I Schweiz kan vem som helst skapa en nationell folkomröstning gällande ändringar i grundlagen. Kravet är att 100 000 medborgare stödjer förslaget i löpet av en 18 månaders period. Det kan göras i pappersform men också via nätet. Fyra gånger per år får Schweizarna hem ett brev med information om de olika folkomröstningarna som pågår, tillsammans med valinformation. Ett förslag handlade till exempel om huruvida Schweiz skulle lägga 23 miljarder på svenska JAS stridsplan eller på välfärd. Jag minns ännu när våra svenska politiker tog plats i svenska morgonsoffor, log överseende mot journalisterna och vägrade ta till sig att JAS affären faktiskt inte skulle kunna gå igenom, om Schweiz medborgare röstade ner förslaget. Politikerna hävdade att avtal redan skrivits. Kanske är det så att det är svårt för svenska politiker att förstå att ett annat lands medborgare, faktiskt har andra reella demokratiska verktyg, än vad de givit sina egna medborgare. Verktyg som gör att folkomröstningar som initierats av folket, faktiskt blir beslutande, inte som i Sverige – enkom vägledande och kan därmed negligeras, oavsett utfall.

Tänk er en ändring i grundlagen för att kunna etablera centralbanken som den enda institution som tillåts att skapa pengar i form av mynt, sedlar och även banktillgodohavanden. I Sverige har det inte ens informerats från myndighetshåll, att banklån inte längre bygger på pengar som någon annan satt in, dåtidens sparbanker, eller att digital valuta idag skapas genom att privata kommersiella affärsbanker skapar nya lån av valuta som inte finns, genom en teknisk bokföringskonstruktion, här kvalar även svenska banker in. Internationella banker har i snitt ett par procent i likvida medel medan svenska banker har lite mer. Försök att låna pengar av bankerna till bostad eller en företags start på de premisserna.

Allt fler reser frågan varför samma privata aktieägare ska dela på de gigantiska vinstutdelningar som råder i privata banker men enkom riskerar att förlora 5 % i kristider, tack vare den statliga bankgarantin. Att dagens ekonomi bygger på spekulation istället för produktion har gjort att västvärldens infrastruktur är eftersatt, att svenska hushåll är högt belånade och att europeiska staters skulder är mer än 5-10 gånger större än inkomsterna. I Europa har många länder passerat en skuldnivå på 90 % av BNP. Om vi tittar på USAs totala skuld så har den från 60-talet ökat från 1000 miljarder till mer än 56 000 miljarder dollar.

Folkrörelsen MoMo lyckades samla 26% av befolkningen att rösta för en bankordning där Schweizarna själva skulle ta kontrollen av pengaskapandet. Det innebar att seriösa schweiziska medier diskuterade frågan och att samtliga politiker förväntades ha en åsikt om den i debatten. Schweiziska folkomröstningar brukar dessutom rapporteras i seriösa tidningar över hela Europa. Det är därför troligt att även utanför Schweiz har ekonomer, politiker, centralbankschefer och folk i allmänhet i större utsträckning börjat diskutera frågorna, eftersom de berör oss alla.

Efter en folkomröstning, oavsett resultat ska alla vuxna ha stött på argumenten för och emot, i detta fall, en monetär reform men så är tyvärr inte fallet idag. Mycket beroende på att media ägs av detsamma som äger bankerna, kanske inte direkt men indirekt genom korsvisa ägarstrukturer. Det här är frågor vi alla behöver diskutera och kan jämföras med EUs sätt att hantera frågor. Johan Norberg skrev i sin kolumn i den nerlagda gratistidningen Metro, om hur de arbetar i EU, om Jean-Claude Junckers uttalande, som då kandiderade till EU kommissionen som ordförande för den största partigruppen, konservativa EPP och som också blev vald till EU kommissionens ordförande 2014-2024.

”Vi bestämmer någonting, låter det ligga ett tag och väntar och ser vad som händer. Om ingen protesterar, av det enkla skälet att de flesta inte vet vad som har blivit beslutat, så fortsätter vi, steg för steg, tills det inte finns någon återvändo.” Han hävdade också att EU:s impopulära ekonomiska politik, med bailouts och centraliserad finanspolitik, bör slås fast i ”mörka, hemliga rum”.

Vår svenska  offentlighetsprincip är till för att man ska kunna granska makt och förvaltning. Sedan 2009 har mer än 69 inskränkningar gjorts i sekretesslagen, enligt miljöpartisten Peter Eriksson berättade att det räcker med att ett enda land i EU kräver sekretess för att Sverige ska tvingas hemligstämpla information för att överhuvudtaget få vara med i samarbetet. Först en vecka innan det klubbades skrev svensk media, till större delen ägd av Bonnierkoncernen och Schibsted. Vänstern satte sig emot men övriga partier la sig flata. Ni som tror att det hjälper att rösta på ett annat block än det som nu regerar kan ta med i beaktning att politiker som Klas Eklund, tidigare rådgivare åt Olof Palme och Kjell Olof Feldt sedan länge är chefsekonom på SEB och Thomas Östros, tidigare minister och ekonomipolitisk talesman, blev vd för den svenska bankföreningen. Dokumentärfilmen som SVT varit med och finansierat visar mycket mer än så här. Dock beslutade SVT att den inte fick visas före valet. En analys om hur det egentligen står till med banksektorn är andra saker som skjutits på.

De här är grundläggande frågor som påverkar vår infrastruktur, vår välfärd och är det som gör att jag väljer att stötta den direktdemokratiska rörelse som kämpar för allmän rösträtt i sakfrågor året om. Jag vill att elpriset inte ska vara beroende av huruvida vi är bra på att spekulera eller inte, att tågen ska rulla och underhållasoavsett vem som äger de. Att min mamma som gav sitt liv till fabrikerna ska ha den pension hon förtjänat, inklusive de löntagarfonder de arbetade ihop till som Göran Persson lånade på obestämd framtid. Att alla barn ska ges samma möjligheter att lära det de behöver i skola och på fritid för att utöva grundläggande demokratiska rättigheter, även i hur vårt finansiella system fungerar, liksom det över 3 000 sidor långa skattesystemet. Samma tillgång måste de som aldrig fått den informationen få, även om den teknik de inte växt upp med, inte behärskar.

Direktdemokratin är på stark frammarsch i världen och kan ses som ett vaccin mot de extrema vindar som blåser, oavsett om de kommer från extremhögern, extremvänstern eller utifrån religiösa fanatiker. Oavsett vilket parti du tillhör eller inte, oavsett vilken organisation du tillhör eller inte hoppas jag att du kommer att öppna dina ögon och engagera dig för allmän rösträtt i sakfrågor. Samtliga av oss gör det här ideellt, för att vi precis som Schweizarna ska kunna vara med och besluta om vart skattemedel ska gå och hur våra gemensamma investeringar ska förvaltas. Men det förutsätter en oberoende press, detta har jag redan skrivit om i en tidigare ledare. Och nej det går inte att rösta bort våra medborgerliga fri- och rättigheter, det måste vara glasklart i ett direktdemokratiskt partis stadgar.

Det behövs många människor ute på gatorna och på nätet som förklarar vad det handlar om, för att samla in de namnunderskrifter som krävs för att få till stånd en folkomröstning om en monetär reform. Nästan inga schweiziska initiativ har varit framgångsrika med mindre än 500 000 schweizerfranc i ryggen. Det kommer att behövas pengar för att betala två personer på heltid för att samordna kampanjen, för att täcka kostnader för att få underskrifter validerade, för kampanjmaterial, distribution av valsedlar och så vidare. Gör vi det i samband med valet, ja då behöver vi vara ännu fler.

Andreas Cervenka (författare, krönikör, ekonomijournalist på SvD förklarade på ett tydligt sätt hur det monetära systemet förändrats och vad som felar. Positiva pengar gör det likaså. En annan folkrörelse är Tidskatt som vill byta ut skattesystemet. Efter nästa val hoppas jag få se många olika alternativ som vi kan rösta på, inte bara en gång vart fjärde år genom en röstsedel, utan även digitalt, genom ett statligt BankID. För kan miljarder flyttas med hjälp av digital teknik, samtliga myndigheter kräva det som legitimation, något vi tvingas använda för att göra våra ärenden, ska staten också tillhanda detta. Först då kan folket starta egna banker på lika villkor, utan att bromsas av affärsbankerna som nu är de som äger, utfärdar och drar in BankID. Jag har träffat människor som berövats sitt BankID, hur många visste ens att det är möjligt?

Lotte Johansson
Ansvarig utgivare

Swisha ett bidrag till Dagens Demokrati, vi uppbär inga press- eller mediestöd, 1235383740 skriv Dagens Demokrati

Varför upphandlar kommuner överhuvudtaget tjänster före man gjort tydliga riktlinjer och har en lagstiftning på plats som säkerställer ökad kvalite och ökad trygghet, för just de som ska använda de olika tjänsterna inom välfärd och infrastruktur? Att i upphandling efter upphandling ha så fria tolkningsutrymmen, gör att varje bolag själva kan definiera vad en verksamhet är. Det ger utrymme för låg kvalite för användarna och högre kostnader för skattebetalarna när konsekvenserna faller tillbaka på dessa, medan överskottet tillfaller ägarna. Jag kan inte se att någon större utveckling sker, annat än att ytterligare en gren inom välfärd eller infrastruktur tillåts sätta vinst före innehåll och kvalité i verksamheten. Ett aktiebolags styrelses primära uppgift, är att generera vinst åt ägarna, inte att ge användarna högre livskvalité eller för de som har det, en väg ut ur helvetet. Att rösta med fötterna blir svårt för någon som inte kan eller får välja en annan väg, busslinje, sjukhus, äldreomsorg, skola eller vad det nu kan handla om. Eftersom företagen tjänar mest på att få återkommande användare, patienter, elever eller fler kunder, är vi inne på en bräcklig arena där glädjebetyg utdelas, åtgärder som inte leder någonstans sätts in och produkter som varken är bra för oss eller miljön utvecklas.

Trots att kommunerna redan nu enkelt kan kräva vid varje upphandling, vid varje årlig tilldelning av skattemedel, att inte mer än 1 -2 % av investerat eget kapital får tas ut i vinst, samt ränta enligt fastsatt statlig norm, alltså ingen ockerränta. Hur svårt kan det vara att hålla sig till det. Riksdagen ägnade fyra år att skapa en bolagsform inför att välfärdsverksamhet och infrastrukturer skulle rullas ut till privata aktörer, SVB. Varför har inte SVB tagits i anspråk, varför finns inte formen med i upphandlingarna som krav? Hur många svenskar fick ens veta att företagsformen SVB kom till eller att den finns?

l ett SVB bolag får inte bolagen sälja verksamheten vidare till ett bolag som drivs i annan form. Det gör att riskapitalister motas bort, oetiska vinstuttag försvinner och skattebetalarnas pengar säkras i verksamheten, för att utveckla den. Inte till sämre innehåll, lågavlönad personal utan relevanta kunskaper, till att inskränka meddelandefriheten, yttrandefriheten eller till chefer och bolagsstyrelser med vidlyftiga behov.

Regler för företagsformen finns i 32 kapitlet i aktiebolagslagen. Det ska framgå av bolagsordningen och namnet att det är ett SVB aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, ha minst en revisor, vara överlåtande företag i en fusion eller vid en delning bara om det övertagande företaget är av samma slag. Företagsnamnet ska följas av beteckningen ”(svb)” om det inte framgår av namnet att det är ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning. Vid värdeöverföringsbegränsningar gäller de allmänna begränsningarna i 17 kap. 3 och 4 §§ aktiebolagslagen, de särskilda begräsningarna som anges i 32 kap. 5 § aktiebolagslagen. De i lagen särskilt angivna värdeöverföringsbegränsningarna gäller oavsett om bolagsordningen innehåller en sådan föreskrift eller inte. Vid skifte i samband med likvidation, ska aktieägarna tilldelas högst ett belopp som motsvarar det kapital som har tillskjutits bolaget som betalning för aktier, den del av återstående tillgångar med den begränsning som framgår av 32 kap. 5 § aktiebolagslagen. Vad som därefter återstår ska tillfalla det eller de andra aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning som anges i bolagsordningen. Saknar bolagsordningen uppgift om ett sådant aktiebolag eller finns inte det eller de aktiebolag som anges i bolagsordningen, ska tillgångarna tillfalla allmänna arvsfonden. Allmänna arvsfonden finansierar utveckling av projekt som drivs av olika organisationer som utvecklar människa och miljö. Manegen är krattad, allt kommunerna behöver göra är att lyfta fingret. Vad har vi annars kommunpolitiker till? För upp frågan i din kommun genom att driva igenom en folkomröstning i frågan, skicka in insändare och petitioner. Vilken fråga vill du driva med ett direktdemokratiskt parti för att få upp det på agendan? Allt börjar med ditt och mitt engagemang.

Kräv det här av era kommuner nu. Jag kommer definitivt att driva den, jag vill ha valfrihet för alla, inte marknadskommunisn och de demokratiska nedmonteringar den innebär.

Lotte Johansson – Ansvarig utgivare

Swisha ett bidrag till Dagens Demokrati, vi uppbär inga press- eller mediestöd, 1235383740 skriv Dagens Demokrati

https://bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/starta/vinstutdelning-1.3169

För att människor ska kunna ta sunda beslut behövs fri tillgång till objektiv information i objektiva- reklamfria- kostnadsfria- kanaler och plattformar, både i fysisk och digital form, politiskt och affärsmässigt obundna, för information, diskussion och möjlighet att rösta i viktiga sakfrågor. Det kräver en objektiv skola som arbetar i samma anda samt öppenhet och transparens inom vår infrastruktur, d v s anläggningar och strukturer som säkrar grundläggande funktioner i vårt samhälle som information, kommunikation, energi, transport, fastighet och välfärd. Utan transparens och insyn kan medborgarna, tillika skattebetalarna inte göra relevanta val över hur skattemedlen ska fördelas, granska hur de används eller ens följa upp verksamheternas faktiska resultat, inte enkom i ekonomiska termer, utan förstås även i hur verksamhetens grundläggande uppgifter fungerar. Alltså måste skattefinansierad politik bygga på att säkerställa vissa hörnstenar. Som tillgång till avgiftsfri public service internet, särskilt som både kommunikationsföretag, myndigheter och mediekanaler redan gått över till att använda det som främsta plattform, inkl.statligt BankID.

Det medborgare är med och finansierar via skattsedeln ska det också råda full transparens inom. Varken kommunala, regionala, statliga eller privata skattefinansierade verksamheter ska drivas i aktiebolagsform eftersom aktiebolags rätt till ”affärshemlighet” krockar med medborgarnas rätt till ”allmänintresse”, vilka är finansiärer via skattemedel och konsumenter av infrastruktur och välfärd. Även aktiebolagens paragraf om vinster som ska plockas ut ur verksamheten, utöver löner till personal och ledning, krockar med välfärdsmålen. Sjukvård till exempel ska bygga på att vi blir friskare, inte återkommande konsumenter av sjukvård som inte gör oss friskare eller som gör oss läkemedelsberoende. Skolan ska bygga på individuell utveckling utifrån varje elevs startpunkt och förutsättningar. Även inom äldreomsorg ska extra stöd finnas till de som behöver, medan de som behöver mer stimulans/utmaningar ska få det.

Det är medborgarnas personliga val som ska spegla verksamheter som finansieras via skattemedel, inte bolagens val, inte ledningens kalkyleringar om hur mer vinst kan plockas ut, inte olika politiska block som gaddar ihop sig när de inte lyckas få egen majoritet, inte 51 % som ska köra över 49%. Det är nämligen medborgarna och brukarna som är de verkliga aktieägarna som skattebetalare. Att öka bonusar och vinster till privata fickor, ingår inte i varken infrastruktur- eller välfärdsuppdraget och bäddar dessutom för korruption. Vinster i välfärd ska återinvesteras i verksamheter. Finns överskott i en verksamhet, kan den balanseras mot en annan, på så sätt kan vi hålla även en krisberedskap, det bygger avtalet med medborgarna på för skatteindrivning.

Medborgarna behöver därför mer insyn och inflytande över budgeten gällande sina skatter, det vill säga presenteras budgetförslag, ges möjlighet att ställa klargörande frågor samt kunna ge förslag till ändringar, för att slutligen kunna gå till beslut för att rösta om de olika budgetposterna. På så sätt tydliggörs direkta kostnader för verksamhet, löner och vinstutrymme, vilket sätter stopp för höga skatter som hamnar fel. Vilka skulle rösta för en extra skatt om 20 % eller mer som ”öronmärks” till ägare och VD och ledningslöner som kan ligga 63 gånger högre än de som utför arbetet på golvet eller 20 % extra skatt till vinstuttag som inte gynnar skattebetalarna eller de verksamheter de finansierar, om medborgarna, tillika brukarna fick möjlighet att rösta om det? De som vill kan förstås ges möjlighet att göra en extra skatteinbetalning för vinstutdelning som inte är öronmärkt till verksamheten inklusive realistiska löner eller så kan dessa företag själva eska medel för detta från privata givare.

Vi behöver en objektiv public service som drivs av skattemedel och av medborgarna lokalt, vars ägare och ledare inte som idag, samtidigt äger, sitter i styrelsen för eller arbetar för andra verksamheter som går i strid med objektiviteten, ibland dolt av korsvisa ägarstrukturen som snarare bäddar för att få ut ett av sina andra bolagsengagemangs agenda, vänskapskorruption, propaganda och annan onyanserad och subjektiv förtäckt marknadsföring som idag läcker ut via snart sagt all ”offentlig” media.

Inte minst behöver vi ett finansiellt system som inte fäller krokben för medborgarna, utan stöttar kooperativ verksamhet och lokalt småföretagande framför globala multinationella företag som skatteplanerar sig undan de skattemedel de själva åtnjuter inom infrastruktur och välfärd. Vi behöver återgå till sparkassor istället för affärsbanker, som bygger på verkliga inlån och utlån utan ockerräntor och pengaproduktion som bygger på låneskapande och spekulation, för att alla människor ska kunna finansiera sitt första boende, sin första verksamhet, bli självförsörjande. Betalningsmedel ingår i vår infrastruktur och ska inte vara en vinstmaximerande handelsvara. Något är fel när avgifterna för till exempel kommunala transporter och äldreomsorg och olika boenden stiger i en takt som utarmar brukarna, medan ägarna plockar ut allt mer i bonus. Bonus ska bygga på att verksamheten förbättras till ett rimligt pris för brukarna. Dessa tjänster är redan finansierade via höga skatter för enskilda. Ska någon ha tillbaka pengar ska det stå i proportion till insats, inom infrastruktur och välfärd. När alla investeringsbidrag, avdrag och lönebidrag är inräknade är den största gruppen av skattebetalare, de som utför arbetet på golvet, det är också de som gör den största arbetsinsatsen.

Förutsättningar för demokrati bygger på ett jämlikt skattesystem. Mer lättförståeligt, lättöverskådligt, som inte har ett regelverk som nuvarande om 3 000 sidor som hela tiden fylls på/ändras, utifrån hur de som har resurser att anlita jurister lyckas hitta kryphål för att skatteplanera ner den 20 procentiga bolagsskatten till nära noll eller till och med får tillbaka moms de aldrig betalat, medan de som i praktiken utför arbetet, beskattas upp till 80%. Att G7 länderna nu genomför en minimiskatt för globala företag att betala i de länder de faktiskt verkar i, talar sitt tydliga språk men det behövs mer än så. På medborgarplattformen Consul finns nya politiska förslag, det ingår i en demokrati, att kunna lyfta, diskutera och rösta om förslag och någonstans måste vi börja.

Genom att exemplifiera varför direktdemokrati behövs kan nya partier, även politiskt neutrala som Direktdemokraterna växa och vinna val. Genom att visa mänskliga sidor kan väljare ges incitament att rösta även genom enskilda delegater. För mig som väljare förutsätter det att varje delegat då tydligt visar var man står i stora frågor och möjlighet att kunna ta tillbaka min röst om vederbörande börjar driva en annan agenda. Annars riskerar dessa att bli ytterligare ett instrument för de som redan har makten, att driva frågor i lönndom och det var i allafall aldrig tanken från min sida när jag var med och initierade föreningen för Direktdemokrati. Jag tror att en valkampanj måste börja där, hela tiden med hänvisning till våra grundläggande fri- och medborgerliga rättigheter och med tydliga exempel på varför de är viktiga och/eller hur dessa inte respekteras idag. Politik är för medborgarna, för samhället i stort, allt annat är lobbyism och det ska inte bekostas via skattsedeln.

Lotte Johansson
Ansvarig utgivare

Swisha gärna ett bidrag till Dagens Demokrati, vi uppbär varken presstöd eller partistöd 1235383740 skriv ”Dagens demokrati”