fastighetsägare. Stöd får ges för åtgärder som är till nytta för allmänheten utan krav på någon särskild motprestation. Den minsta totala 18 (56) kostnaden för åtgärderna ska uppgå till 200 000 kronor och stöd får ges med högst 50 procent av kostnaderna. Syftet med stödet är att utveckla dessa områden i en grön och hälsofrämjande riktning, samtidigt som det skapas trygga, trivsamma och inkluderande utemiljöer med särskild omsorg om åtgärdernas gestaltning.
Skatten tas bort för donerade måltider till anställda
Ikraftträdande: 1 januari 2021 Under pandemin har det funnits en stor vilja bland allmänheten att donera mat till bland annat sjukvårdspersonal, men förmån av fri kost som anställda får på arbetet är i vissa fall skattepliktig enligt dagens regler. I syfte att inte beskatta måltider som lämnas av allmänheten för att visa anställda uppskattning och stöd i ansträngda arbetssituationer, införs därför en skattefrihet för kostförmån i särskilda fall. Skattefriheten gäller måltider som kommer från någon som saknar samband med arbetsgivaren och när måltiden lämnas utan krav på motprestation. Skattefriheten gäller permanent och retroaktivt från och med den 1 mars 2020 och är inte begränsad till specifikt utpekade yrkeskategorier eller kriser.
Förlängt omställningsstöd under perioden maj och juni-juli
Ikraftträdande: 19 oktober 2020 Regeringen har infört ett omställningsstöd för företag som fått minskad omsättning till följd av pandemin. Förordningen förlänger omställningsstödet till att även omfatta perioden maj till juli 2020. För maj ges stödet till företag som har haft minst 40 procent lägre omsättning och för juni och juli ges stöd till företag som haft 50 procent lägre omsättning i jämförelse med motsvarande period 2019. Stödet ges med en andel av de fasta kostnaderna. För maj ges stödet med max 150 miljoner kronor per företag och för juni och juli med max åtta miljoner kronor. Ansökan är öppen mellan den 19 oktober och 30 november 2020. Stödet är godkänt av EU-kommissionen.
Försvarsdepartementet
Försvarsdepartementet ansvarar för frågor om landets försvar, totalförsvaret, internationellt försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete, försvarsunderrättelseverksamhet, internationella insatser samt folkrätt vid väpnad konflikt
Regeringen får besluta om operativt militärt stöd till Finland
Ikraftträdande: 15 oktober 2020 En ny reglering införs om operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland. Regeringen får möjlighet att besluta om att sätta in svenska väpnade styrkor för att bistå Finland med att hindra kränkningar av finskt territorium och att ta emot militärt stöd i form av militära styrkor från Finland för att hindra kränkningar av svenskt territorium eller möta ett väpnat angrepp mot Sverige. Områden där finska styrkor lämnar stöd ska kunna beslutas vara skyddsobjekt och finsk militär personal ska kunna bevaka skyddsobjektet. Finska styrkor ska kunna anlitas för att genomföra svensk myndighets beslut om undanförsel och förstöring. Vissa frågor rörande finsk militär luftfart i Sverige regleras. Även vissa andra författningsändringar görs, för att skapa bättre förutsättningar för finsk militär att lämna stöd i Sverige.
Tydliggörande av det militära försvarets uppgifter
Ikraftträdande: 1 januari 2021 Förordningarna med instruktion för Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets radioanstalt ändras bland annat för att spegla de mål och uppgifter som det militära försvaret ska ha under den kommande inriktningsperioden 2021–2025. Det tydliggörs att Försvarsmaktens huvuduppgift är att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp.
Totalförsvarets rekryteringsmyndighet byter namn till Totalförsvarets pliktoch prövningsverk
Ikraftträdande: 1 februari 2021 Totalförsvarets rekryteringsmyndighet byter namn till Totalförsvarets pliktoch prövningsverk. Namnbytet genomförs för att ge myndigheten ett namn som tydligt återspeglar dess verksamhet och uppdrag.
Infrastrukturdepartementet
Infrastrukturdepartementet har ansvar för frågor som rör transporter och infrastruktur, digitalisering och it, postfrågor samt energifrågor.
Bestämmelser införs avseende registrering som drönaroperatör
Ikraftträdande: 1 januari 2021. Genom ändringen införs bestämmelser om bland annat vilka uppgifter en ansökan om registrering som drönaroperatör ska innehålla, i vilka fall avregistrering ska ske och för vilka ändamål personuppgifter får behandlas i registret. Transportstyrelsen för registret. Bestämmelserna kompletterar kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/947 av den 24 maj 2019 om regler och förfaranden för drift av obemannade luftfartyg, som föreskriver att alla medlemsstater ska föra ett register över drönaroperatörer.
Åtgärder mot fordonsmålvakter
Ikraftträdande: 1 januari 2021 Som ett led i arbetet med att minska de fordonsrelaterade skulderna till det allmänna och för att stävja användandet av fordonsmålvakter införs bestämmelser om att ett fordon inte får användas om felparkeringsavgifter som uppgår till ett visst belopp inte betalas inom föreskriven tid. Om fordonet ändå används ska fordonets registreringsskyltar omhändertas av en polis eller en bilinspektör. Vidare föreslås vissa mindre ändringar som rör rätten att ta fordon i anspråk för fordringar på vissa skatter och avgifter. Uppgifter om bland annat användningsförbud och att fordon har sålts exekutivt ska föras in i vägtrafikregistret. Ersättningsskyltar eller provisoriska registreringsskyltar ska inte få lämnas ut för ett fordon om användningsförbud råder enligt lagen om felparkeringsavgift och tillfällig registrering ska inte meddelas för dessa fordon.
Rättvisare bestämmelser vid överlast
Ikraftträdande: 1 januari 2021 Beteckningen maximilast ersätts med beteckningen totalvikt i vissa bestämmelser. Ändringen innebär att böterna i stället ska beräknas efter överskridande av fordonets totalvikt, oavsett vilken maximilast fordonet har. Med dagens reglering missgynnas den som har ett fordon vars maximilast är mindre, eftersom böterna vid överlast räknas i procentuell avvikelse sett till fordonets maximilas. Procentsatsen för acceptabelt överskridande av den totala vikten justeras samtidigt från 20 procent till 10 procent av lasten. Skälet är att 10 procent över totalvikten är ett rimligt mått när polisen ska hindra ett överlastat fordon från fortsatt färd. Fordon har ofta en liten marginal över totalvikten innan de blir trafikfarliga att framföra.
Elcertifikatsystemet avslutas redan 2035
Ikraftträdande: 1 januari 2021 Ändringarna innebär bland annat att elcertifikatssystemet avslutas 2035 och att anläggningar, varaktiga produktionsökningar och vissa ombyggnader som genomförts eller tagits i drift efter utgången av 2021 inte får tilldelas elcertifikat. Ändringarna innebär också att regeringen får ett bemyndigande att meddela föreskrifter om ett senare stoppdatum för tilldelning av elcertifikat. En förutsättning för att sådana föreskrifter ska få meddelas är att Sverige och Norge kommer överens om ett annat stoppdatum inom ramen för den gemensamma elcertifikatsmarknaden. I lagen finns också nya grundtermer för beräkning av kvotplikten, och Statens energimyndighet ska under vissa förutsättningar få avsluta elcertifikatskonton och makulera kvarvarande elcertifikat.
Tystnadsplikt införs för tjänsteleverantörer vid utkontraktering av teknisk bearbetning eller lagring av uppgifter
Ikraftträdande: 1 januari 2021 Det införs en ny straffsanktionerad tystnadsplikt för privata tjänsteleverantörer. Lagen gäller när en myndighet, eller ett organ eller en verksamhet som jämställs med en myndighet, genom utkontraktering uppdrar åt en tjänsteleverantör att endast tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra uppgifter. Med tjänsteleverantör jämställs en underleverantör som medverkar till att fullgöra tjänsteleverantörens uppdrag. Tystnadsplikten gäller för den som på grund av anställning eller på något annat sätt deltar i eller har deltagit i en tjänsteleverantörs verksamhet att på uppdrag av en myndighet tekniskt bearbeta eller lagra uppgifter.
Det tillfälligt anpassade sjöfartsstödet förlängs
Ikraftträdande: 1 januari 2021 På grund av det minskade antal passagerare som coronapandemin har medfört har flera rederier varit tvungna att ta ett antal färjor tillfälligt ur trafik och permittera stora delar av personalen. En tillfällig förordning togs därför fram som innebär att sjöfartsstöd lämnas för sjömän som med anledning av coronapandemin permitterats eller sysselsatts med underhåll av fartygen eller liknande arbetsuppgifter, även då fartyget tillfälligt tagits ur trafik. Skälet till att förordningen togs fram var färjornas betydelse för svensk varuförsörjning, export och import men även för persontransporter och besöksnäring. Då smittspridningen inte upphört kvarstår många av problemen som motiverade förordningen om tillfälligt anpassat sjöfartsstöd. Eftersom förordningen upphör att gälla den 31 december 2020 har regeringen därför beslutat om en förordning om fortsatt som upphör att gälla den 1 juli 2021.
Justitiedepartementet
Justitiedepartementet ansvarar bland annat för rättsväsendet, migrations- och asylfrågor, krisberedskap, grundlagar och civilrätt.
En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor
Ikraftträdande: 1 december 2020 I bestämmelserna om vapenbrott och brott mot tillståndsplikten för explosiva varor görs ändringar som innebär att fler enhandsvapen och explosiva varor ska anses vara av särskilt farlig beskaffenhet. Det ska också vid bedömningen av om ett brott är grovt särskilt beaktas om vapen eller explosiva varor innehafts eller hanterats i en sådan miljö att de typiskt sett kan befaras komma till brottslig användning. Dessutom sänks kraven för att ett brott ska anses vara synnerligen grovt, samtidigt som maximistraffen höjs från fängelse i sex år till fängelse i sju år. I lagen om straff för smuggling införs en särskild reglering av smuggling av vapen och explosiva varor. Straffskalorna för de nya brotten motsvarar straffskalorna för vapenbrott och brott mot tillståndsplikten för explosiva varor.
Kompletterande bestämmelser införs till EU:s förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande
Ikraftträdande: 19 december 2020 29 (56) Från och med den 19 december 2020 gäller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1805 av den 14 november 2018 om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande. Förordningen innehåller bestämmelser om att beslut om frysning och beslut om förverkande som har utfärdats i en medlemsstat ska erkännas och verkställas i en annan stat. Bestämmelserna ska förenkla och effektivisera det gränsöverskridande samarbete som syftar till att bland annat komma åt kriminellas brottsvinster för att på så sätt bekämpa grov brottslighet. För att förordningen ska kunna tillämpas i Sverige införs kompletterande bestämmelser i en ny lag. Även en ny förordning och vissa följdändringar i befintliga lagar och förordningar införs.
Datainspektionen byter namn till Integritetsskyddsmyndigheten
Ikraftträdande: 1 januari 2021 Datainspektionen byter namn till Integritetsskyddsmyndigheten. Myndigheten kommer att anges med det nya namnet i författningar där namnet förekommer.
Förskottsbetalning införs i vissa ärenden om utlämnande av allmän handling
Ikraftträdande: 1 januari 2021 Att kunna ta del av allmänna handlingar är en viktig del i det demokratiska samhället. Den som önskar ta del av en allmän handling har rätt att få en kopia av handlingen mot en fastställd avgift. Samtidigt förekommer det att personer som begärt ut kopior av allmänna handlingar inte betalar avgiften. För att komma till rätta med införs en bestämmelse som gör det möjligt för myndigheter att helt eller delvis ta betalt för kopiorna i förväg.
Medarbetarskydd för polisanställda stärks
Ikraftträdande: 1 januari 2021 Det införs en ny bestämmelse i polislagen som utökar möjligheten att kroppsvisitera personer som förhörs i polisens lokaler. Det görs också en lagändring som innebär att även civilanställda vid Polismyndigheten ska kunna ha kvalificerade skyddsidentitet. Slutligen utvidgas Säkerhetspolisens möjligheter att från hälso- och sjukvården, Kriminalvården och Rättsmedicinalverket inhämta uppgifter om enskilda i sin personskyddsverksamhet. Ändringarna syftar till att förstärka medarbetarskyddet för polisanställda.
Passavgiften höjs med 50 kronor
Ikraftträdande: 1 januari 2021 Ändringen innebär att avgiften för att ansöka om pass höjs från 350 kronor till 400 kronor. Detta gäller för ansökningar om vanligt pass och extra pass som görs hos Polismyndigheten. Anledningen till höjningen är att Polismyndighetens passverksamhet har gått med underskott de senaste åren.
Ungdomsövervakning – ny påföljd för unga lagöverträdare
Ikraftträdande: 1 januari 2021 Lagändringarna innebär att det införs en ny påföljd för unga lagöverträdare, ungdomsövervakning. Påföljden ska kunna utdömas i fall där varken ungdomsvård eller ungdomstjänst är tillräckligt ingripande påföljder med hänsyn till brottslighetens straffvärde och art samt den unges tidigare brottslighet. Domstolen ska få bestämma tiden för påföljden till mellan sex månader och ett år och Kriminalvården ska ansvara för verkställigheten. Den som döms till påföljden ska bland annat meddelas föreskrifter om rörelseinskränkningar, som ska bestå i antingen ett förbud att lämna bostaden under helgkvällar och helgnätter eller andra rörelseinskränkningar som till exempel ett förbud att vistas på en viss plats eller inom ett visst område. Inskränkningarna ska kontrolleras med fotboja
Utvidgade möjligheter att förvandla obetalda böter till fängelse
Ikraftträdande: 1 januari 2021 Lagändringen innebär att kravet på att det ska vara uppenbart att den bötfällde av tredska inte har betalat sina böter tas bort. Det ålderdomliga ordet tredska byts också ut mot trots. Böter ska alltså förvandlas till fängelse om de inte har kunnat drivas in på grund av trots från den bötfällde. Syftet är att personer som har ekonomiska möjligheter att betala sina böter också ska göra det.
En effektivare kommunal räddningstjänst
Ikraftträdande: 1 januari 2021. Kommunerna får dock tid till den 1 januari 2022 för att anta nya handlingsprogram och uppfylla kravet på att ständigt upprätthålla övergripande ledning av räddningstjänsten.
Ändringarna innebär en starkare statlig styrning av kommunernas förebyggande verksamhet och räddningstjänst genom ett nytt nationellt mål för den förebyggande verksamheten, tydligare handlingsprogram samt utökad föreskriftsrätt för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Kommunerna åläggs att upprätthålla en övergripande ledning av räddningstjänsten och får en möjlighet att delegera uppgifter på ett mer flexibelt sätt. Tillsyn och stöd förstärks genom en koncentration till MSB med möjlighet att förelägga kommunerna att avhjälpa brister. MSB får även möjlighet att under vissa förhållanden kunna prioritera och fördela tillgängliga förstärkningsresurser nationellt. Syftet är att stärka Sveriges förmåga att kunna hantera stora och allvarliga olyckor.
Utökade möjligheter till digital kommunikation i domstolsprocesser
Ikraftträdande: 1 januari 2021 Lagändringarna innebär bland annat att en stämningsansökan i tvistemål och andra ansökningar enligt rättegångsbalken ska få göras digitalt. Ansökan ska i så fall skrivas under med en avancerad elektronisk underskrift. Rättegångsfullmakter ska få utfärdas i digital form och skrivas under med en avancerad elektronisk underskrift, och ett ombud som är offentlig försvarare ska inte behöva ge in en fullmakt annat än om rätten anser att det behövs. Onödiga krav på att en part ska tillhandahålla papperskopior tas också bort. Ändringarna syftar till att möjliggöra eller underlätta digital kommunikation i domstolsprocesser.
Samtliga migrationsdomstolar blir behöriga att pröva viseringsmål
Ikraftträdande: 1 januari 2021 Ändringen innebär att samtliga migrationsdomstolar blir behöriga att pröva viseringsmål. Viseringsmålen fördelas mellan migrationsdomstolarna utifrån vilken världsdel beslutet om visering är fattat.
Minoritetsskyddet stärks i aktiebolag och ekonomiska föreningar, däribland bostadsrättsföreningar
SFS: 2020:985–997 Ikraftträdande: 1 januari 2021 Ändringarna innebär bland annat att en särskild granskare eller minoritetsrevisor kan utses av Bolagsverket utan att frågan först behandlas på en bolags- eller föreningsstämma, om ägare till minst en tiondel av aktierna i bolaget respektive en tiondel av medlemmarna i föreningen står bakom ansökan. Det införs också ett krav på att en särskild granskare ska vara lämplig och oberoende. Åtgärderna gör det svårare för till exempel styrelsen i ett bolag eller en förening att motarbeta en minoritet av aktieägares eller medlemmars insyn. I privata aktiebolag och i ekonomiska föreningar ska den som har ansökt om en särskild granskare i undantagsfall kunna bli ersättningsskyldig för kostnader för den särskilda granskaren. Detta motverkar att reglerna missbrukas.
Skärpta regler för att minska olaglig tillverkning av sprängämnen
SFS: 2020:860–861 Ikraftträdande: 1 februari 2021 Lagändringar genomförs med anledning av en ny EU-förordning om sprängämnesprekursorer, det vill säga kemiska ämnen som kan användas för legitima ändamål men också missbrukas för att tillverka sprängämnen. EU- förordningen innebär att ett antal listade ämnen även fortsättningsvis inte får tillhandahållas till, samt införas, innehas eller användas av enskilda. Medlemsstaterna kan medge undantag för vissa ämnen, men möjligheten till undantag är mer begränsad i den nya EU-förordningen. Skyldigheten att rapportera misstänkta transaktioner samt betydande försvinnanden och stölder till den nationella kontaktpunkten utökas till att omfatta fler aktörer. Det har dessutom tillkommit krav på bland annat medvetandehöjande åtgärder och utökad tillsyn.
De tillfälliga åtgärderna för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor utan hälsorisker förlängs
SFS: 2020:1154 Ikraftträdande: 1 januari 2021 Lagen om tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolagsoch föreningsstämmor gör det möjligt att hålla nere antalet personer som närvarar vid stämmorna. Samtidigt får aktieägare och medlemmar ett så stort inflytande som möjligt. Styrelsen kan bland annat bestämma att stämman ska genomföras helt utan fysiskt deltagande genom elektronisk uppkoppling eller genom poströstning. Syftet är att motverka spridningen av covid-19 och underlätta för företag och föreningar att genomföra stämmorna utan hälsorisker. Lagen är tidsbegränsad och gällde ursprungligen till utgången av 2020. På grund av det fortsatt osäkra läget med pågående smittspridning i samhället ska lagen fortsätta att gälla till utgången av 2021.
Skydd av Sveriges säkerhet vid försäljning av säkerhetskänslig verksamhet
SFS: 2020:1007–1008 Ikraftträdande: 1 januari 2021 Ändringarna innebär att det införs nya krav på verksamhetsutövare som planerar att överlåta hela eller någon del av en säkerhetskänslig verksamhet och viss egendom. Innan en överlåtelse ska verksamhetsutövaren vara skyldig att göra en särskild säkerhetsskyddsbedömning och en lämplighetsprövning. Verksamhetsutövaren ska också samråda med en samrådsmyndighet. Samrådsmyndigheten ska kunna förelägga verksamhetsutövare att vidta åtgärder och ytterst kunna besluta att en överlåtelse inte får genomföras (ett förbud). Säljer man verksamheten eller egendomen i strid mot förbudet så är överlåtelsen ogiltig.
Kulturdepartementet
Kulturdepartementet ansvarar bland annat för frågor om kultur, medier, demokrati, urfolket samerna och de nationella minoriteterna, det civila samhället, idrott, trossamfund och ungdomspolitik.
Ett redaktionsstöd införs för nyhetsmedier
SFS: 2020:742–743 Ikraftträdande: 13 augusti 2020 och 1 januari 2021 Ett nytt mediestöd i form av ett redaktionsstöd får lämnas till nyhetsmedier som har behov av ekonomiskt stöd för sin redaktionella verksamhet. Under 2020 gäller vissa tillfälliga förutsättningar för redaktionsstöd i syfte att stödja nyhetsmedierna med anledning av coronapandemin, men dessa tillfälliga förutsättningar upphör att gälla den 1 januari 2021.
Nya och ändrade regler för tv och videodelningsplattformar
SFS: 2020:872–879 Ikraftträdande: 1 december 2020 Ändringar görs främst för att genomföra revideringar av EU:s direktiv om audiovisuella medietjänster. I radio- och tv-lagen införs bestämmelser för svenska videodelningsplattformar, det vill säga tjänster där användare laddar upp rörlig bild som till exempel videor på en plattform. Det ställs bland annat krav på en leverantör av en plattform att vidta lämpliga åtgärder för att användarna ska följa grundläggande innehålls- och reklamregler. Ändringar görs även i bestämmelserna om tv-sändningar och beställ-tv när det gäller skydd av barn, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, krav på program med europeiskt ursprung och reklam
Public service-avgiften sänks
SFS: 2020:1204 Ikraftträdande: 1 januari 2021 Alla som har fyllt 18 år och har en beskattningsbar förvärvsinkomst betalar public service-avgift. Avgiften används för att finansiera verksamheten vid Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion. Avgiftens storlek avgörs av den beskattningsbara förvärvsinkomsten och har ett tak. För 2020 var den högsta avgiften 1 397 kr per person och år. Eftersom avgiftsintäkterna de senaste två åren varit högre än beräknat sänks avgiften 2021 och blir som högst 1 330 kr per person och år.
Nytt stöd till allmänna samlingslokaler med anledning av coronapandemin
SFS: 2020:821 Ikraftträdande: 6 oktober 2020 Genom ändringen införs bestämmelser om organisationsbidrag till föreningar och stiftelser som tillhandahåller allmänna samlingslokaler och till vissa riksorganisationer. Organisationsbidraget får ges för 2020 och 2021 för att lindra de ekonomiska konsekvenserna av spridningen av coronapandemin.
Ny stödperiod för inställda och uppskjutna kulturevenemang
SFS: 2020:831 Ikraftträdande: 12 oktober 2020 Genom ändringen införs en möjlighet att ansöka om stöd för kulturevenemang som skulle ha hållits mellan 1 juni och 30 september 2020 och som ställts in eller skjutits upp med anledning av coronapandemin.
Miljödepartementet
Miljödepartementet ansvarar för frågor som rör minskade klimatutsläpp, en giftfri vardag och att stärka den biologiska mångfalden på land och i vatten. Departementet ansvarar också för frågor som rör kretslopp och avfall, strålsäkerhet, skydd och skötsel av värdefull natur samt internationellt miljösamarbete.
Havs- och vattenmyndigheten får tillsynsvägledningsansvar för de invasiva främmande arter som lever i vatten
SFS: 2020:419 Ikraftträdande: 1 januari 2021 Regeringen har beslutat om en förordningsändring som behövs för att genomföra EU-förordningen om invasiva främmande arter. Ändringen innebär ett tillägg till miljötillsynsförordningen där Havs- och vattenmyndigheten från årsskiftet får tillsynsvägledningsansvaret för de invasiva främmande arter som lever i vatten.
Statligt stöd till vissa miljöfordon för att främja introduktionen av miljöfordon på marknaden
SFS: 2020:750 Ikraftträdande: 7 september 2020 Förordningen gör det möjligt att söka stöd hos Statens energimyndighet för inköp av tunga lastbilar som drivs på el, gas eller bioetanol, samt vissa eldrivna traktorer och motorredskap. Stödet uppgår till 20 procent av inköpspriset, men högst 40 procent av merkostnaden i förhållande till en jämförbar konventionell lastbil eller arbetsmaskin. Stöd betalas ut till företag inklusive fysiska personer som bedriver näringsverksamhet samt till kommuner och regioner.
Kommuner får informationsansvar för detaljplaner och planbeskrivningar
SFS: 2020:905 Ikraftträdande: 1 januari 2021 Förordningen om geografisk miljöinformation ändras så att kommuner får ett informationsansvar i fråga om detaljplaner och planbeskrivningar enligt plan- och bygglagen (PBL). Informationsansvaret innebär att kommuner måste tillgängliggöra detaljplaner och planbeskrivningar enligt PBL. Det bedöms vara en förutsättning för att kunna etablera en säker och standardiserad digital infrastruktur för tillgängliggörande av data om samhällsbyggnadsprocessen.
Höjd nivå på bidraget för skredsäkring vid Göta älv
SFS: 2020:1002 Ikraftträdande: 18 december 2020 Ändringen innebär att nivån på det bidrag som kan sökas enligt förordningen höjs från 70 procent till 100 procent av kostnaderna.
Nytt regelverk för handel med utsläppsrätter
SFS: 2020:1173–1185 och 1219 Ikraftträdande: 1 januari 2021 Flera bestämmelser som i dag finns i lag regleras på förordningsnivå. Bestämmelser som motsvaras av EU-förordningar eller är inaktuella tas bort. Det införs också regler om det globala klimatstyrmedlet för flygverksamhet, Corsia. Straffskalan för brott mot lagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skärps från fängelse i högst ett år till fängelse i högst två år. I förordningen finns bland annat bestämmelser om tillståndsplikt för utsläpp av växthusgaser och bestämmelser om försenings- och sanktionsavgifter för överträdelser av till exempel skyldighet att överlämna utsläppsrätter och rapporteringsskyldigheter enligt EU-bestämmelser. De nya bestämmelserna anpassar svensk rätt till ändringar i EU:s utsläppshandelsdirektiv och innebär i övrigt en modernisering av regelverket.
Näringsdepartementet
Näringsdepartementet ansvarar för frågor som rör företag med statligt ägande, näringsliv, landsbygd och areella näringar, djur och livsmedel samt regional tillväxt.
Statligt omsättningsstöd till enskilda näringsidkare
SFS: 2020:893 Ikraftträdande: 9 november 2020 Den nya förordningen innehåller bestämmelser om statligt stöd till enskilda näringsidkare vars nettoomsättning har minskat i större omfattning till följd av coronapandemin. Stöd kan ansökas för stödperioderna mars och april, maj samt juni och juli 2020. För att stöd ska beviljas krävs att den enskilda näringsidkarens nettoomsättning för stödperioden understiger en viss procentsats av nettoomsättningen för referensperioden. Omsättningsminskningen ska så gott som uteslutande vara orsakad av coronapandemin. Stöd kan lämnas med 75 procent av det faktiska omsättningstappet. Stöd lämnas med maximalt 120 000 kronor. Frågor om stöd prövas av i förordningen angivna länsstyrelser. En ansökan om stöd ska lämnas på formulär som fastställs av Boverket.
Förlängd giltighetstid för undersökningstillstånd
SFS: 2020:578 Ikraftträdande: 1 juli 2020 Det införs nya bestämmelser som innebär att undersökningstillstånd som har förlängts enligt det sista steget genom att det visats synnerliga skäl för förlängning och som är giltiga den 1 juli 2020 förlängs med ett år. Detta innebär att den maximala giltighetstiden för tillstånd som omfattas av ändringarna blir 16 år istället för 15 år. Bestämmelserna gäller inte undersökningstillstånd som avser olja eller gasformiga kolväten eller som grundas på en ansökan om stenkol och där stenkol uttryckligen anges i tillståndet.
Socialdepartementet
Socialdepartementet ansvarar för frågor om social omsorg, hälso- och sjukvård, funktionshinderfrågor, folkhälsa och socialförsäkringar.
Ökade möjligheter för apotek i glesbygden att få bidrag
SFS: 2020:853 Ikraftträdande: 1 januari 2021 Det särskilda stödet för apotek i glesbygd tillkom 2013. För att fler apotek ska kunna få ta del av bidraget föreslås att kravet på genomsnittligt öppethållande sänks från 30 till 20 timmar per vecka för apotek som har en försäljning av receptförskrivna läkemedel som överstiger tre miljoner kronor, respektive från 14 till 10 timmar per vecka för apotek med försäljning av receptförskrivna läkemedel som inte överstiger tre miljoner kronor. Vidare föreslås gränsen för maximala försäljningsintäkter av receptförskrivna läkemedel höjas från 10 miljoner till 15 miljoner kronor per år. De nya förutsättningarna ska tillämpas retroaktivt på så sätt att apotek kan få stöd för hela 2020 enligt de föreslagna generösare kriterierna även för perioden innan de trätt ikraft.
Möjligheten att få garantipension fortsatt utbetald till EES och Schweiz samt till Förenade kungariket förlängs ytterligare
SFS: 2020:1241–1243 Garantipension och garantipension till omställningspension kan fortsatt betalas ut till personer bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz till utgången av 2021 (se även prop. 2017/18:275 och 2018/19:131). Vidare kan sådana förmåner fortsatt betalas ut till personer i Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland till utgången av 2021 (se även prop. 2018/19:53 och 2018/19:131). Detta innebär att de tillfälliga regleringar som gäller sedan tidigare förlängs med ytterligare ett år.
Nya ersättningsperioder införs inom det statliga tandvårdsstödet
Ikraftträdande: 1 september 2020 Gäller till och med: 31 augusti 2021 För tandvårdspatienter som den 1 april 2020 uppnått högkostnadsskyddet inom det statliga tandvårdsstödet och som under tiden april till september inte besökt tandvården började den 1 september 2020 en ny så kallad ersättningsperiod om minst 90 dagar att löpa. Vid beräkningen av tandvårdsersättning ska de tandvårdskostnader som patienten kommit upp i den 1 april läggas samman med de kostnader som uppstår under den nya ersättningsperioden.
Förlängda åtgärder för att förhindra smittspridning på serveringsställen
Ikraftträdande: 1 januari 2021 Gäller till och med: 31 maj 2021 Sedan den 1 juli 2020 ska den som driver ett serveringsställe vidta åtgärder för att förhindra spridning av covid-19. Folkhälsomyndigheten får enligt förordningen meddela föreskrifter om sådana smittskyddsåtgärder som ska vidtas. Tillsynen utövas av den kommunala nämnd som ansvarar för miljöoch hälsoskyddsområdet. Ändringarna innebär att giltighetstiden för lagen och förordningen förlängs till utgången av maj 2021. Statsbidrag för kostnader som avser personlig skyddsutrustning för personliga assistenter till följd av sjukdomen covid-19.
Statsbidrag införs för skyddsutrustning för personliga assistenter
SFS: 2020:1003 Ikraftträdande: 1 december 2020 Förordningen innehåller bestämmelser om statsbidrag för kostnader som avser personlig skyddsutrustning för personliga assistenter för att kompensera för kostnader till följd av sjukdomen covid-19. Statsbidrag lämnas, i mån av tillgång på medel, för kostnader som har uppkommit från och med den 1 februari till och med den 30 november 2020 för personlig skyddsutrustning för personliga assistenter som är i kontakt med personer som har funktionsnedsättning och som är beviljade statlig assistansersättning. Bidrag får lämnas med högst 5 000 kronor per person som beviljats statlig assistansersättning. Försäkringskassan prövar frågor om statsbidraget.
Vaccinationer mot covid-19 ska registreras i ett vaccinationsregister
SFS: 2020:1194 Ikraftträdande: 1 januari 2021 Ändringarna innebär att vaccinationer mot sjukdomen covid-19 ska registreras i registret över nationella vaccinationsprogram. För vaccinationer mot covid-19 ska även uppgift om vaccinationens dosnummer registreras. Den vårdgivare som har ansvarat för en vaccination mot covid-19 ska lämna uppgifter om vaccinationen till registret. Lagens rubrik föreslås ändras till lag (2012:453) om register över nationella vaccinationsprogram m.m.
Utbildningsdepartementet
Utbildningsdepartementet ansvarar bland annat för regeringens utbildnings-, forsknings- och folkbildningspolitik.
Genom reglering i förordning kommer skolenhetsregistret fortsätta finnas tillgängligt
SFS: 2020:833 Ikraftträdande: 6 november 2020 I den nya förordningen regleras insamlingen av uppgifter till skolenhetsregistret, vilka uppgifter som ska finnas i registret och hur uppgifterna ska hållas tillgängliga. Skolenhetsregistret innehåller information om alla skolenheter inom skolväsendet i landet och också om enskilda utbildningsanordnare som har fått tillstånd att sätta betyg (betygsrätt). Uppgifterna i registret får användas av myndigheter och enskilda. Statens skolverk ska avgiftsfritt hålla uppgifter ur skolenhetsregistret tillgängligt genom en webbplats. Genom att registret regleras i en förordning kommer uppgifterna i registret fortsatt att kunna göras tillgängliga och kunna användas av enskilda och av myndigheter som behöver uppgifterna i sin verksamhet.
Möjligheter att använda fjärrundervisning och distansundervisning utökas
SFS: 2020:779–781 Ikraftträdande: 10 oktober 2020 Förordningsändringarna innebär bland annat att fjärrundervisning får användas i fler ämnen och kurser än i dag i grundskolan och motsvarande skolformer, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vidareutbildningen i form av ett fjärde tekniskt år. Därmed kan undervisning med legitimerade och behöriga lärare erbjudas där alternativet annars är undervisning med obehöriga lärare. Det införs också bestämmelser om bland annat godkännande av utförare av utbildning där distansundervisning används och om ersättning vid distansundervisning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.
Stödet vid korttidsarbete utökas till att även omfatta ersättning för kompetensinsatser
SFS: 2020:1248–1249 Ikraftträdande: 1 januari 2021 Lagändringen och den nya förordningen innebär att arbetsgivare som får stöd vid korttidsarbete också ska kunna få ersättning för kompetensinsatser i samband med sådant arbete. Syftet är att stärka arbetsgivares och arbetstagares möjligheter att använda tiden som frigörs under korttidsarbetet till att synliggöra eller höja kompetensnivån hos individen och företaget. Arbetsgivare som får stöd vid korttidsarbete ska ha möjlighet att få ersättning för 60 procent av kostnaderna för kompetensinsatser som genomförs under arbetsbefriad tid.
Utökade möjligheter för personal i skola och förskola att läsa vidareutbildningar som leder till behörighetsgivande examen
SFS: 2020:724 Ikraftträdande: 1 september 2020 Vidareutbildning av lärare och förskollärare (VAL) är en särskild satsning på bland annat vidareutbildning för yrkesverksamma lärare och pedagogisk personal inom förskolan som saknar en behörighetsgivande examen. Utbildningen regleras i en förordning. När det gäller behörighetskraven för att få gå utbildningen tas kravet på att ha varit anställd som förskollärare bort eftersom många som har arbetat länge inom förskolan och utfört kvalificerade arbetsuppgifter inte varit formellt anställda som förskollärare. När det gäller möjligheten att gå en kortare variant av utbildningen utgår de detaljerade datumkraven för när yrkesverksamheten ska ha ägt rum. Vidare får pedagogisk personal som medverkar i undervisningen i förskolan möjlighet att istället för 30 högskolepoäng studera upp till 120 högskolepoäng inom VAL för att nå en behörighetsgivande examen och legitimation som förskollärare.
Möjlighet för universitet och högskolor att ställa krav på lämplighet som särskild behörighet för antagning till lärarutbildning
SFS: 2020:881 Ikraftträdande: 30 november 2020 För att bli antagen till en högre utbildning krävs att sökanden har grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven. Ändringen innebär att universitet och högskolor som staten är huvudman för ska få meddela föreskrifter som innebär att det för särskild behörighet till utbildningsprogram som börjar på grundnivå och som leder till förskollärarutbildning, grundlärarutbildning och ämneslärarutbildning ställs krav på att sökanden är lämplig för utbildningsprogrammet
Krav om ökad kompetens om neuropsykiatriska svårigheter och sex och samlevnad införs i lärarutbildningarna
SFS: 2020:766 Ikraftträdande: 1 januari 2021 En rad rapporter har visat på behovet av ökad kompetens om neuropsykiatriska svårigheter och det råder en bred enighet om att blivande förskollärare och lärare bör få mer kompetens om detta. Därför införs nya krav i förskollärar- och lärarutbildningarna för att säkerställa detta. Unga behöver få en bra sexualundervisning i skolan. Det kräver utbildade lärare med rätt kompetens. Därför blir kunskap om detta obligatoriskt i lärarutbildningarna, genom nya examensmål för att säkerställa att lärarstudenterna får kompetens att undervisa om frågor som rör identitet, sexualitet och relationer.
Lag förlängs för att viktig forskning ska kunna fortsätta att utföras
SFS: 2020:980–981 Lagen om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa trädde i kraft den 1 december 2013. Lagen är tidsbegränsad till och med den 31 december 2020 i avvaktan på en långsiktig reglering av forskningsdatabaser, men förlängs nu till och med den 31 december 2023. Förordningen om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa kompletterar lagen och förlängs även den till och med den 31 december 2023. Förlängningen av lagen syftar till att fortsatt göra det möjligt att behandla personuppgifter i vissa register som är eller har utgjort underlag för viktig forskning om till exempel cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Registren planeras utgöra underlag för forskning om bland annat covid-19.
Lättnader i förutsättningar för statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning
SFS: 2020:591 Ikraftträdande: 27 juli 2020 Coronapandemin har orsakat svårigheter för en del utbildningsanordnare att tillmötesgå det krav på arbetsplatsförlagt lärande (APL) som finns i förordningen om regional yrkesinriktad vuxenutbildning. För att de studerande ska kunna genomföra och avsluta en utbildning även om APL inte har kunnat genomföras, införs en lättnad som innebär att statsbidrag ska kunna lämnas även om de samverkande kommunerna på grund av vissa omständigheter inte kan tillhandahålla APL på sammanhållna yrkesutbildningar och lärlingsutbildningar. Det ska vara fråga om omständigheter som kommunerna inte kan råda över eller att utbildningen av säkerhets- eller hälsoskäl inte kan förläggas till en arbetsplats utanför skolan.
Extra statsbidrag får lämnas för utbildning som får stöd enligt yrkesvuxförordningen
Ikraftträdande: 28 juli 2020 Gäller till och med: 31 december 2020 Som en konsekvens av coronapandemin har behovet av utbildningsplatser inom regional yrkesinriktad vuxenutbildning (regionalt yrkesvux) ökat markant. Förordningen innebär att de samverkande kommunerna ska kunna få ersättning, utöver den ersättning som de har beviljats och fått enligt förordningen (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning, för kostnader för vissa utbildningsplatser. Det kan gälla dels platser som kommunerna redan har åtagit sig att finansiera, dels helt nya platser som kommunerna anordnar under 2020. Syftet med det extra statsbidraget är att förbättra kommunernas förutsättningar att erbjuda regionalt yrkesvux till exempelvis individer som varslats om uppsägning och behöver utbilda sig, skifta karriär eller kompetensutveckla sig för att få ett nytt arbete.
Studerande får ett högre tilläggslån 2021 och 2022
SFS: 2020:1237–1238 Ikraftträdande: 1 januari 2021 Mot bakgrund av coronapandemin och dess effekter på arbetsmarknaden kan fler personer behöva utbilda sig för att inte hamna i längre arbetslöshet. Vuxna studerande med tidigare inkomster kan utöver de vanliga studiemedlen få ett tilläggslån från och med det år de fyller 25. Ändringarna innebär att tilläggslånet tillfälligt höjs med cirka 1 000 kronor per studiemånad under 2021 och 2022 (till cirka 5 100 kronor 2021). Det stärker möjligheterna för denna grupp att påbörja studier och underlättar ekonomiskt i en situation där det kan vara svårare att hitta ett arbete vid sidan om studierna.
Giltighetstiden för resultat på högskoleprovet förlängs
SFS: 2020:744 Ikraftträdande: 10 september 2020 För att ge fler personer ett giltigt resultat på högskoleprovet och därmed ge fler möjlighet att konkurrera med sitt provresultat till högskoleutbildning, förlängs giltighetstiden för ett provresultat från fem till åtta år. Ändringen gäller tills vidare
Begränsningar av antal deltagare i högskoleprovet
SFS: 2020:1022 Ikraftträdande: 1 januari 2021 Ändringarna innebär att om det genomförs fler än ett högskoleprov under ett kalenderhalvår får personer som har rätt att delta i högskoleprovet endast delta i ett av proven. Universitets- och högskolerådet (UHR) beslutar vilket av dessa prov respektive provdeltagare får delta i. Om det behövs av smittskyddsskäl får UHR för ett eller flera provtillfällen också besluta om att endast den som fyller 19 år det kalenderår då provet genomförs eller är äldre, eller den som har börjat gymnasieskolan tidigare än det kalenderår då han eller hon fyller 16 år och som går vårterminen i årskurs 3 den termin provet genomförs eller har gått ut gymnasieskolan. får skriva provet. UHR får också besluta om att endast ett visst högsta antal deltagare får skriva provet. Beslut om tilldelning av platser vid provtillfället eller provtillfällena ska fattas på objektiva grunder.
Känn er fria att dela och kopiera text och bilder. Gott nytt år önskar Dagens Demokrati.
2011 ändrades kommunallagen för att göra det enklare att framtvinga lokala folkomröstningar via folkinitiativ. Idag krävs det att 10 procent av de röstberättigade i kommunen skriftligen skriver under folkinitiativet samt att inte mer än 2/3 av ledamöterna i kommunfullmäktige röstar emot förslaget.
Skolfrågor och infrastruktur vanligast att rösta om
Sedan 2011 har 31 folkomröstningar ägt rum, ca en per kvartal och 90 procent har handlat om infrastruktur och skolfrågor, rapporterar Sveriges Kommuner och Regioner, SKR i ett pressmeddelande. I rapporten framgår det att störst effekt på genomslag har folkomröstningar om infrastruktur och frågor som är under beredning. Minst genomslag har skolfrågor och beslut som redan har fattat av kommunfullmäktige. Ett exempel SKR lyfter upp är försäljningen av Öresundskraft i Helsingborg där kommunen valde att avbryta försäljningen i enighet med folkomröstningsresultatet.
20% fler deltagare i samband med val
I rapporten framgår det även att det genomsnittliga valdeltagandet i en folkomröstning efter 2011 har varit 48 procent. Valdeltagandet är 20 procent högre i samband med val (60 procent) än en folkomröstning som sker mellan valen (40 procent). Även har valdeltagandet påverkats av i vilken fas frågan är i. Beslut som redan har fattats av kommunfullmäktige tenderar att ha färre deltagande än folkomröstningar där beslut ännu inte har tagits i frågan.
Kommunerna går emot resultatet i 2/3 fall
Även om det har blivit lättare att få till lokala folkomröstningar har inte det direkt demokratiska beslutfattandet ökat. Sedan 2011 har ynka 9 av 31 folkomröstningar fått genomslag. SKR skriver att syftet med förändringen var att öka det direkt demokratiska deltagandet och antalet direkt demokratiska beslutfattande.
Under helgen samlades det in 2 miljoner till de två 16-åringarna som överfölls och blev grovt misshandlade vid Solna Kyrkogård, Stockholm, i höstas.
Insamlingen startades av riksdagsledamoten Hanif Bali i fredags och Bali säger till DN:
Den högsta donationen är på 5 000 kronor, snittsumman är mellan 100 och 200 kronor. Det är tiotusentals personer som har bidragit.
Insamlingen kan dels ses som en protest mot rättssystemet. Många är missnöjda över hur systemet fungerar och vill se politiska förändringar. I bristande direktdemokratiska rättigheter i Sveriges beslutfattande valde tiotusentals svenskar att ta lagen i egna händer genom själva ordna en insamling för det uteblivna skadeståndet.
TV4 Nyhetsmorgons politiska kommentatorn, Marcus Oscarsson skriver på sin facebooksida att när Hanif Bali skapade insamlingen för de två brottsoffrerna indikerade han att det behövs mer fokus på brottsoffren och mindre daltande med gärningsmännen. Marcus analys av det hela var:
fantastisk insats.
HANIF har helt rätt – det behövs mer fokus på de som drabbas av brottslighet. Nästa gång kan det vara du eller jag som drabbas.
Österrike har tills 2019 inte nått sina klimatmål och ligger sedan 1990 på över 80 miljoner ton koldioxid-ekvivalenter med en topp för utsläppen 2005. Regeringen har satt som mål att uppnå klimatneutralitet 2040, alltså mindre än 20 år.
Därmed måste det relativt snabbt accelereras till en jämn utsläppsminskning på åtminstone fyra miljoner ton koldioxids årlig inbesparing för klimatskyddet. Det kan uppnås under 2020 enligt Wifo-prognosen genom Corona-pandemin med en 7%ig reduktion, men inte mer från 2021 och framåt.
Medborgarråd kan lösa blockeringar och öka acceptansen
De verkligt stora klimatskyddsåtgärderna som koldioxid-beskattning, förbud mot fossil energianvändning eller andra påbud om förnybar energi och effektivitetsökningar eller också ett mångfaldigande av ekonomiskt stöd och dess finansiering måste det först beslutas om. Därvid kan medborgarråd, respektive Citizen’s Assemblies som de heter i den anglo-amerikanska världen, såväl lösa gordiska knutar och blockeringar i klimatskyddspolitiken som skapa acceptans för de nödvändiga stora förändringarna. Hellre ska man tala med medborgarna från ett ”mini-Österrike” om klimatkrisen och klimatskyddet än bädda in diskussionen i vadd och frånta befolkningen möjligheten till avgörande!
Förebilder i Irland, Storbritannien och Frankrike
I Irland, Storbritannien och Frankrike sattes nationella representativa medborgarråd respektive klimatkonvent in, och resultaten tillämpas redan till en del i politiken. Det var delvis mycket modiga och progressiva resultat.
Hur komma vidare?
De ansvariga ministerierna i Österrike har vi kontaktat och de första samtalen har ägt rum. Det var dock inte direkta samtal med ministrarna och regeringschefen. Vi står fast vid det och genomför ytterligare aktiviteter. Vi satsar också på ett parlamentariskt genomförande av den medborgarbegäran om klimatet, som likaledes medborgarråd för klimatskydd i Österrike krävt. Ett konsensus mellan alla partier om detta vore önskvärt för oss.
Erwin Mayer, talesperson för mehr demokratie Österreich
En artikel ur #4 av mdmagazin 2020 (övers. L Hedman)
Frågor: Niklas Weckerle
Lino Zeddies, författare till ”Utopia 2048”
Ni vill i er bok levandegöra reformidéer för demokratin – vad vill det säga? Hur kan man föreställa sig det?
Utopia 2048 skall bland annat visa hur vidareutvecklade politiska institutioner i samspel konkret ska kunna utformas och hur en värld ser ut och hur det kommer att vara när demokratin lever i vardagen. Utopia 2048 handlar om två personer från vår tid, som vaknar i framtiden efter en lång sömn och får uppvisade för sig de mest olika platser.
Hur arbetar i er berättelse ministeriet ”Demokrati och Gemenskap” och vad för det med sig?
Ministeriet ansvarar i första hand för vidareutveckling av de demokratiska strukturerna och i andra hand för att stärka civilsamhället och sammanhållningen i samhället. Att ha en grundlag och formella demokratiska strukturer är en sak, men att fylla dessa med liv och kontinuerligt utveckla dem är något annat. Ministeriet för ”Demokrati och gemenskap” finansierar för detta forskningsprogram gällande demokrati-innovationer, utför experiment på kommunal nivå, undersöker andra länders politiska system och lägger sig även i den demokratiska utbildningen.
Världen blir alltmer komplex och för att demokratin ska kunna hålla jämna steg med det och människor inte ska förlora förtroendet, behövs en kontinuerlig anpassning och vidareutveckling av de demokratiska institutionerna. Jag finner det absurt, att det ännu inte finns ett sådant ministerium för demokrati och gemenskap i vår tid.
Hur skall medborgarråd sättas in i er utopi år 2048?
Medborgarråd har blivit en självklar utvidgning och komplettering av de demokratiska institutionerna och kommer särskilt att sättas in i kniviga och maktdynamiska frågor där meningar klyvs. Medborgarråd kan kallas in via medborgarbegäran eller också direkt av politiken; och det finns sådana på nivåerna ’hela landet’, ’delstatliga’ eller ’kommunala’. Efter vilken institution som gett uppdraget och frågeställningens betydelse måste de utarbetade förslagen fastställas genom beslutande folkomröstning, till exempel vid grundlagsändring.
Finns det ytterligare nya politiska institutioner i er bok?
Ja, jag beskriver olika politiska system i olika länder. För i grunden tror jag inte att det finns någon kungsväg, som alla länder skulle gå. Det erbjuds ett flertal möjligheter att bygga upp en strålande demokrati och ett samhälle. Huvudsaken är att man börjar våga göra förändringar och pröva nyheter. Så finns det i min bok ett konstitutionsinstitut i Sverige. Detta är bildat av alla medborgare och är det enda som får göra grundlagsändringar och skapar därmed de politisk-institutionella ramarna. Folket beslutar därmed över den politiska spelplanen, innanför vilken partierna och andra politiska institutioner verkar. I Tyskland finns det i min bok alls inget konstitutionsinstitut utan istället ett monetärinstitut som fjärde statsmakt, vilket ansvarar för penningutgivningen. En mycket viktig uppgift, som för närvarande till största delen överlåtits till privata affärsbanker. För övrigt finns det i Spanien en lagfäst allmännyttig ekonomi och alla företag måste föra en balansräkning över samhällsnyttan. Generellt håller jag också demokratiseringen av näringslivet för mycket viktig.
Näringslivet är alltså i er bok på något vis en underavdelning till politiken? Det är ju verkligen mycket annorlunda än de aktuella förhållandena i Tyskland…
Jag vet inte om jag skulle beteckna näringslivet som underavdelning till politiken. Det skulle man kunna missförstå. Men naturligtvis måste ramarna för näringslivet utformas aktivt och förnuftigt av politiken, så att näringslivet tjänar människorna och inte tvärt om. Därvid är det att betänka att det redan idag existerar otaliga regler och regleringar för näringslivet. Dessa är dock ofta onödigt komplicerade, oförnuftiga eller för svaga. Det behövs istället ett fåtal starka regler, för att sätta ramarna för ett socialt och ekologiskt marknadsstyrt näringsliv, som förtjänar att benämnas så.
Dessutom håller jag det mycket önskvärt med en omfattande demokratisering av företagsvärlden. Någonstans skrev någon att man svårligen kan tala om demokrati, när människorna dagligen måste lämna ifrån sig sin rätt till medbestämmande på arbetsplatsen. Utvecklingen av demokratin borde inte inskränkas till enbart de politiska institutionerna.
Till 2048 skall det enligt er berättelse ha varit ett grundlags-urval. Hur kom detta till stånd och vilka var de viktiga reformer, som genomfördes då?
Genom en ännu större finanskris har det ännu en gång börjat sjuda ordentligt och ett brett förbund i civilsamhället har då påkallat en bred grundlagsreform för att ta upp folkomröstningar och medborgarråd som direktdemokratiska inslag i grundlagen samt påkallat nyval. Men jag ska inte avslöja för mycket.
Hur många punkter i er skisserade utopi kommer verkligen att ha etablerats i Tyskland (och världen)?
Naturligtvis hoppas jag att så många av dessa byggstenar för en vackrare värld förverkligas, men om det ska ske åligger oss och har ännu inte beslutats. Vi står kollektivt vid ett vägskäl och har valet mellan att halsstarrigt hålla fast vid det gamla av ängslan för förändring eller ett medvetet uppbrott in i en värld av samarbete, hållbarhet och samhörighet. Det finns otroligt många inspirerande människor och storartade organisationer, som kämpar för uppbrottet in i denna vackra värld. Det ger mig i varje fall stort hopp.
Lino Zeddies (Aktivist för samhällsförändring, ekonom för reform av näringsliv, monetärt och finansiellt system, coach, organisationskonsult och författare till ”Utopia 2048”)
Niklas Weckerle (Medlem i Mehr Demokratie, Berlin Tempelhof)
