Hem Blogg Sida 10

Fyra krav på ett digitalt självständigt samhälle

0

Redan 2020 krävde politiska organisationer i civilsamhället: Lär av krisen – stärk det digitala civilsamhället! För detta gav de konkreta handlingsförslag. Sedan dess har det dock hänt alltför lite. Det gångna året har gjort tydligt att politik och offentlig förvaltning är överlastade av sin egen digitala omvandling och sätter tyngdpunkten för digitalpolitiken, så att det inte motsvarar samhällets behov. Vi är mycket avlägsna från ett självständigt digitalt samhälle.

Därför har ett brett spektrum av organisationer på nytt sammanfogats under digitalezivilgesellschaft.org för att ge stöd med sin expertis. Med fyra krav påvisar nätverket hur digitalisering för ett självständigt digitalt samhälle kan lyckas – och uppfordrar partierna inför Förbundsdagsvalet att göra digitalisering för det gemensamma bästa till central premiss.

Fyra krav på förbundsregeringen

1. Digital självständighet: Politiken måste förankra den digitala självständigheten – alltså att få frihet att utforma – som högsta maxim i sin digitalpolitik. I stället för ett digitalministerium behöver vi för kommande mandatperiod en digital mission med digital självständighet som ledande princip, som beskrivs och utvärderas av företrädare för civilsamhället, vetenskapen och näringslivet.

2. Medverkan och transparens: Civilsamhället måste äntligen få samma möjligheter som näringslivet och vetenskapen att ta in sin expertis. Detta uppnås genom en civilsamhälleskvot i politiska rådgivande församlingar, kommunikation och transparens i förloppet för politiska belutsprocesser, lagfästa tidsfrister för konsultationer samt maskinläsbar dokumentation.

3. Offentliga medel, offentlig nytta: Offentligt finansierade lösningar måste vara tillgängliga för alla för att inget vetande ska gå förlorat och att inga problem ska lösas dubbelt. Därför måste det gälla för statliga utgifter på digitalområdet: ”Public Money? Public Good!” Detta gäller mjukvara, data från offentlig förvaltning (Open Data) liksom på samma sätt fria vetenskapliga och öppna utbildningsmaterial (Open Educational Resources).

4. Hållbar digitalisering: Digitaliseringen kan bara få framgång, när uppbyggnaden av digital infrastruktur utförs samhällsekonomiskt, ekologiskt och hållbart. För detta måste mångfalden i digitaliseringen samt uppbyggandet och underhållet av säkra digitala infrastrukturer för samhället genomföras långsiktigt.

Undertecknande organisationer

Superrr Lab, gut.org, betterplace lab, Social Entrepreneurship Netzwerk Deutschland e.V. (SEND), Free Software Foundation Europe, Open Knowledge Foundation Deutschland e.V., Liquid Democracy e.V., iRights.Lab, Forum InformatikerInnen für Frieden und gesellschaftliche Verantwortung e.V. (FIfF), Chaos Computer Club, Bundesverband Smart City e.V., mediale pfade, Stiftung Erneuerbare Freiheit, Center for the Cultivation of Technology, neuland21 e.V., Arbeitskreis Digitalisierung der BUNDjugend, Verstehbahnhof, Bundesnetzwerk Bürgerschaftliches Engagement, Wikimedia Deutschland e. V., Stiftung Neue Verantwortung e.V., D64, epicenter.works e.V., Digitale Gesellschaft e.V., Ashoka Deutschland e. V., Progressives Zentrum e. V., NODE Forum for Digital Arts / NODE e.V., Germanwatch e.V., Goethe-Institut, futur eins, ProjectTogether

Launch-event 5 maj 2021

Vid detta Launch-event diskuterade Julia Reda (f d ledamot av EU-Parlamentet), Henning Tillmann (mjukvaruutvecklare och vice ordförande för D64) och Julia Kloiber (medgrundare för Superr Lab) den 5 maj från 18.00 till 19.30 om dessa fyra krav. Diskussionsrundan modererades av Katja Jäger (betterplace lab). I anslutning fanns möjlighet för alla deltagare att utbyta synpunkter på lösningar, åtgärder och aktionskrav i fyra diskussionsrum.

Citat från deltagarna

”Tillgången till vetande och digital infrastruktur avgör, vem som i framtiden kan vara med och utforma och vem som blir avhängd. Digitalt självbestämmande är därför en fråga om social rättvisa.”

Elisa Lindinger & Julia Kloiber, Superr Lab Gmbh

”För att bygga upp förtroende för digitala system, måste statligt finansierad och använd software utvecklas så att det går att kunna utöva full kontroll över dem. Vi kräver därför : Public Money, public Code!”

Constanze Kurz, talesperson för Chaos Computer Club

”’Digitaliseringen’ finns egentligen inte, ty först måste målsättningen definieras för hur man utformar och använder digitala system. Om ett samhälle inte bygger upp sig självt, blir det marknadens lekboll. Därför pläderar vi för demokratiskt kontrollerade digitala infrastrukturer som inrättas i medverkan och med långfristig orientering i offentlig hand.”

Rainer Rehak, vice ordförande för forumet InformatikerInnen für Frieden und gesellschaftliche Verantwortung (FIfF) e. V.

”Varför offentliggörs inte mjukvara som finansierats med skattepengar som öppen mjukvara? När det rör offentliga pengar, borde också programkoden vara offentlig! Programkod som betalats av alla borde vara tillgänglig för alla!”

Alexander Sander, Free Software Foundation Europe

”Hållbarhet, digitalisering och demokrati innebär en triangel med nära sammanflätat ömsesidigt beroende. Det oavhängiga civilsamhället, som inriktar sig på det gemensamma bästa, engagerar sig för demokratiskt deltagande och FN:s hållbarhetsmål. Därför kräver vi till exempel ett ’digitaliseringens hållbarhetsindex’.”

Hendrik Zimmermann, Referent Digitale Transformation, Germanwatch e. V.

”Digitalisering måste utformas demokratiskt. För alla tekniska möjligheter gäller att teknologier bara är förnuftiga om de upprättas till människors och omvärldens välfärd. Detta kräver vi av det digitala civilsamhället.”

Henriette Litta, verksamhetsledare vid Open Knowledge Foundation Deutschland e. V.

”Vägen till medverkan för alla leder över en vidareutvecklad digitalisering. Denna kan inte utföras i slutet rum, våra krav  måste in i en medverkansprocess, i vilken det digitala civilsamhället tillsammans med den offentliga makten och privata näringslivet finner gemensamma svar.”

Katja Jäger, kontaktperson för betterplce lab

”Digitalisering möjliggör tack vare skaleffekten en omfattande demokratisering. Alla medborgares deltagande kan möjliggöras genom att de teknologiska framstegen åter i första hand tjänar det gemensamma bästa.”

Daniel Bartel, innovatör inom samhällets välfärd & regiontalesperson för SEND e. V. NRW

”En kommun stärker sin digitala självständighet genom att den kopplar lämplig datateknik i en process med styrandet och medverkanshantering i ekosystem, så att den demokratiska kontrollen av datahanteringen hela tiden är skyddad.”

Stefan Slembrouck, smart-city-expert, filosof och ambassadör för Bundesverband Smart City e. V.

”Digitalisering utan värdegrund är vansinne. Politiken borde integrera det digitala civilsamhället och ta våra krav på allvar. Tillsammans kan vi utforma innovationerna så att de är demokratiska, hållbara och sociala.”

Moritz Ritter, verksamhetsledare för Liquid Democracy e. V.

”Vägen till ett digitalt självständigt samhälle leder över stärkandet av samhällsnyttan. Det som finansieras med offentliga medel, borde komma allmänheten till nytta – offentliga pengar, offentlig nytta.”

Abraham Taherivand, verksamhetsledande ordförande, Wikimedia Deutschland e. V.

Kontakt rörande detta pressmeddelande

Rainer Rehak: e-mail: rainer.rehak@fiff.de

Ärende: digitalezivilgesellschaft – Mitteilung vom 27.4.2021

Om FIfF

Forum InformatikerInnen für Frieden und gesellschaftliche Verantwortung (FIfF) e. V.är en sammanslutning av människor från hela Tyskland, som kritiskt debatterar verkningarna på samhället av insatser för informatik och informationsteknik. Våra medlemmar arbetar för det mesta i yrken näraliggande informatiken; från IT-systemerare till professor i teoretisk informatik. FIfF verkar på många tekniska och otekniska områden i samhället med en insats där det reflekteras över samhällsnyttan hos informationstekniska system. Till våra uppgifter räknar vi publicering såväl som rådgivning och utformning av fackmässiga studier. Därtill utger vi fyra gånger per år tidskriften ’FifF-Kommunikation – Zeitschrift für Informatik und Gesellschaft’ och samarbetar med andra freds- och medborgarrättsorganisationer.

Anmäl dig till paneldiskussion om EU:s medborgardemokrati – 25 maj

INBJUDAN – Onlineevenemang
tisdagen den 25 maj 2021 – 13.30–15.30
Det europeiska medborgarinitiativet:
Ett verktyg för att lyfta dina idéer i hela EU

ECI

NÄR?

Den 25 maj 2021 bjuder EU-kommissionen in dig till ett informationstillfälle avseende det europeiska medborgarinitiativet, ett av de centrala verktygen för deltagandedemokrati i EU, som inspiration genom berättelser om svenska medborgares initiativ för att få till förändringar i samhället.

Följ oss mellan kl. 13.30 och kl. 15.30 och upptäck vilka unika möjligheter det europeiska medborgarinitiativet erbjuder för medborgarnas deltagande i EU. På evenemanget kommer du att kunna träffa likasinnade icke-statliga organisationer, medborgare, representanter från EU-kommissionen, ambassadörer för det europeiska medborgarinitiativet samt svenska organisatörer, och tala om hur vi på olika sätt kan påverka de politiska besluten.

VAD?

Med utgångspunkt i en paneldiskussion kommer talarna att lyfta fram det europeiska medborgarinitiativet och sätta in det i dagens sammanhang, där det finns olika deltagandeverktyg lokalt, nationellt och på EU-nivå. Det blir en översikt av processen, däribland var och hur initiativorganisatörer kan få stöd av kollegor och experter med att framgångsrikt leda sina initiativ.

Under den andra delen av evenemanget kommer organisatörer av initiativ och en expert från forumet för det europeiska medborgarinitiativet att dela med sig av sina erfarenheter, tips och knep för hur man bäst genomför ett initiativ.

Evenemanget avslutas med fokus på svenska organisatörer som har anordnat deltagandedemokratiska initiativ i Sverige. Stanna kvar till slutet och upptäck initiativ i ditt land och bli inspirerad av berättelserna om hur andra medborgare har agerat för en förändring i det svenska samhället!

Här hittar du mer information och anmäler dig

Hela programmet finns här

Genom det europeiska medborgarinitiativet kan medborgare från olika EU-länder utbyta idéer och tillsammans driva en gemensam hjärtefråga i syfte att påverka beslutsfattandet. På så sätt kan man ge beslutsfattarna nya perspektiv och idéer från hela EU.

Språk: 

Evenemanget äger rum på svenska, med tolkning från/till svenska och engelska.

Svenska myndigheter har sämst digital demokratisering

0
Statistik med grafer
Foto av Lukas från Pexels

I OECD GDI får Sverige sämst betyg för sin digitala demokratiutveckling. Rapporten kommer fram till att Sverige är sist eller näst sist i EU i bland annat användarvänlighet och tillgänglighet av data/ information från myndigheter. Svenskar har sämst möjlighet att få tillgång till dokument och data från regeringen utan att behöva göra en förfrågan i hela OECD-gemenskapen inklusive alla internationella jämförelseländer i rapporten.

”Rapporten från OECD, Digital Government Index 2019, borde tjäna som en väckarklocka för Sverige”, säger Per-Olof Sjöberg på RISE Sveriges forskningsinstitut. Per-Olof fortsätter med:

Samtidigt har Sverige lika bra om inte bättre förutsättningar för att i första steget ta oss över OECD medelvärdet men vi borde verkligen ligga i toppen på listan.

Som helhet är Sverige sist, både jämfört med OECD-länderna och de sydamerikanska länderna utanför OECD som är med i jämförelsen som Argentina, Brasilien och Uruguay. Totalt användes sex parametrar om digital demokratisering som digital tillgänglighet och användarvänlighet. I ingen av de sex parametrarna presterade Sverige bättre än OECD-snittet och fick blygsamma 0.25 poäng som helhet av 1,00 möjliga. OECD-snittet blev 0,50 och toppades av Sydkorea, Storbritannien och Colombia.


Referenser:

https://www.linkedin.com/posts/rise-research-institutes-of-sweden_oecd-digital-government-index-dgi-2019-activity-6726148317039927296-d7La

http://www.oecd.org/gov/digital-government/oecd-digital-government-index-2019.htm


Vad är OECD?

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, engelska: Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD), är en internationell organisation för utbyte av idéer och erfarenheter inom områden som påverkar den ekonomiska utvecklingen mellan industriella länder med demokrati och marknadsekonomi.

En stor del av OECD:s verksamhet är att utvärdera och jämföra de olika medlemsländernas politik och policyer. OECD lyfter även fram lärorika exempel inom olika områden. Vidare har OECD en statistikdatabas med fakta om medlemsländernas verksamhet och ger ut årliga rapporter.

Fri press en förutsättning för demokrati

0
Pressfrihet Dagens Demokrati Lotte Johansson
Pressfrihet vad är det

1971 fick en 18 åring sitt fotografi publicerat som omslagsbild i tidningen Foto. Bilden var den första inte nakna bilden på åratal. Lösnummer upplagan sjönk. Kort efter fick chefredaktören ett samtal från ledningen på den Bonnierägda tidningen, nästa nummer pryddes åter av naket omslag.

Enligt Presstödsförordningen ska media som uppbär presstöd vara fristående från ägarna, det vill säga innehållet vara fria från ägarnas åsikter om innehåll. En viktig grundbult i demokratin är att det finns tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet.

Bonnier ägde i fjol 43 % av de prenumererade flerdagstidningarna, med verksamhet i 16 länder, fördelat på 175 företag, bidrar Bonniers ekonomiskt till Handelshögskolans partnerprogram för företag, har ett nära samarbete med skolan gällande utbildning, forskning och studenter värvas som publicister. Bonnier familjen äger Growth Media som äger allt från SF studios och gaming till medecintekniska appar och ledande hälsoportalen Netdoktor, Dagens Medicin och Medibas, vilket gör de ledande inom svensk hälso- och sjukvård. De tillhandahåller också webbaserade verktyg till läkemedelsindustrin som ger geografisk överblick av läkemedelsanvändningen och sjukhusmarknaden gällande kontrakt.

Bonniers äger bland andra Dagens Nyheter, Sveriges största morgontidning som gått från att vara oberoende till oberoende liberal, Dagens Industri och största dagstidningen, ”oberoende liberala” Expressen. Från i år har de också största aktieposten i Mittmedia som består av 28 tidningar runt om i landet, bland dem Östersundsposten, Sundsvalls Tidning, Gefle Dagblad, Borlänge Tidning och Falu-Kuriren. De ägde även den nedlagda gratistidningen City. Tillsammans 43 tidningar. I tillägg har Bonniers, ”Allt om” tidskrifterna med teman som mat, teknik, föräldrarskap, ekonomi, miljö, vetenskap, hälsa. Bonniers ägde tidigare TV4 Media med en rad betal-tv kanaler men sålde till Telia Company som har svenska staten som majoritetsägare (38%).

För mer än tio år sedan varnade journalistförbundets dåvarande ordförande Agneta Lindblom Hulthén för ägarkoncentrationen. Att innehållet skulle komma att styras av, ägarnas val av chefer som delar ägasrnas värderingar. Nuvarande förbundsordförande Ulrika Hyllert menar att vi inte kan motarbeta ägarkoncentrationen, eftersom alternativet är nedläggningar och uppsägningar. Hon är glad och tacksam över att det finns personer som vill äga tidningar.

Den andra största tidningsägaren är norska Schibstedts Media Group som förutom Norges stora tidningar äger även Svenska Dagbladet, obunden moderat och oberoende socialdemokratiska Aftonbladet. Shibstedts har även en rad nättjänster. Huvudägare är Blommenholm industrier, familjen Anders Nya Wermlandstidningar samt en rad aktörer inom finansvärlden som Goldman Sachs, JP Morganchase, Citibank, Morgan Stanley och schweiziska banken UBS AG, samtliga åtalade för korruption. Utöver tidningsverksamheten är Schibstedts främst ett reklamföretag. Efter att Schibstedts 2019 investerat 20 miljoner i den vinstdrivande medieverksamheten Add Health Media (AHM) uttryckte VD för AHM på sin hemsida ”att kunna koppla Schibstedts mediers räckvidd till våra varumärken gör att vi kan nå ut med vårt budskap och ta stora kliv mot att bli dominerande inom hälsa och medecin”.

Den tredje stora koncernen är NTM koncernen (Norrköpings tidningars media, oberoende moderat) som äger TT Nyhetsbyrån, Öst Media, Sörmlands Media, Uppsala Nya Tidning, Gotlands Media, Norr Media, Piteå Tidningen, Råd & Rön, TU (Tidningsutgivarna), NMT fastigheter, Reklambyrån Fluis, eventbolaget Mötesfabriken. Den externa verkställande direktören har 29 aktiva styrelseuppdrag.

Presstödet kom till för att främja mångfald och konkurrens i utbudet av nyhetsmedier. Det beviljas en andra eller tredje nyhetstidning på orten.

I mars meddelade Bonnier News och Schibstedts att de bildar ett gemensamt bolag, Sweship som ska bistå den kraftigt växande
e-handeln att nå ut med varor till svenska hem på ett effektivt sätt. Återstår att se vad konkurrensverket säger om det. Marcus Wallenbergs styvdotter Sachs är numer ingift i Bonnier familjen och Storykit.

SVT, SR och UR räknas som public service. Inför valet 2014, valde SVT att stoppa sändningen av Stefan Jarls film ”Godheten”, med hänvisning till kravet på opartiskhet inför valet. En dokumentär som lyfte fram hur politik och finansvärlden är sammanvävda och dess ägastrukturer, där ministrar gått från att besluta om att privatisera verksamhet till att leda den samma i en ny karriär.

Myndigheten för press, radio och TV (MPRT) föreslår 2021 att bara medier som ägnar sig åt “ansvarstagande nyhetsförmedling” ska komma ifråga för mediestöd. Bland annat ska nyhetsförmedling som “vilseleder kring etablerad vetenskap och kunskap” inte kunna få mediestöd.

Tidningsutgivarna (TU) kallar förslaget ”olämpligt” och “avstyrker bestämt”. De menar att en statlig myndighet som ägnar sig åt att stämpla medier som ansvarstagande respektive icke-ansvarstagande, ger utrymme för subjektiva bedömingar som vilka vetenskapliga studier som ska ges företräde, när de visar på olika resultat eller när kunskap anses vara etablerad.

Journalistförbundet ifrågasätter i sitt remissvar myndighetens tolkning av begreppet “redaktionellt innehåll av hög kvalitet”. Historiskt har det begreppet kopplats till antal anställda journalister och andel eget innehåll. MPRTs förslag innebär att en ny typ av innehållsgranskning införs och indirekt en inskränkning i den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Publicistklubben menar att MRPT försöker koppla ihop myndighetsutövning och det självreglerande medieetiska systemet, en verksamhet de anser står fri från stat och myndigheter, en grundbult i hela konstruktionen och Medieombudsmannen ifrågasätter varför det medieetiska systemet ska vävas samman med statliga stödsystem. Men jag tror alla vet att Silicon Valley är de som verkligen har och tar makten över det fria ordet, propagandan och reklamen. Dagens Demokrati vill lyfta fram beslutsprocesserna och underlagen inför dom och ge dig möjlighet att vara med och ta beslut utifrån relevant fakta. För det arbetet behöver vi din hjälp. I form av ekonomiska medel men också i form av teknik stöd. Men vi är helt fristående från religösa, partipolitiska, ekonomiska intressen och annat beroende.
silicon_valley_och_makten_ver_medierna.pdf

Lotte Johansson
Ansvarig utgivare

Swisha ett bidrag till Dagens Demokrati, vi uppbär inga press- eller mediestöd, 1235383740 skriv Dagens Demokrati

Ser ni igenom?

0

Tysklands första transparens-rankning visar stora skillnader mellan delstaterna.
I många delstater blir medborgarnas tillgång till myndighetsinformation svår eller till och med omöjliggjord. Till denna slutsats kommer den första transparens-rankning, som Mehr Demokratie utarbetat tillsammans med Open Knowledge Foundation (OKF). Rankningen jämför för första gången de tyska delstaternas lagar för informationsfrihet och transparens. ”Ofta måste myndigheter ge mycket begränsad information, bland dem lantdagarna och högskolorna. Till detta kommer delvis avskräckande höga avgifter och långa svarstider”, beklagar Arne Semsrott, ledare för projektet FrageDenStaat.de vid OKF. Elva av 16 delstater fick på grund av detta mindre än hälften av möjliga poäng.

Varför är mer transparens en vinst för demokratin?

Bara den som vet om tillvägagångssättet, kan gå in aktivt i den politiska processen och till exempel starta en medborgarbegäran eller ett folkinitiativ. Transparens befordrar åsiktsbildning och politiskt deltagande. Därutöver är det fördelaktigt för pressen och den politiska oppositionen. Och likaledes för staten själv medför transparensen fördelar. Innan förvaltningen ställer sin information offentligt till förfogande, måste den bereda fakta. detta ger också internt en bättre överblick för myndigheten. Även så löper informationen smidigare mellan olika myndigheter om fakta står fritt till förfogande.

Hamburg och Schleswig-Holstein i täten

Ledare i transparens-rankningen är Hamburg. Hansestadens parlament antog 2012 den första transparenslagen i landet, Därmed förvandlades medborgarnas skyldighet att inhämta information till en skyldighet för myndigheter att lämna sådan. Medborgare måste numera bara sällan ställa omständliga frågor om utlämning av fakta, för de finner nästan all viktig information i en egen specialinrättad internetportal. De hittar här online dokument, senatsbeslut och avtal från 100 000 Euro som gäller sådant som är i allmänhetens intresse.

Efter Hamburg kommer Schleswig-Holstein, Bremen och Berlin. Dessa delstater får sina poäng framför allt för medborgarnas vittgående informationsrätt, som bara innehåller ett fåtal undantag. Tyvärr finns det fortfarande delstater, som över huvud taget inte reglerar informationsrätten. Bayern, Hessen, Niedersachsen och Sachsen delar därför sista plats i rankningen. Ingen av dessa fyra delstater har en informationsfrihetslag.

Vad behöver en bra transparenslag?
Våra kriterier:

För rankningen har Mehr Demokratie och OKF undersökt om myndigheter måste offentliggöra information själva – som i Hamburg. En ytterligare aspekt är hur upplysningsplikten ställer sig till dataskydd och affärshemlighet. Positiv värdering fick de dessutom för rätt till insyn i icke aktivt offentliggjord information med enkla möjligheter till att begära ut sådan, korta svarstider och sanktionsmöjligheter mot myndigheters fel. Viktigt var dessutom om avskräckande avgifter var snarare regel än undantag.

Utveckling 

I ett flertal delstater ser Mehr Demokratie och OKF uppmuntrande utvecklingar. I Berlin och Thüringen har respektive koalitioner överenskommit om att anta transparenslagar. Och även i Niedersachsen ska det äntligen finnas en informationsfrihetslag. Det saknas inte förslag på bra transparenslagar. Exempelvis har förbundet NRW blickt durch, i vilket även Mehr Demokratie ingår, redan 2014 lämnat in ett förslag till lag om transparens och informationsfrihet till lantdagen i Düsseldorf. Förbundet kommer att arbeta vidare med att följa upp dessa förslag.

 Nicola Quarz (Jurist, medarbetare i Mehr Demokratie, medförfattare till transparens-rankningen)
 Thorsten Sterk (Presstalesperson för Mehr Demokratie i Nordrhein-Westfalen)

Offentlighetsprincipen till domstol

0
Foto: Lotte Johansson

Vad händer egentligen med grundläggande demokratiska rättigheter som offentlighetsprincipen i ett samhälle där tjänstemannaansvar inte längre existerar? JO får allt fler anmälningar mot kommuner, regioner och myndigheter. Både större medieföretag och mindre aktörer har tvingats gå till domstol för att få ut det som är självklara offentliga handlingar. Även om sekretessen så småningom hävs i rätten, riskerar uppgifternas relevans att minska med tiden. Det gör att man tvingas fatta beslut utan viktiga underlag, med underskrivna kontrakt som inte ens de närmast berörda medborgarna fått information eller möjlighet att tycka till om.

I somras krävde en lång rad mediechefer på DN Debatt att frågan hur offentlighetsprincipen åsidosätts ska utredas. Nils Funcke, författare, journalist, debattör och expert på yttrandefrihetsfrågor, kritiserade myndigheternas strategi när journalister och medborgare allt oftare tvingas gå till domstol för att få ut offentliga handlingar de har rätt till. Ansvariga vet vad som gäller, men driver tolkningen av yttrandefrihetens lagar så långt som möjligt åt det restriktiva hållet.

Efter bolagiseringen inom kommunal och privat välfärd, hänvisas allt oftare till affärssekretess. Att kommunala och och privatiserad skattefinansierad verksamhet stänger delar av sina offentliga redovisningar med hänvisning till konkurrens på lika villkor och privata bolags rätt till affärshemligheter går inte ihop med offentlighetsprincipens ”insynsintresse före affärsintresse”. All verksamhet som finansieras med skattemedel har allmänintresse och lyder därmed under offentlighetsprincipen.

Hur ska skattebetalarna veta vad de betalar för och vad investeringarna leder till? Hur ska vi medborgare kunna rösta med fötterna om inte verksamhet är transparent nog att göra relevanta val utifrån? Hur ska skattebetalarnas representanter, politikerna, kunna göra realistiska budgetar, baserade på verkliga kostnader, om de inte ens har tillgång till faktaunderlag för att utvärdera verksamhet och ägarförhållanden? Eller om processerna är så komplicerade att politikerna helt måste förlita sig på konsulter vilkas intressen vi vet lite eller inget om?

Om en kommun håller någon form av register, och detta dessutom rapporteras vidare till en annan myndighet, utgör detta en handling som måste lämnas ut. Det gäller enligt rättstillämpningen även löst sammanhållna listor och handlingar som lätt kan sammanställas. Hög arbetsbelastning är inte godtagbart skäl att neka utlämning. Ansökningar om utlämnande av handlingar ska prioriteras. Åberopande av patient- eller personsekretess ska lösas genom att avidentifiera.

Det är viktigt att vi alla har tillgång till objektiv information och i tid. Det var därför presstödet infördes. Frågan är hur lätt det är idag att särskilja information från propaganda och reklam. Att tillgängliggöra tidigare granskningar är viktigt. Det gör att vi kan se sammanhangen, urskilja mönster och fatta rätt beslut. Det är ett problem när det krockar med kommersiella intressen som blir allt mer dominanta. Kanske kunde ett statligt arvode utgå till upphovsmännen som står för och tillgängliggör information i skattefinansierade oberoende kanaler, drivna av medborgarna själva på orten, istället för som nu, av tre olika aktörer som verkar mer eller mindre över hela landet och som samtidigt äger verksamhet som ska granskas av desamma, allt ifrån välfärdsbolag till affärsbanker och läkemedelsaktörer.

Hur ska lågavlönade som kämpar för att få vardagen att gå ihop, orka sätta sig in i hur saker fungerar, när de möts av oändliga sekretessavtal, betalväggar, okompatibel hård-, och mjukvara, användaravtal som kräver tillgång till privat information och möjlighet att radera filer, kostnader för att slippa reklam i snart sagt allt de möts av

När presstödet ifrågasätts borde vi diskutera vem som egentligen har inflytande över merparten av våra tidningar och vilka som uppbär det största presstödet. Det är nämligen inte de oberoende lokala aktörerna, om de alls finns längre. De flesta är för länge sen uppköpta av tre jättar. Dagens Demokrati har inget presstöd, och hinner inte ens ansöka om det, om det nu läggs ner. Det gynnar de redan etablerade jättarna. De kan alltid skära ner och centralisera. Presstödet borde göras om för att säkerställa att oberoende information kan framställas av lokala aktörer och nå ut till folket. Bra journalistik tar tid. Se till att vi håller oss till lagar och regler och kontrollera och skydda källor, vem ska betala för det? Är det bara de som redan har råd som ska bedriva journalistik och bestämma vad som ska publiceras. Jag har inte råd. Som så många andra är jag upptagen av att hitta uppdrag för försörjning som ger mer än fyra garanterade vikarietjänsttimmar om dagen, till en timlön om 129 kronor med en obetald restid på upp till tre timmar.

Lotte Johansson
Ansvarig utgivare

Bruno Kaufmann: Västerås är en demokratisk förebild för hela Sverige

Bruno inklistrad framför en flygplats

GÄSTSKRIBENT Bruno Kaufmann, statsvetare och journalist skriver om Västerås första folkomröstning någonsin och hur Västerås nu har blivit en förebild efter att kommunfullmäktige väljer att följa folkomröstningsresultatet. Bruno skriver bland annat att ”det är så en modern demokrati ska fungera.”

Den 21 mars avslutades den första folkomröstningen någonsin i Västerås kommun. Som demokrati-intresserad medborgare hade jag möjligheten att få hjälpa till som röstmottagare och rösträknare i ett av kommunens 40 valdistrikt. Vilken härlig känsla det var att få möta så många engagerade och entusiastiska Västeråsbor mitt under pågående pandemi.

Sittande och avprickande vid röstlängden fick jag både möta den stolta gymnasieeleven som precis fyllde 18 år på folkomröstningsdagen och den 93-åriga damen som behövde lite hjälp med rullatorn för att ta sig ut ur röstningslokalen.

Folkomröstningen om flygplatsen i Västerås var en historisk dag för både kommunen och den svenska demokratin.

Folkomröstningen om flygplatsen i Västerås var en historisk dag för både kommunen och den svenska demokratin. Det tog precis hundra år sedan införandet av den allmänna rösträtten tills medborgarna i Sveriges sjätte största stad äntligen fick utöva sin rösträtt i en lokal sakfråga.

Lokala folkomröstningar har funnits sedan 1978

Lokala folkomröstningar infördes 1978 och sedan dess har nu precis 150 sådana val genomförts. Samtidigt var det det 50:e tillfället som en folkomröstning genomfördes med utgångspunkt i ett folkinitiativ.

Som statsvetare och journalist har jag under många år både forskat och rapporterat om demokratiutveckling och praktisk demokrati i Sverige och världen. Folkomröstningen i Västerås våren 2021 utmärker sig på flera sätt:

Grundlagen styr

Enligt våra grundlagar begränsas den representativa demokratin inte till att välja ombud i regelbundna val, utan medborgarna i kommuner och regioner har också rätt att delta i den formella beslutsgången mellan valen, t.ex. genom medborgarförslag och folkinitiativ. Det senare ger medborgarna bl.a. möjligheten att återremittera ett beslut i fullmäktige till en folkomröstning. Det är precis det som hände i Västerås med fullmäktiges avvecklingsbeslut kring flygplatsbolaget. Därför var det också rätt att ställa frågan som det gjordes, nämligen ”ja” eller ”nej” till fullmäktiges avvecklingsbeslut.

Demokrati råder

Vårt folkstyre går ut på att det förs en offentlig dialog före beslutsfattandet. Det skapar legitimitet och ansvarskänsla bland dem som deltar. I samband med en folkomröstning breddas den formella dialogen till alla medborgare. Vid Västerås folkomröstning i mars prövades frågan kring avvecklingen av kommunens flygplatsbolag. Ja-sidan fick då stöd av 21,8% av de röstande medan nej-sidan fick stöd av 78,2%. Som konsekvens meddelade den politiska majoriteten i fullmäktige, att Västeråsbornas utslag ska respekteras och att avvecklingen av flygplatsbolaget ska avbrytas. Det är så en modern demokrati ska fungera.

Corona är inget hinder

Att genomföra en fri och rättvis folkomröstningsprocess mitt under en pandemi är ingen självklarhet. Andra kommuner i Sverige har just med hänvisning till Corona helt enkelt förbigått en redan beslutad folkomröstning (i t.ex. Arboga om skolan) eller kört över majoritetens vilja (i bl.a. Sälen-Malung om vindkraft). I Västerås valde den lokala valmyndigheten i ett tidigt skede att möta utmaningarna. Det skedde genom coronasäkrade röstningslokaler och mobila röstmottagare som kunde beställas hem. Arrangemang som uppskattades stort.

Västerås är en förebild

I en modern representativ demokrati ska alla röster räknas på val- och omröstningsdagen och varje röst höras alla dagar däremellan. I och med det föredömligt grundlagsenliga genomförandet och den konsekventa demokratiska uppföljningen av folkomröstningen är nu Västerås en demokratisk förebild för hela Sverige.

Bruno Kaufmann, journalist och statsvetare

Folket i Schweiz röstade för förbud mot burka och niqab på allmänna platser

0

Efter en folkomröstning har Schweiz beslutat om ett förbjud att bära burka och niqab på allmänna platser. Schweizarna röstade med knapp majoritet för ett förbud.

Det officiella resultatet visar att förbudet röstades för med 51,2 procent mot 48,8 procent. Det officiella resultatet visade också att majoriteten av kantonerna (delstater) i det federala Schweiz stödde förslaget.

Likande förslag är nu också på väg att införas i Sri Lanka som vill införa förbudet i en rad av säkerhetsåtgärder efter terrorattackerna landet utsattes för under april 2019 när 250 personer miste livet. Förslaget innebär att man inte får täcka ansiktet om det inte finns hälsoskäl (exempelvis munskydd).

Andra europeiska länder som har infört något slags förbud att täcka ansiktet på offentliga platser är bland annat Danmark, Österrike, Bulgarien, Frankrike och Belgien samt Italien har haft förbud att täcka ansiktet sedan 1975, men med undantag för burka och niqab.

Vad är burka och niqab?

Med burka täcker man hela kroppen, inklusive ögonen ska döljas. För att kunna se tillåts ett litet galler eller ett tunnare material runt ögonen.
Niqab är också en heltäckande dräkt men ögonen får visas.

Schweiz styrs direktdemokratiskt

Schweiz är ett av få demokratiska länder som har starkt inflytande av direktdemokrati.
Ett längre inslag om hur folkligt inflytande fungerar i Schweiz kommer framöver.
Tills vidare finns följande video:

Många åsikter, föga erfarenhet

0
Med beslutande folkomröstning - och utan

Oliver Wiedmann om de Grönas knappa beslut att motsätta sig landsomfattande beslutande folkomröstning.

Vid debatt-kontroverser om beslutande folkomröstning är det påfallande hur ringa kännedomen är om direktdemokratins principer. Många har en åsikt om det och finner sedan passande exempel, och så är inställningen klar. Det gällde också vid Bündnis 90/De Grönas digitala partidag i slutet av november. Direktdemokratin klarade inte längre att finnas i det nya grundsatsprogrammet. Omröstningen utföll med 46% mot 51% till knapp förlust för landsomfattande folkomröstning.

Motvinden har blivit starkare under senare år. Brexit, Trump-valet 2016 och förstärkandet av högerextrema krafter har skadat medborgarnas förtroende. Man kan förstå bekymren; vi fick under några få år ögonen på hur snabbt rättsstaten och demokratin kan komma i gungning. Frågan är ändå vad rätta recepten mot sådant är. Misstro och ängslan hör inte till dem.

Medan drektdemokrati så långt dök upp i alla grundsatsprogram, uttalade sig förbundsstyrelsen överraskande mot beslutande folkomröstning och förordade i stället medborgarråd. Mehr Demokratie försökte på alla sätt få förklaring till varför inte båda två togs med. Men styrelsen stod fast vid sitt beslut och det blev omröstning på partidagen. Vissa ledande medlemmar stödde direktdemokratn och andra styrelsens förslag.

Ett nederlag fördras alltid lättare, när argumenten för motsidan år förståeliga. Men det som motsidan lade fram, och som övertygade en knapp majoritet av de delegerade, gjorde oss något rådlösa.

Brexit ska ha visat att folkomröstningar är splittrande. Inget mindre än hela EU står på spel. Att Brexit-frågan motsvarar alla kvalitetskriterier för en bra direktdemokratisk process avfärdades sedan som teknokratisk argumentation. Men det ankommer ju på utförandet!

Ja i omröstningens förterräng tilltar polariseringen. Brexit-omröstningen är dock inte det som framkallat splittringen. Den fanns redan tidigare, men har tillspetsas under omröstningskampanjen, framför allt på grund av förespråkarnas skarpa retorik. Verktyget håller upp en spegel framför samhället.

Ett ytterligare argument är att direktdemokratin inte känner till kompromiss och reducerar komplexa frågor till binära Ja/Nej-varianter. Helt fel! Om man ser på den tyska praktiken så visar det sig att skapandet av kompromisser startar redan i början när ett stort förbund samlas bakom en medborgarbegäran. Ofta förhandlas initiativen under medborgarbegärans gång med delstatsregeringen. Så gick det också till vid medborgarbegäran om artskydd i Bayern och Baden-Würtemberg; i Brandenburg förhandlas det fortfarande. Däri ligger direktdemokratins egentliga kraft. Den för upp nya ämnen på dagordningen och ombesörjer utbytet mellan politiken och medborgarna – och detta på jämnhöjd. Kommer det ändå till omröstning, kan parlamentet lägga in ett motförslag. Mitt intryck är, att direktdemokratins motståndare i det närmaste totalt mörkar delstaternas praxis.

Men även vår argumentation ska bestå prov. Direktdemokratin för inte bara fram progressiva ämnen. Det vore också sällsamt när man tänker på valresultaten. Det är samma människor som röstar och som går till val. Fake-News och den ökande råheten i umgängestonen skadar demokratin i sin helhet. Vi måste tala om hur broar byggs och diskussionskulturen förbättras vid en medborgarbegäran. Kombinerandet av medborgarbegäran med medborgarråd kunde vara ett svar. Och det är tydligt att vi behöver mer praktikfall i delstaterna, så att ännu fler människor kan dela positiva upplevelser av dessa verktyg.

Bara några få timmar efter partidagen diskuterades om inte en medlemsomröstning bland de Grönas medlemmar eller ett medborgarråd inom partiet med detta ämne nu vore rätt metod. En tydlig majoritet av befolkningen står bakom oss i denna fråga.Vi kommer att strida för detta i partierna och offentligheten.

Oliver Wiedmann (Kontorschef i Mehr Demokratie Berlin/Brandenburg)

Resumé av artikel ur #1 2021 av mdmagazin

Lämna remissvar till regeringen

I följande inlägg kommer vi gå igenom hur och varför du ska lämna ett remissvar. Framöver hoppas vi också kunna hjälpa svenska folket att tillsammans lämna in remissvar. Något vi tänkt kalla ”folkets remissvar”.

När ett departement/ regeringen ska lämna ett lagförslag krävs det enligt grundlagen regeringsformen kapitel 7 i 2§ att:

2§ Vid beredningen av regeringsärenden skall behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter. I den omfattning som behövs skall tillfälle lämnas sammanslutningar och enskilda att yttra sig.

Regeringskanslitet motvierar rätten till att lämna remissvar med:

Syftet med att skicka utredningsförslag på remiss är främst att regeringen vill ha belyst vilka konsekvenser som förslaget kan få om det genomförs.

En remissbehandling kan också främja ett brett medborgerligtdeltagande i samhällsdebatten och på så sätt vara viktig för demokratin.

Svara på hela eller delar av remissen

När man ska svara på en remiss, som kan vara flera hundra sidor långa, kan man välja mellan att svara på hela förslaget eller bara delar av det. En remiss kan innehålla förändringar i enskilda lagar eller flertalet. Du som lämnar ett remissvar kan där med välja att bara svara på en förändring du förespråkar.

Skicka svar både elektroniskt och via post

Departementet vill kunna behandla ditt remissvar säkert och smidigt för kopiering och återanvändning. Därför bör du skicka både per post och e-post.

Börja med en sammanfattning

För att göra det enkelt att behandla ditt remissvar bör en sammanfattning finnas. På det sättet säkerställer du dig att ingen väsentlig ståndpunkt missas att tas med i sammanställningen från alla remissvar.

Tydliga ställningstaganden och hänvisa

Det är viktigt att du tydligt hänvisar till vad du besvarar och vad du anser. Skriv tydligt vad du anser för att undvika misstolkningar. Ett exempel är att i ditt remissvars rubrik använda samma som i remissen med avsnittets nummer (om du besvarar flera förslag).
Ett departement kan även önska en speciell uppställning och det framgår i så fall i remissen.

Du bör undvika att återge vad utredaren har föreslagit. Det försvårar arbetet att snabbt kunna urskilja vad du tycker. Departementet vet redan vad de tycker i förslaget.

Om du vill få in vad utredaren har föreslagit för arkivering eller beslutfattande om ni är flera som skickar in, rekommenderas att det görs på ett separat dokument som inte skickas in tillsammans med remissvaret.

Var klarspråkig, tydlig och kort

Ditt remissvar kommer att bli offentligt och ska kunna läsas av alla. Från regeringens jurister till journalister och läsare av Dagens Demokrati. Därav bör du:

  • Skriva kort. Ett kort och kärnfullt svar är mer kraftfull än en lång flummig formulering.
  • Gå rakt på sak. Skriv det du menar. Undvik att skriva längre än nödvändigt och i fackuttryck.
  • Undvik förkortningar som inte används vardagligt och det gäller även initialförkortningar (om inte hela namnet först skriv ut).

Sammanfattning

  1. Ha en sammanfattning där du tydligt visar ditt ställningstagande
  2. Punkta upp dina ståndpunkter och undvik att referera vad Departementet tycker.
  3. Skriv klart och tydligt.
  4. Lämna ditt remissvar per post och e-post.

Exempel på utformning av ditt remissvar

YTTRANDE
2021-01-12 Dnr 2021/XX
X-departementet
103 33 Stockholm


Betänkandet SOU2021:XX Underlätta remissvar från privatpersoner
(dnr X2021/XX)


Sammanfattning
Jag instämmer i förslaget att det bör bli lättare för privatpersoner att lämna remissvar i det utförande utredaren föreslagit.
Jag anser dock att remissvar bör kunna lämnas via ett formulär på regeringens hemsida.
Dessutom bör regeringen uppmuntra och möjliggöra diskussion om betänkanden i form av ett forum.

Avsnitt X.XX Remissvar i elektronisk form
Remissvar bör även i fortsättningen kunna lämnas in elektronisk men man bör sluta begära i pappersform.
Skälen för detta är följande….

Möjliggör remissvar via formulär
Det bör vara möjligt att lämna in remissvar via ett formulär på regeringens hemsida.
Skälen för detta är följande…

Öppna ett forum
Regeringen bör öppna ett forum för politiskt diskussion om varje enskilt betänkande.
Där bör det vara möjligt för debatt och kollaboration.
Skälen för detta är följande….


– – –
I detta ärende har Anders Andersson beslutat. Birgitta Brant har varit föredragande. I den slutliga
handläggningen har också Carl Carlsson, Daniella Dansson och Erika Enström deltagit.