2 maj 2026
Hem Blogg Sida 5

Lathund i inflation

Av
Redaktionen
-
0
Dagens Demokrati,Inflation, inflationen,ekonomi

Den växande rörelsen Positiva pengar samlar studenter, ekonomer, aktivister, politiker, journalister, utopister och realister som kämpar för att reformera penningsystemet, för en rättvisare, grönare och stabilare ekonomi. Positiva Pengar är den svenska grenen av International Movement for Monetary Reform (IMMR) som finns i 26 länder. En icke vinstdrivande och partipolitiskt obunden ideell förening med medlemmar och sympatisörer från hela det politiska spektrumet. Föreningen drivs främst av volontärer, med varierande bakgrund och ett stort engagemang för samhällsekonomi – med ledord som forskning, utbildning och aktivism för en hållbar ekonomi

Jussi Ora, ledamot i Positiva Pengar, har arbetat 15 år inom finansiella tjänster, både nationellt och internationellt. Han har lett utveckling och förändringar i över 25 år. Dagens demokrati publicerar nedan en artikel av Jussi Ori om hur vi kan få till en penningreform som gynnar allmänheten. Om ekonomins riktiga begränsningar och vilka möjligheter penningsystemet ger oss. Jussi Ora menar att inflation är en viktig och aktuell del för att förstå dess betydelse, orsaker och hur vi kan hantera den.

Jussi Ora;
Inflation och hur det hanteras handlar om levnadsomkostnader och förmögenhetsfördelning. Fördelas offentliga pengar och insatser efter allmänhetens intressen kan levnadsomkostnaderna hållas ner så att det blir bra för alla och klyftorna minskar.

Inflation är en allmän prisökning och den mäts i förändringar av KPI på årstakt. KPI är priset på en korg av varor och tjänster som man utgår ifrån att medelkonsumenten konsumerar. En höjning av ett enstaka pris är inte inflation, utan priset ska höjas för många varor kontinuerligt över tiden för att det ska vara inflation.

Inflation sägs uppstå när efterfrågan är större än produktionskapaciteten. Idag hanteras inflationen genom att minska efterfrågan genom att öka arbetslösheten, vilket dämpar löner, köpkraft och investeringar. Färre får råd att tillgodose sina behov och därmed säkras att övriga har råd med sina. Resultatet blir ökade klyftor.

”Detta innebär att FED kommer att bekämpa inflationen på det gamla sättet – genom att drabba miljontals arbetstagare med inflationsbekämpningen genom att bromsa ekonomin och få dem att förlora sina jobb eller löner, eller både och.

”Detta är fel medicin för fel sjukdom. Det kommer att skada miljontals människor som är bland de mest sårbara i ekonomin.” Citat Robert Reich 


Ett mänskligare och ekonomiskt bättre alternativ är att fokusera på produktionskapaciteten och missbruk av marknadsdominerande ställning där företag höjer priserna bara för att de kan. Inflationen hanteras dels genom investeringar i ökad produktionsförmåga, dels genom regleringar som förhindrar missbruket av dominerande ställning. Professor Fadhel Kaboub tog upp detta i en intervju, där utgångspunkten var att målet är välstånd för alla (länk till svensk text, här). Han tog även upp kostnaden för att inte göra något åt samhällsproblem, vilket ofta är fallet vid åtstramningar. Åtstramningar är en del i dagens politiska sätt att hantera inflation.

Så här skriver Riksbanken;
”För att nå detta mål [inflation 2 procent, mitt tillägg] höjer eller sänker Riksbanken styrräntan (reporäntan). Räntan är priset på pengar. Genom att höja eller sänka räntan påverkar vi efterfrågan på pengar i ekonomin.

Vi behöver fundera på hur effektivt det är att hantera inflation genom räntehöjningar. Det beror helt på vad som orsakar inflationen. Om det handlar om störningar i leveranskedjorna och brist på insatsvaror, höga energipriser eller missbruk av dominerande ställning på marknaden så kommer räntehöjningar inte att hjälpa. I ett sådant läge är också en budgetåtstramning helt fel väg att gå.

Den förda räntepolitiken, med sänkta räntor, har drivit upp priserna på finansiella tillgångar och boende. För egnahemsboende innebär sänkta räntor att de kan skuldsätta sig mer för samma månadskostnad. Förenklat, utan amorteringar och ränteavdrag, visar detta exempel på sambandet: med en skuld på tre miljoner till 4% ränta har man en månadskostnad på
10 000 kr. När räntan sänks till 2% får man samma månadskostnad med en skuldsättning på sex miljoner.

Samtidigt är produktionskapaciteten för nybyggande mycket lägre än efterfrågan. Detta ökar villigheten till, och tvingar fram, ökad skuldsättning. Alla måste vi bo någonstans, det är viktigt, och därför kommer vi att bjuda upp priserna till gränsen för vad vi har råd med. Eftersom trycket är störst i storstäderna, jobben drar oss dit, så blir priserna högst där. Bostadspriserna i Sverige har varit stigande under decennier och det får oss att tro att priserna kommer öka eller hålla i sig också framgent. Därmed vågar vi skuldsätta oss mer. 

Under 20 års tid har boskulderna ökat med 8,1% per år i genomsnitt. I december var summan av dessa 4 468 miljarder (motsvarar ca 89% av BNP). En höjning av räntan med en procentenhet skulle öka kostnaderna med 44,6 miljarder och med två procentenheter skulle det innebära 89,2 miljarder (före ränteavdrag). Detta är en av anledningarna till att det sägs att Riksbanken har svårt att agera med höjda räntor. Det skulle kraftigt minska efterfrågan i ekonomin och skatteinkomsterna för kommuner och regioner. Påverkas priserna på boenden av räntehöjningar kan det bli än värre. I värsta fall en bostadskrasch och bankkris. Att räntan inte fungerar för att styra ekonomin kom professor Richard Werner fram till i sin empiriska forskning – som vi på Positiva Pengar Pengar har skrivit om tidigare.

De som kan tjäna på räntehöjningar är finansaktörer som spekulerar i att den ska höjas, som tagit positioner för det på marknaden. Likaså de som har tillräckligt med pengar för att kunna köpa i en kris där olika tillgångar sjunker i värde.

För att en penningreform ska “gynna allmänheten istället för ett fåtal”, som det står i våra stadgar, måste vi veta vad som är möjligt att åstadkomma med våra offentliga pengar och vad som är begränsande. Det handlar dels om hur fristående vår nation, med vår riksdag, regering och riksbank, kan stå i förhållande till det globala finansiella ekosystemet, dels vilka möjligheter vi har att bedriva en politik som faktiskt gynnar allmänheten.

Användandet av vårt penningsystem
Hur våra offentliga pengar används och fördelas avgör vem och vad som gynnas.

Inflationen är en viktig del av detta. Inflationsspöket är det mest använda argumentet från de som vill att affärsbankerna ska få behålla sin oligopolställning när det gäller att skapa pengar som de spenderar genom utlåning mot ränta. Deras argumentet är att det blir inflation om staten via Riksbanken skapar och spenderar pengarna därför att staten kommer att ge ut för mycket pengar.

Historien visar inte att detta är sant. Däremot har Richard Vague i sin empiriska undersökning kommit fram till att affärsbankernas skapande av pengar i vinstsyfte ständigt leder till finansiella kriser.

Ur hans bok, ”Brief History of Doom” (s 196): “På grund av kreditbranschens omfattning, dess höga hävstångseffekt och inneboende risk, dess privilegierade möjlighet att skapa stora mängder nya pengar och därmed ny efterfrågan, och dess förmåga att föra över risken för överexpansion och betalningsinställelse till sina kunder, kan denna ambition i utlåningsbranschen [ambitionen att öka aktieägarnas förmögenhet] på ett nästan unikt sätt leda till mycket större skada än samma ambition på någon annan arena.” Vi återkommer till hans forskning. 

Det är bland annat därför som Positiva Pengar verkar för en penningreform. Reformen innebär att Riksbanken för det första får monopol på penningskapande och för det andra skapar dem som en annan slags skuld – en skyldighet för staten att acceptera dessa pengar vid betalning av skatt och avgifter till staten. 

Reformen innebär dock inte, om den genomförs, att risken för inflation och det förmögna fåtalets ackumulation av kapital, automatiskt kommer att minska.

Vi penningreformister behöver förstå pengar så väl att vi vet vad som är bra för allmänheten och vad som endast gynnar ett fåtal. Många idéer om pengar är inte samhällsvetenskapliga utan enbart politiska. Vi behöver lära oss att sålla det politiska från det som är ekonomiskt realistiskt. Vi behöver lära oss att resonera på ett sätt som är begripligt för alla. 

Pengar i sig är ingen bristvara, kan omöjligen vara så då de skapas med tangentbordet, vilket tydligt har visats med de kvantitativa lättnader (QE) där världens centralbanker har skapat 25 biljoner USD för finansaktörers och stora kapitalägares bästa. Den enda anledningen till att samhället och den riktiga ekonomin lider brist på pengar är det politiska valet att låta affärsbankerna skapa och spendera en stor del av våra pengar i form av lån mot ränta. Vidgar vi perspektivet så ser vi att det har haft förödande konsekvenser för allmänheten medan de tio rikaste i världen har tjänat en halv biljon dollar under covidkrisen.

”Krisen har avslöjat vår kollektiva bräcklighet och oförmågan hos vår djupt ojämlika ekonomi att fungera för alla……. Istället måste medborgare och regeringar agera utifrån det brådskande behovet av att skapa en mer jämlik och hållbar värld.”– Oxfam –
Under covidkrisen har det visat sig att det som är viktigt för samhället inte är de finansiella tillgångarna utan de reella resurserna – personal, kunskap, naturtillgångar – och hur vi använder dem. De kan till skillnad från pengar, inte skapas med tangenttryckningar. Däremot kan de fördelas och utvecklas. Hur det går till blir avgörande för resultatet.

Vi har en finansialiserad ekonomi
Genom räntor fördelas resurser från den produktiva reala ekonomin till den extraherande finansiella världen. Professor Michael Hudson berättade under Positiva Pengars webbinarium (länk här, se de första 10 minuterna) hur de allra rikaste under tusentals år har använt sig av sina finansiella tillgångar för att tillskansa sig reella resurser. Historiskt har dessa reella resurser varit folkets jord och arbete. Ofta har folk fått arbeta som skuldslavar, där arbetet utgjort avbetalning på deras skulder. Den finansialisering som vi har idag utgör en förlängning av detta.

Professor Costas Lapavitsas kallar detta för att gå med “vinst utan att producera” där det mest framträdande kännetecknet är ökningen av den vinst som görs genom en finansiell expropriering av hushållen. Han hävdar att staten med sitt agerande och sina regleringar har möjliggjort denna finansialisering.

Ett exempel är BlackRocks uppköp av egnahem i USA både efter den finansiella kraschen 2008 och under nedstängningar av samhället under covidkrisen 2020 – 2022. Hushåll som inte kunde betala på sina skulder tvingades sälja sina hem. Stora finansiella aktörer kunde betala, många gånger med hjälp av banker, och köpte upp stora områden med egnahem som de sedan hyr ut. Tillgångar och inkomster fördelades om och det förmögna fåtalet kunde ackumulera ytterligare kapital.

Våra politiker har valt att låta våra pengar till större delen skapas genom affärsbankernas långivning till improduktiv spekulation och ägarbyten. Detta skapar en finansiell kapitalackumulation med efterföljande reell kapitalackumulation i allt snabbare takt i händerna på allt färre personer. 

I Sverige har förmögenhetsklyftorna sedan 1980 ökat mer än i andra länder. Vi behöver få ett stopp på detta och minska behovet av privat skuldsättning.

Vi kan skapa ett bättre samhälle
Lösningen initialt är underskottsfinansierad finanspolitik där nyskapade offentliga pengar används för att bygga upp ekonomi och inkomster nedifrån. 

Därigenom kan man skapa bättre förutsättningar för små- och medelstora företag att öka sina investeringar, vilket gynnar självständiga och vitala lokala ekonomier. Då minskar möjligheterna för fåtalets finansiella intressen att använda sitt ackumulerade kapital för att fördela reella resurser till sig själva. Även det vi producerar kommer att fördelas mer rättvist – till allmänheten och inte koncentrerat till ett fåtal. Klyftorna och koncentration av makt kan minska.

Med en korrekt genomförd penningreform, som tar bort finansialiseringen av ekonomin, kan vi åstadkomma allt detta och mer. För att komma dit behöver vi även adressera fler frågor, såsom:
1. Demokratins, regeringens och riksdagens roll i samhället och     penningsystemet.
2. Vår syn på och kunskap om pengar – det avgör hur vi kommer använda penningsystemet och hur resurser fördelas.
3. Hur fördelningen av våra resurser avgör vilket liv och samhälle vi får.
4. Hur våra relationer – i det lilla som i det stora – påverkas av detta.

Mer om det i framtida nyhetsbrev.

P.S. För oss är penningsystemet i grunden en existentiell fråga då det berör våra liv på djupet och är för många bokstavligen en fråga om liv och död

Vi behöver öppna samtal, baserat på fakta, om inflation och hur vi påverkas av den samt av de åtgärder som görs och inte görs för att hantera den. Det är en viktig fråga för allas våra liv.

Positiva Pengar var med och tyckte till inför tillsättandet av utredningen om statens roll på betalmarknaden.

Vi kom med en rad förslag på direktiv. Glädjande nog har regeringen tagit med flera av våra förslag istället för att gå på bankföreningens linje. Några höjdpunkter;

✓ Utredningen kommer göra en genomgripande och bred analys, inte som bankföreningen föreslog smalna av utredningen till att fokusera på ett reservsystem som skulle backa upp bankerna i händelse av kris och krig.

✓  Utredningen kommer undersöka hur statens roll på betalmarknaden sett ut historiskt. Under 1800-talet fick centralbankerna världen över sedelmonopol – de privata bankernas skapande av pengar ledde nämligen till instabilitet och finanskriser. De argument som ledde fram till sedelmonopolet är precis lika giltiga och viktiga idag – och talar för att centralbanken borde få monopol även på utgivning av digitala svenska kronor. 

✓  Utredningen ska också brett analysera konsekvenserna för Sverige av dagens utveckling där pengarna i allt större grad privatiseras. Vi ser mycket positivt på en sådan analys.

✓  Slutligen ska utredningen utreda statens roll som utgivare av centralbankspengar. Vi kommer jobba för att utredningen ska ta detta tillfälle i akt att undersöka olika kanaler för att distribuera nyskapade pengar: exempelvis via statsbudgeten, lån till banker för klimatomställning och produktivt företagande eller direkt till medborgarna.

Här kan du läsa mer och ladda ner en jämförelse mellan Positiva Pengars förslag på direktiv och regeringens slutgiltiga dokument och om hur en krasch i en ekonomi som är driven av privat skuldsättning kan undvikas. 

Text: Jussi Ora 
Ledamot i folkrörelsen Positiva Pengar
Positivapengar.se
Foto: Lotte Johansson

Vilken kunskap vill du dela med dig av på Dagens Demokrati som har potential att utveckla demokratin?

Ansvarig utgivare
Lotte Johansson

A letter from Ukraine

Av
Lotte Johansson
-
0
Dnipro,Ukraina,ett bred från Ukraina, a letter från Ukraina;Dagens Demokrati,

2019 var ukrainska Vladimir med och renoverade en klassik segeljakt som räddats från att huggas i bitar. Ett halvår senare inviterades jag ombord som fotograf och för att hjälpa till att organisera upp lite. Tillsammans med en svensk kapten, en rysk ingenjör, en ung engelskman och en Schweizisk finansman seglade vi över öppet hav, från Ville France till Korsika för att delta i den första av några av de mest berömda klassiska regattorna i Medelhavet.

17 january 2022
Hello Lotte, Vladimir from Telstar here. How is your life going? Maybe you have some photos with me left. I want to participate in some tv show and need several photos for application.

– Hi Vladimir, I do have photos of you. I can send them to you, if you give me your e-mail. How are you?

8 februari
Hello Lotte, Im ok. We made song for piece. Do you have Russian speaking friends?

– Maybe, do you want to write down your point of view from where you are?

2 mars
– My vision of the situation. When person has no Love he became cruel. Now the whole world hates Putin, blames him and so on. And this energy of hate make Putin what he is now. He has a lot of psychological problems, since long time ago
If he receives energy of love, it may change. This is what i believe in.

– If you need somewhere to stay you are always welcome to stay at my place in Sweden.

5 mars
– Thanks a lot. I would be glad to meet you again.

I am in Dnipro. I have invitation for my family on the Bee farm in Switzerland. But my sister doesn’t want to leave without husband. Now all man 18-60 years are forbidden to exit country. The only way is to do it illegally i don’t care about law. I could find shelter in monastery part ofraine. I could say that i want to be a monk and hopefully this should shelter me from military. November December 2021 i spent in Monastery, but again don’t want to leave family behind, in such difficult time. And on top of that. Right now man can’t even take train to leave city towards west, all trains are packed with woman and kids.

I have no intention fighting in this war with weapons. My level of patriotism was law before, and now it is even smaller. I red our national author Shevchenko, and i absolutely disagree with his poems. And also i don’t like sense in our national anthem. So all of this makes my mood to leave Ukraine as soon as possibl and find new home. But i am trapped here. Anyhow this is the most interesting experience i ever had, something similar to Telstar when we started to take water in the open sea. Trying to find positive sides of this situation. Like Victor Frankl found a lot of positive in Auschwitz. Anyhow my situation is very light compare to his. Even if russians conquer the city i will have legal chance to leave. The only point is to survive all this madness.

The main positive point, my relationships with mother are improving, i never had such great relationship with mother.

11 MARS ytterligare bomber briserar i Dnipro. Jag har ingenting hört från Vladimir.

I Tjernobyls kärnkraftverk som stängdes ned 2020, har elen slagits ut. Sedan Tjernobylkatastrofen 1986 har stora områden runt stängts av för kanske hundratals år framåt. Moln av radioaktiva avfall har regnat även över Sverige. Fortfarande testas radioaktiva värden på renar. Själv var jag i Oslo 1986 och minns den konstiga doften och den grådisiga luften. Om mindre än två veckor kommer temperaturen på kvarvarande kärnavfall i Tjernobyl att ha sjunkit så mycket att det åter kan spridas, om inte elen är tillbaka, om inte det fossila bränslet som håller kylan igång räcker, med konsekvenser nog ingen kan överblicka. I Ukraina svarar kärnkraft för hälften av elproduktionen.

Ukrainas befolkning flyr. Utlysta eldupphör fortsätter att bombas. Ett antal sjukhus är träffade, även förlossningsavdelningar. Människorna som inte ville lämna sitt land, sina anhöriga, de som valt att kämpa emot eller de som inte hade kraft eller medel att ge sig av tidigt, vad händer med dem.

Ukrainas President vädjar om hjälp för att stänga luftrummet över Ukraina, världen svarar att det skulle kunna utlösa ett världskrig men skickar gärna vapen. Blir det ett världskrig i långsam takt, land efter land, medan börsen fortsätter att handla med det som nu går bra, vapen, konserver, förnödenheter, sjukvårdsrelaterade produkter, den olja och gas som transporteras till Västeuropa. Den som inbringade Ukraina stora inkomster, medan tvisterna med Ryssland om priset på naturgas till övriga Europa fortsätter och Ukrainas planer om att koppla ihop sig med Europas elnät bokstavligen släcks. Kanske skedde det redan när de slutade köpa gas från Krimhalvön. Amerikanska energibolag trampar otåligt för att få utvinna naturgas ur shiffer i Ukraina. I svenska Kiruna flyttas staden för att göra plats för gruvnäringen, på andra platser samerna. I Ukraina jämnas stad efter stad med marken.

Jag föreslår att presidenterna som bråkar om makten går upp i en egen ring och pucklar på varandra, medan de globala oligarkerna och de internationella kartellkapitalisterna kan anordna vadslagning. Om de nu vill ha spänning och tjäna pengar. Ingen av oss andra vill ha några krig. Vi vill att våra obligatoriska skattemedel investeras i våra lokalsamhällen, inte i enskildas redan överfulla fickor.

12 MARS VLADIMIR HÖR AV SIG IN
– Do you remember the day when we crossed from Nice to Corsica, and i put on life jacket. We started to to take water that time, and no pumps were working. Don’t know how the Captain managed to make pump working. I know about screws in hull. I put them. The captain ordered to make that to fix side of the boat.

Bad opportunities, good opportunities difficult to see the difference. In this situation i absolutely realize that everyone will be dead in the end. This is the only possible way out of life. It is impossible to avoid that exit. And the question is how to pass the time before this finish. I see this situation as the best school of life i ever had.

Lotte Johansson
Obetald journalist och obetald ansvarig utgivare

Offentliga elchocker

Av
Lotte Johansson
-
0
Elpriser,Nasdaq,Direktdemokrati,Dagens demokrati,Direktdemokraterna,elhandelsavtal,

”Konkurrenssättningen av elmarknaden har gett samtliga elanvändare (hushållskunder och företag) fler valmöjligheter.” Detta skriver Elmarknadsinspektionen på sin hemsida. Idag kan till exempel elkunder i södra och mellersta Sverige som inte har råd att investera i egna solceller och den tillhörande batteribank som krävs, välja att flytta till Luleå eller varför inte till Skellefteå som behöver arbetskraft till sin nya bilbatterifabrik. Dessvärre är lönen låg och bostadspriserna skenar, med den multinationella bilbatterifabrikens intåg.

Själv fick jag idag ett nytt ettårigt rörligt avtal med ett påslag om 4.50 sek per kwh av det numer uppköpta Kundkraft som inte längre kan garantera lågt pris men att elen är alternativ förnybar el.

”Ett rörligt elpris består alltid av inköpspriset från elbörsen, även kallat spotpris, samt påslag och den obligatoriska elcertifikatsavgiften. I det påslag som Kundkraft upphandlat ingår alltid elcertifikatsavgiften”, meddelas jag. Moms tillkommer om 1-13 sek och inom 14 dagar har jag rätt att ångra mig.

Medborgare har förpassats till kunder, vars kostnader inte längre styrs av vad el kostar att producera, utan av;
– ”grossistmarknadens funktion och konkurrensen på slutkundsmarknaden som tarifferna på det reglerade elnätet.
– av politiska beslut om skatter som moms, avgifter, elcertifikatssystem och utsläppshandelssystem.”

I Norden organiseras sedan den svenska elmarknaden omreglerades 1996, den fysiska elhandeln på börsen, på marknadsplatsen Nord Pool Spot (Sverige, Finland, Norge, Danmark, Estland, Lettland och Litauen ingår), bildad redan 1993 i Norge under namnet Nord pool. Ägarna är medlemsländernas stamnätsoperatörer. För oss svenskar betyder det Svenska kraftnät. 85 procent av all el som förbrukas i Norden handlas på Nord Pool och övervakas precis som börsplatserna av tillsynsmyndigheterna i varje respektive land. EU:s direktiv REMIT reglerar handeln med el, med uppgift att förhindra marknadsmanipulation och insiderhandel. Institutet för näringslivsforskning visade dock redan 2015 i uppsatsen ”Private and public information on the Nordic Intranet-Day Electricity market”, att prisnivåerna på den nordiska marknaden steg kort tid före offentliggörande av viktig information.

Transparensförordningen ska bidra till att marknadsinformation görs tillgänglig för alla aktörer på marknaden, samtidigt. Allt på Nord Pool handlar om utbud och efterfrågan. Köpbud från elanvändare som ska matchas mot producenternas säljbud, det görs genom auktionering. På börsen fastställs gemensamma systempriser och elspotpriser i de individuella elområdena ett dygn i förväg för varje timme på Elspot. Varje dag kl. 12 ska aktörerna ha lämnat sina ordrar för kommande dag, med specificerad volym i MWh/h som säljaren eller köparen är villig att acceptera för specifik prisnivå (EUR/MWh), för varje enskild timme! Dagligen klockan 13 publicerar Nord Pool priserna för kommande dag.

I tillägg till spotmarknaden finns en justeringsmarknad för handeln av kontrakt fram till en timme innan leveranstimmen, en så kallad ”intradags- marknad”. Denna balansmarknad kallas Elbas och är också organiserad av Nord Pool, för att aktörerna ska kunna justera kontrakten som de ingått i elspotmarknaden, utifrån hur produktions- eller användningssituationen förändras under leveransdagen.

De som handlar el är elproducenter, stora elanvändare och elhandlare. Huvudsakligen sker handeln på Nasdaq Commodities, oklart om det är i USA, i diktaturen Kuwait eller på något av de nordiska, då ägarstrukturer och kopplingar är snåriga att följa men Nasdaq OMX Commodities, är i alla fall den gemensamma finansiella energimarknaden för Norge, Danmark, Sverige och Finland. Där ska handlas långsiktiga kontrakt och prissäkringsmöjligheter. I det ingår även dagar, veckor och månader, i tillägg till kvartal och år. Nasdaq är också handelsplatsen för utsläppsrätter för koldioxid. Medan till exempel börser, som tyska EEX, handlar med kontrakt för den nordiska elmarknaden, vilket kan göras genom den uppsjö av elmäklare som uppstått.

2015 trädde ett nytt regelverk i kraft som bland annat möjliggör för elbörser att konkurrera i hela Europa. Fysiskt går elen till dig direkt från leverantören men ekonomiskt som kund via elhandlare-elbörs-elnätsföretag-producent. Elen är fortsatt lika billig att producera men desto fler kockar desto dyrare soppa. VD för statliga Vattenfall tjänar till exempel 1 319 500 kronor per månad, medan energiministern och GD för Svenska kraftnät tjänar drygt
139 000 kronor per månad, i paritet med övriga myndighetschefers löner. Medianlönen för en börs-vd ligger på 6.3 miljoner per år. Medelinkomstlön i Sverige ligger mellan 20 000 och 40 000 kronor per månad.

En genomsnittlig villakund förbrukar runt 20 000 kWh per år. På elpriset tillkommer 43 procent i moms och energiskatt när fakturan gått genom alla leden, samma gäller för tjänstesektorn, medan företag i tillverkningsindustrin ofta har en lägre energiskatt på grund av deras position som ”internationellt konkurrensutsatta företag”. På motsvarande sätt sänker subventioner produktionskostnaderna och ökar lönsamheten för de som får subventionerna. Den konkurrensutsatta kunden verkar inte ingå i den kalkylen.

Elcertifikatsystemet är en subvention som är tänkt att ge incitament att bygga förnybar elproduktion, vilket har genererat stor tillförsel av vindkraft. Diktaturen Kina äger allt mer av elmarknaden så och de planerade största vindkraftsinvesteringarna i Sverige. Dessa certifikat finansieras genom att ge elanvändarna kvotplikt och därmed ytterligare en kostnad. Tack för den kängan. Samtidigt ökar utbudet av nyproduktion med låg rörlig kostnad som ska pressa grossistpriserna nedåt, särskilt vid blåsigt väder.

Alla elhandelsföretag är skyldiga enligt lag att redovisa ursprunget för företagets totala elförsäljning, om det till exempel är specifik el producerad från vind eller vatten, eller om det är el hänförlig till den så kallade residualmixen, det miljövärde som är kvar när man räknat bort den el som sålts med garanterat ursprung.

Men hur sätts då elpriset

Sverige får inte strypa exportflöden för att trygga den egna elförsörjningen. Det betyder att väderläget i stora delar av Europa, särskilt i våra grannländer Danmark och Tyskland, gör att det ibland uppstår effektbrist. Sverige har inte kunnat producera tillräckligt, utan har då tvingats starta upp oljekraftverket. Medan den nordiska elbörsen Nord Pool inte sätter elpriset utifrån genomsnittligt pris per år, kvartal, månad, vecka eller ens dag, utan utifrån vad det kostar att producera den sista kilowattimmen som behövs för att möta efterfrågan. Att sedan produktionsanläggningar med lägst produktionskostnader används först för att möta efterfrågan, gör att de dyrare anläggningar som tas in i den mån det behövs, därmed får sätta elpriset. Gynnar det här verkligen gemene man? Hur kan vi ens spara på el när alla anmodas att inhandla elbil, digitalisera allt som går, tillbringa fritiden och kommunikation digitalt, medan bensin- och dieselpriser skenar. Hur tänkte de styrande här, ska vi nu alla lämna allt varje dag för att hålla koll på väder och priser i jordens alla hörn.

Varför fick inte folket folkomrösta i en så viktig fråga som avreglering av elmarknaden? Den har inte funnits med som fråga ens under valår. Vad ska man egentligen med valen till undrar den som nu tänker rösta med fötterna och rösta blankt. Själv tänker jag rösta för Direktdemokrati och på så sätt behålla min röst året om och dessutom kräva kvartalsvisa folkomröstningar i viktiga frågor, med fortsatt möjlighet att delegera min röst i andra frågor. Representativ demokrati med skillnaden att jag när som helst kan ta tillbaka de delegeringar jag gjort och omfördela dessa, när dessa inte följer överenskommen agenda.

I Schweiziska kantonen Graubunden, ingår Davos, årligen samlas här de mest inflytelserika globala affärsmännen, massmedia, Young Global Leaders som mynnat ut i till exempel Frankrikes president Macron, Rysslands Putin, Argentinas president, ett antal i Kanadas parlament och andra inflytelserika politiska ledare, under World Economic Forum (WEF). I den kantonen tillämpas folkomröstningar gällande alla grundlagsändringar och folket tillåts också att initiera sådana, så varför föreslår inte deltagarna i World Economic Forum det i sina respektive länder? Ordförande i WEF har skrivit en bok som alla bör granska, den är fullspäckad av grundlagsändringar som behöver ändras för att hans vision som påminner mycket om Andra världskrigets världshärskande visioner ska kunna genomföras.

För att ändra en grundlag i Sverige, krävs ett mellanliggande val, det sker redan i september. Jag välkomnar alla att lusläsa motioner och remisser och sedan dela med sig av dessa i form av en sammanfattning för publicering här på Dagens Demokrati och att snabbt som ögat gå med i Direktdemokraterna, för att tillföra den kompetens som behövs för att vara med och forma framtiden så som vi vill ha den. En framtid där mänsklig tillväxt står i fokus. En framtid där inte som idag, varannan femtonåring lider av psykisk ohälsa.

Lotte Johansson
Journalist och ansvarig utgivare

Revisorer dömer ut upphandlingar

Av
Lotte Johansson
-
0

2021 kom Regeringens handlingsplan mot korruption. Värmdö kommuns förtroendevalda revisorer inledde samma år med att beställa en övergripande granskning av, hur upphandlingar har skötts i kommunen. Den 11 februari 2022 kom PWC, Price Waterhouse Coopers rapport. Den visar att av de fem granskade områdena, har två underkänts helt, medan resterande tre fick allvarlig kritik. Sammanfattningsvis skriver PWC:s revisorer; 

“Utifrån genomförd granskning är vår samlade bedömning att Värmdö kommun inte helt säkerställt en ändamålsenlig inköps- och upphandlingsverksamhet.”

PWC:s rapport sammanfattas av Skolavtal.nu, enligt nedanstående;
– Det finns för närvarande inte inköps-/upphandlingssamordnare på kontoren som ex. samordnar de olika upphandlingarna och har särskild kontroll över/insyn i vad respektive kontor köper in.
– Kunskapen hos beställarna varierar.
– Det saknas systematiska utbildningsinsatser gällande inköp och upphandling.
– Ansvarsfördelningen som framgår av riktlinjen, är i behov av förtydligande.
– Roller och ansvar mellan upphandlingsenhet och kontoren behöver förtydligas.
– Det saknas samordningsfunktioner på kontoren för upphandlingsfrågor.
– De styrdokument som finns är i behov av förtydliganden och revideringar, bl.a. avseende roller och ansvar samt aktualisering av beloppsgränser.

Revisorernas granskning visar att Värmdö kommun saknar uppföljningar som ska säkerställa att kraven efterlevs, något Dagens Demokrati skrev om redan i höstas, i samband med att chefen för Värmdös upphandling bjöd in Värmdös företagare. Han kommunicerade då ut att man rekryterat en från uppföljningsenheten, för att kunna möta de allt fler upphandlingarna av kommunala verksamheter.

”Det sker ingen samlad uppföljning avseende ramavtal, direktupphandlingar eller avtalstrohet. Vidare har vi ej kunnat säkerställa att det sker en tillräcklig uppföljning av befintliga avtal samt löpande kontroller av att leverantörer betalar skatter och avgifter.”

Värmdö kommun har inte analyserat varför vissa upphandlingar blivit väsentligt dyrare. Av intervju (PWC) framgår att;
– kommunen generellt varit bra på att teckna avtal men att det finns utvecklingspotential kring att säkra att avtalen är de mest ekonomiskt fördelaktiga.
– Av upphandlingsenheten har det däremot uppmärksammats att det tidigare funnits leverantörer som fakturerat mer än vad avtalen tillåter, vilket ses som ett tydligt tecken på att kontroller av avtalstrohet brister. Varför de styrande i kommunen inte gjort analyser av det ekonomiska utfallet av större upphandlingar är mycket svårt att förstå. Bryr man sig inte om att skattepengar används effektivt? Värmdö kommun uppmanas att genomför utvärderingar av större upphandlingar i syfte att dra lärdomar och nyttja erfarenheter inför kommande upphandlingar.

Skolavtal.nu granskar Värmdös kommuns upphandlingar gällande Skolavtal. De har skrivit om upphandlingarna av Värmdös skolskjuts, där de påvisar att miljoner är svåra att spåra eller att de har hamnat i taxibolagens fickor, medan taxichaufförerna som utfört arbetet, inte har fått ta del av utbetalningarna.

Bollen ligger nu hos Värmdös förtroendevalda revisorer som bestämmer om det politiska styret i kommunen ska ställas till svars eller om man ska se mellan fingrarna. Bland kommunens folkvalda revisorer hittar vi Ingela Thalén, med en gedigen bakgrund som arbetsmarknadsminister, jämställdhetsminister, socialminister, socialförsäkringsminister, ledamot i ett antal av Riksdagens olika utskott, i två olika regeringsperioder, mellan 1987 och 2002. Hon var också ordförande i BRIS, Barnens Rätt i Samhället 2005-2009. Thalén sitter idag i styrelsen för bland annat konsultbolaget Identity AB som arbetar med företagsorganisation. Även Anders Bergman, tidigare gruppledare för Värmdös dåvarande Folkparti fram till 2014, med 28 år av värmdöpolitik bakom sig, tillhör de folkvalda revisorerna. Med gedigen kännedom om regelverk och om vikten av effektiv resursfördelning av skattemedel, inklusive att säkerställa att kvalitetskrav inför upphandlingar ställs, likväl som att de verkligen efterlevs, torde därmed vara uppfyllt. Frågan hur de nu kommer att använda den kunskapen och vad händer egentligen om de väljer att se mellan fingrarna. En sökning på Värmdö kommuns hemsida gällande handlingsplan mot korruption ger ingen träff. Det enda som kommer upp är de dragna riktlinjerna gällande upphandling men dessa är från 2019.

SKR:s landsomfattande granskning visar att människor på ledande positioner i många av Sveriges kommuner saknar kunskap om eller att de behöver uppdatera sina handlingsplaner och styrdokument för att möta de påtryckningar som de intervjuade inom kommunala verksamheter vittnar om, vanligast i förorter nära storstäderna. SKR har tagit fram kostnadsfria utbildningar i arbetet mot korruption, varsågoda.

Lotte Johansson
Journalist och ansvarig utgivare

”If the stakeholders and all sides wanted, we could stop the war today”

Av
Lotte Johansson
-
0

Uttalandet kommer från Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, under hans tal i World Economic Forum 2020. En internationell stiftelse som drivs av de globala företagen och som samlar världens mest inflytelserika ledare inom politik och näringsliv sedan 1971. Efter sitt framträdande får presidenten frågan från World Economics initiativtagare och ordförande, Klaus Schwab, om vad Ukraina kan erbjuda världens mäktigaste affärsinvesterare som samlats i den Schweiziska kantonen Davos. Schwab var tidigare en av de 34 ledamöterna i Bliderberggruppen som sedan 1954, årligen bjudit in ett hundratal av de mest inflytelserika inom media, politik, affärs- och industrivärlden, inklusive vår nuvarande statsminister.

12 minuter in i filmklippet svarar Ukrainas nyvalda president Zelenskyj, att Ukraina öppnar ”Investment Nanny”, som ska serva utländska investerare som vill köpa in sig i de mer än 500 ukrainska verksamheterna som säljs ut, under parollen ”Large Schale privatization”, våren 2021. ”Investment Nanny”, är en dygnet runt tjänst. Ukraina satsar 100 miljoner dollar på att säkra utländska investerares trygghet. De första fem åren erbjuds investerarna en ”Taxeholiday”, där affärsmännen inte behöver betala inkomstskatt för Ukrainas redan billiga expertis, det vill säga arbetskraften.

Redan under åren 2000-2004 gick en privatiseringsvåg genom Ukraina där den politisk-ekonomiska eliten anklagades för att ha berikat sig på privatiseringarna. Det diskuteras nu på nationell, europeisk och internationell nivå, hur Oligarkernas tillgångar kan frysas men det är inte detsamma som att det kommer att göras överlag, när nu Ukraina befinner sig i krig och investering efter investering verkar skjutas i sank och aktiemarknaden med den. Inte heller om tidigare strider i Ukraina kunnat kopplas till den utbredda korruptionen.

”If the stakeholders and all sides wanted”, we could stop the war today”, sa Ukrainas president redan 2020 i World Economic Forum, arrangerat i världens mest bankvänliga land. Sedan dess har livstid införts i Ukraina för korruption men frågan är vem som ska åtalas, när det ukrainska folket såväl som medborgare runt om i olika länder och världsdelar får se sina gemensamt uppbyggda verksamheter auktioneras ut till den vinstmaximerande globala eliten, hungrigt jagande vidare, i sina nya globala holdingbolag ungefär vart femte år, lagom till det börjar bli dags att betala en skatt som står i mer paritet med den lokalbefolkningen betalar av sin inkomst. Trots allt ägs det mesta i världen av tre globala företag, snart kanske ditt företag också, precis som elen du blivit allt mer beroende av, transport och kommunikationsmedlen, betalningsmedlen och välfärden. Medan demokratin flyr sin kos med 15 års fängelse för den som vågar säga att kejsaren är naken, vilket inkluderar även den tidigare ”fria” pressen.

I Boris Jeltsins privatiseringsiver och Sovjetunionens sönderfall, gavs arbetarna på fabriker, gruvor och oljefält chansen att nästan gratis köpa värdebevis i sina arbetsplatser, med möjlighet att byta ut dem mot aktier. Men vad kunde arbetarna om aktier. Affärsmännen dök av en händelse upp samtidigt och erbjöd sig att köpa arbetarnas värdebevis för tio gånger inköpspriset – riskkapitalistmän, väl medvetna om vilket kap som väntade. Medan den politiska makten vände bort huvudet för att inte behöva se affärsmetoderna som användes. Och som ytterligare en händelse använde inte oligarkerna sina miljarder för att påverka valkampanjerna. I Sverige hette arbetarnas värdebevis löntagarfonder, de lånades av den socialdemokratiske statsministern Göran Persson, ingen av dagens pensionerade arbetare som skulle få ta del av utdelningen, har sett dem sedan dess. Persson däremot återfinns i det skandalomsusade Swedbank och bor numer på en av de herrgårdar hans parti var med och gjorde det förmånligt att köpa.

Inte ens alla soldater verkar frivilligt ha gett sig in i kriget på ryska sidan, vissa rekryterades för en övning. I den armén finns knappast några oligarker, inte heller på den Ukrainska sidan. De har redan lämnat landet. Däremot tar de nog gärna emot på andra sidan flyktkorridorerna, redo med nystartsjobb betalade av olika stater. Om de nu alls kommer fram. På den ena började bombningar trots eld upphör, på en annan upptäckte hjälporganisationen minor och nu talas det om en korridor som ska leda till landet som attackerar Ukraina.

Redan 2018 var oligarkerna i strid om svenska gruvor. Men i någon strid för det Ukraina de köpt in sig i, lär varken de ryska oligarkerna eller deras internationella blåkopior ge sig in i. Inte heller de svenska multinationella företagen som trampat runt i de globala mut- och penningtvätthärvorna om stått som spön i backen. Nej, dem trivs bäst bland blommorna, på någon skatteparadisö, lapandes de drinkar de krigsdrabbade folket nu förvägras. Kvar sitter England med skägget i deras brevlådeföretag och skattebetalarna förstås, de som överlever krisen och de som nu överskuggas av kriget. För som tjänstemannen som var med och avskaffade tjänstemannaansvaret uttalade för några år sedan i Dokument inifråns Novemberrevolutionen; ”kriserna gör att vi kan få igenom sådant som annars inte skulle vara demokratiskt möjligt”.

Enklaste sättet att få slut på krig som fenomen, vore att folk fick lägga in veto inför varje maktfullkomligs beslut att starta krig

Rapportera gärna om kriget men glöm inte att granska vilka lagändringar som görs, vilka de gynnar och inte.

29 minuter in i filminspelningen från WEF i Davos ställs frågan, svaret alla borde ställa sig vart det leder.

Lotte Johansson
Ansvarig utgivare

Att avskaffa en grundlag

Av
Lotte Johansson
-
0
Ändring grundlag,Dagens demokrati,Val2022

Det krävs två beslut i riksdagen med ett mellanliggande val för att ändra någon av våra grundlagar. Men inget land ändrar så många grundlagar som Sverige gör.

Den 1 januari 2023 beräknas en ny grundlagsändring träda i kraft som ska ge Sverige en ny lagstiftning mot terrorism. Så här lyder utdrag ur Regeringens proposition;

”Terrorism utgör en svår påfrestning för drabbade samhällen och hotar såväl internationell fred och säkerhet som nationell säkerhet. Terrorism innefattar brottslighet av mycket allvarlig och systemhotande natur och är ett av de allvarligaste hoten mot demokratin, det fria utövandet av mänskliga rättigheter och den ekonomiska och sociala utvecklingen. Sverige behöver därför ha goda möjligheter att kunna ingripa mot terrorism.”

I propositionen föreslår regeringen en ändring i regeringsformen som innebär utökade möjligheter att genom lag begränsa föreningsfriheten, när det kommer till sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism. Den föreslagna ändringen möjliggör även för lagstiftaren att införa till exempel en bredare kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation eller ett förbud mot terroristorganisationer. Det låter väl bra tänker vän av ordning som tröttnat på att parallella samhällen växer fram med egna regelverk och sharialagar. Men frågan som behöver diskuteras är vad regeringen bakar in i begreppet terrorism. En väldigt viktig fråga, med tanke på att det är regeringen som definierar betydelsen gällande vad som är absolut nödvändigt för att befästa demokratin. Det är också regeringen som har befogenheten att bestämma över landets gränser och människors levnadsvillkor som möjlighet till bra utbildning, inte minst yrkesutbildning med lärlingssystem och konkurrensnivån på basala arbeten med rimliga löner. Största grogrunden till att unga rekryteras i yrkeskriminella nätverk, där penningtvättande banker och korruption bland politiker och tjänstemän ingår, (vilket forna polischefen i Södertälje var först ut att rapportera om).


Hur stor är då risken att en grundlagsändring i framtiden kan komma att användas mer godtyckligt. Kommer till exempel protester mot långtgående restriktioner, utegångsförbud eller mot de medicinska övergrepp som de vi såg under Sveriges steriliseringsprocess, under Andra världskriget eller kolonialismen, att kunna klassas som hot mot demokratin?Kommer föreningar som arbetar för att utöka de medborgerliga fri- och rättigheterna att kunna klassas som terrorism?

I den tillfälliga ”pandemilag” som vid senaste beslutet förlängdes till senast 31 maj, kunde Regeringsformen som bland annat föreskriver grundläggande fri- och rättigheter, försvara dessa. Men om dessa tillfälliga förordningar permanentas genom att grundlagen justeras, blir det i praktiken möjligt för regeringen att utlysa undantagstillstånd med åtgärder som utegångsförbud, begränsningar i rörelsefriheten, införande av tvångsåtgärder i samband med medicinsk behandling.

Regeringen föreslår nu i en utredning, gällande ändringar i smittskyddslagen för pandemi eller motsvarande, att det ska ingå att se över vilka punkter grundlagen behöver ändra för att kunna inskränka grundlagsskyddade medborgerliga fri- och rättigheter. Utredningsuppdraget inleds enligt följande;

”En särskild utredare ska göra en översyn av smittskyddslagen (2004:168) och analysera behovet av nya bestämmelser inför framtida pandemier. I uppdraget ingår även att utreda frågor om smittbärarpenning, smittskydd för vissa grupper inom socialtjänsten och tillämpningsområdet för lagen (2012:453) om register över nationella vaccinationsprogram m.m.”

”Arbetet ska utföras med utgångspunkt i de behov av åtgärder som framkommit under covid-19-pandemin och med beaktande av de behov som kan uppstå i samband med andra eventuella pandemier eller epidemier med t.ex. andra smittvägar eller riskfaktorer. Utredaren ska beakta erfarenheter av hanteringen av utbrottet av sjukdomen covid-19 och särskilt tillvarata erfarenheterna av de smittskyddsåtgärder som haft verifierat goda effekter samt fånga upp det som bör utvecklas lagstiftningsmässigt i hanteringen av stora smittspridningar av allmänfarliga eller samhällsfarliga sjukdomar. Utredaren ska även beakta att grundläggande fri- och rättigheter så långt som möjligt ska upprätthållas även vid en pandemi eller epidemi. Inskränkningar ska därför inte vara mer långtgående än vad som är absolut nödvändigt för att förebygga eller motverka en omfattande smittspridning. Syftet med översynen är att utveckla en god författningsberedskap genom långsiktiga lösningar och att säkra viktiga verktyg inför eventuella kommande pandemier eller epidemier.” Den som vill sätta sig in i lagförslaget lite mer kan göra det på regeringen.se

Det här betyder i praktiken att en regering inte längre behöver gå till riksdagen, det vill säga till de folkvalda, för att utöka sina befogenheter. De har de redan med dessa grundlagsändringar gett sig själva den befogenheten;

”Genom så kallad författningsberedskap, det vill säga genom att ha bemyndiganden och annan reglering på plats, kan en kris hanteras mer effektivt än vad som annars hade varit fallet. Relevant lagstiftning bör också uppdateras löpande.” Källa: Regeringen

Värt att diskutera är vad som händer om staten eller en envåldshärskare med helt andra intentioner bildar en regim och främst är intresserad av att utöka sin egen makt och mer av globalistiska maktstrukturer, än av medborgarnas möjligheter att vara delaktiga i de beslut som i allra högsta grad påverkar deras vardag – genom folkvalda, folkomröstningar, medborgarförslag, folkinitiativ och så vidare.

World Economic Forum (WEF) som samlar de mest inflytelserika affärsmännen och EU har sedan avregleringarnas intåg, fått en allt större makt på bekostnad av de folkvalda och vanliga medborgares möjligheter att påverka. Så till vida, att inte ens grundlagsändringar som är på gång och som kan säkerställas genom beslut efter valet, läggs upp bland vallöften, trots att valet inte ligger längre bort än sju månader. Inte heller preciserade satsningar på sjukvården och en återgång till en beredskap som ens är i närheten av det antal intensivvårdsplatser som fanns före årtionden av nedmonteringar, framställs som en valfråga. Trots att restriktionerna följts av trycket på sjukvården.

Förslaget om extraordinära insatser – skall redovisas senast den 15 maj 2022; resterande senast 1 september 2023. Betyder det att det som delredovisas i maj, utgör grund för en proposition till riksdagen om förändringar i grundlagen. I så fall skulle det betyda att med ett mellanliggande val och ett andra riksdagsbeslut, kan beslut fattas redan nästa år, oavsett vad vi medborgare röstar. Särskilt om det inte ens finns med på partiprogrammen som representerar våra folkvalda. Jag ringer en av regeringskansliets rättssakunniga på grundlagsenheten, hon kan inte svara på frågan. Efter att telefonisten på regeringskansliet försökt koppla mig vidare till åtta andra sakkunniga svarar äntligen en man men inte på frågan, utan att han slutat för dagen. Telefonisten har inget lätt arbete med alla som fortfarande arbetar hemifrån, utifrån varierande förtroendetider. Jag blir nu kopplad till en man i Valnämnden, han kan redogöra för processen i normala fall men inte vad som skulle kunna utgöra undantag eller vad som räknas som behövliga yttranden i frågan, mer än att det är en lång process och att det är regeringen som avgör.

När jag ändå har honom på tråden frågar jag om det finns några tecken på förändringar i vallagar som gör att medborgarna ska kunna rösta digitalt i årets val eller åtminstone få en digital valsedel tillsänt via en digital brevlåda eller länk till de valbara partiers röstsedlar, för egen utskrift. Men inte heller detta förslag av Demokratiutredningen anammas. Däremot blir det personliga röstkortet tillgängligt via digital brevlåda. Det betyder att i vallokalerna kommer endast röstsedlar för de partier som vann förra eller förra-förra valet och som valt att ställa upp i årets val, att finnas tillgängliga i vallokalerna. Medan övriga nya partier som bildats tvingas springa runt och distribuera och fylla på sina egna valsedlar, under vallokalernas öppettider. Det blir många valsedlar och kräver en stor organisation. Något som belastar miljön och känns förlegat , när det skulle vara fullt möjligt att själv få hämta dem via internet, samtidigt med röstkortet.

I grundlagens 8 kapitel, i paragraf 14,15, 16 kan du försöka bilda dig en uppfattning om vad som egentligen gäller vid grundlagsändring. På Regeringens sida står också att läsa att Regeringsformen nästan är en grundlag men bara nästan, eftersom Riksdagsordningen som inrättades samtidigt som den allmänna rösträtten och som detaljerat reglerar riksdagsarbetet, avskaffades som grundlag 1974, samma år som Tjänstemannaansvaret togs bort och hör och häpna, av tjänstemännen själva. Nu har Regeringsformen istället en mellanställning mellan grundlag och vanlig lag.

”Riksdagsordningens huvudbestämmelser kan ändras antingen genom två likadana riksdagsbeslut med val emellan eller genom att ett beslut fattas i riksdagen med kvalificerad majoritet. Kvalificerad majoritet innebär i det här fallet att minst tre fjärdedelar av de röstande, och samtidigt mer än hälften av riksdagens ledamöter, måste rösta för ett beslut för att det ska börja gälla.

Riksdagsordningen tar till exempel upp hur sammanträdena i kammaren ska gå till och vad som gäller för talmannen i kammararbetet. En annan del i lagen är bestämmelserna om hur riksdagens 15 utskott ska tillsättas och arbeta. Hur förslag till riksdagen ska lämnas, förberedas och beslutas står också i riksdagsordningen.”


Skulle till exempel ”rätten” att tvångssterilisera människor igen på samma premisser som tidigare, kunna införas, av de som anses intellektuellt funktionshindrade och därmed olämpliga som föräldrar, eller de inte uppfyller folkhälsokriterierna, eller de som anses som asociala människor som man vill ha kontroll på, kunna ske igen? Så sent som 1976 kom lagen som gjorde det möjligt att sterilisera människor, utan att behöva söka tillstånd. Antalet steriliserade steg från runt 1000 till över 8000, när individens eget val sattes i centrum, visserligen under läkares påtryckningar. Skulle Andra världskriget kunna återupprepas eller ses det som nyligen hände i Österrike under pandemin och det som nu sker i Kanada, som något som inte skulle kunna hända här. Eller om det hände, att det är för vårt eget bästa. Kanske det räcker med demonstrationer mot chockhöjda elpriser trots att elen är lika billig att producera som förr, eller mot att Sverige exporterar vapen eller mot obligatoriska digitala vaccinpass.

Hur säkerställs att oberoende information når fram till väljarna inför valet, inför grundlagsändringar och andra viktiga beslut. Vad har vi för val egentligen?

Rekommenderar intresserade att djupdyka i Professor Eyvind Smiths analyser.

Lotte Johansson
Ansvarig utgivare

Foto Ninni Andersson, Regeringskansliet

Ändringar i valförordningen

Av
Lotte Johansson
-
0
Valförordning,Val2022,Dagens Demokrati,Direktdemokraterna,Demokrati,valsedlar,kandidater,riksdagsval

Regeringen har yrkat på ändringar i valförordningen (2005:874). Om riksdagen
godkänner förändringarna, träder dessa i kraft den 1 mars 2022. Det innebär bland annat att Valmyndigheten får en utökad föreskriftsrätt i 6a och 16 §§ att ta ut avgifter för hantering av valsedlar och kuvert från partier för makuleringar, destruktion och hantering av returer av valsedlar. Det gör att de små partierna utan partistöd kommer att få ännu svårare att bedriva opinion och valkampanj inför nästa val, eftersom de arbetar utifrån minus. Att bygga ett parti tar tid och kräver som regel ett par val för att överhuvudtaget lyckas ta sig in.

Samtliga beslutade ställningstaganden av Valmyndigheten läggs till löpande
efter att de är beslutade om och finns tillgängliga i sin helhet på valcentralen.val.se. Ett av de redan beslutade ställningstaganden är; att anmälan av kandidater för partier med
registrerad partibeteckning, måste anmäla alla sina kandidater. Genom att anmäla kandidater för ett val låser partiet sina listor. Väljarna kan inte skriva till namn på valsedeln och på så sätt nominera andra kandidater än de som partiet själv valt.

Ett parti med registrerad partibeteckning som vill anmäla sina kandidater i valet till riksdagen, kommunfullmäktige eller regionfullmäktige måste anmäla samtliga kandidater. Om ett parti vill skydda sig mot oönskade nomineringar måste partiet anmäla kandidater i alla valkretsar. Om partiet vill anmäla kandidater till riksdagen måste partiet anmäla kandidater i samtliga riksdagsvalkretsar. Detsamma gäller för region- och kommun-fullmäktige. De kan alltså inte ha anmälda kandidater i en riksdagsvalkrets och ej anmälda kandidater i en annan riksdagsvalkrets, i samma val. Ett parti som inte anmält kandidater i en viss riksdagsvalkrets men som får mandat där, kommer inte kunna besätta mandatet med en kandidat från annan valkrets.

I stället för att lämna in namnunderskrifter till Valmyndigheten kan partiet visa upp sina stödförklaringar för notarius publicus som sedan kan utfärda ett intyg till stöd för anmälan. Av intyget ska det framgå antalet namnunderskrifter och att de undertecknande är röstberättigade i valet till den beslutande församling som anmälan gäller. Intyget ska skickas in till Valmyndigheten.

För att ett parti ska kunna beställa namnvalsedlar måste partiet först ha anmält sitt deltagande i valen 2022. Om partiet har en registrerad partibeteckning kan anmälan ske genom att partiet anmäler sina kandidater senast den 8 april 2022 till länsstyrelsen.
Sista dag för att beställa namnvalsedlar för garanterad leverans senast 45 dagar före valdagen, är den 8 april 2022. Namnvalsedlar kan beställas även efter den 8 april 2022, men då garanteras inte leverans senast 45 dagar före valdagen (dvs. den 28 juli 2022). Vill partiet beställa valsedlar under eller efter sommaren behöver partiet ta kontakt med länsstyrelsen som får ha en dialog med tryckerierna om tryck och leverans är möjligt att hinna med.

Sista dag att anmäla deltagande i valen 2022 är den 12 augusti 2022. Ett parti som har mandat i en beslutande församling behöver inte aktivt anmäla sitt deltagande i det valet, utan anses anmält som deltagande i valet till den beslutande församling där partiet är representerat. Därutöver är partier som har mandat i riksdagen sen 2018 automatiskt anmälda till alla val 2022.

För partier som inte har registrerad partibeteckning och inte heller har mandat i en kommun- eller regionfullmäktige, ställs inga krav på vem som får beställa valsedlar för partiet. Sista dag att anmäla behörig beställare till Valmyndigheten är den 28 februari 2022. Valmyndigheten rekommenderar att de partier som inte är tvungna att anmäla behörig beställare ändå anmäler vem som är behörig beställare.

Ett parti som vid valet får eller som fick minst en procent av rösterna i något av de två senaste riksdagsvalen eller som är eller vid valet blir representerat i aktuell kommun- eller regionfullmäktige får gratis namnvalsedlar tryckta motsvarande tre gånger antalet röstberättigade i valområdet – den så kallade fria kvoten.

Partier med rätt till fria namnvalsedlar som vill beställa fler namnvalsedlar än den fria kvoten ska betala enligt 4.2.3, det vill säga partier som inte har rätt till fria valsedlar måste betala i förskott för de namnvalsedlar som de beställer, enligt en fast kostnadsdel och en rörlig. Den fasta omfattar startkostnaden vid tryckeriet för varje unik typ av valsedel. Den rörliga delen
omfattar papper, tryckning, emballage och frakt och gäller per 1000 valsedlar.

• Fasta kostnaden per valsedel (lista) är 240 kronor för svartvitt tryck samt 470
kronor för färgtryck.
• Rörliga delens kostnad per 1000 valsedlar är 53 kronor för både svartvitt tryck och
färgtryck.

Valsedlar trycks endast i jämna tusental. Partier som har rätt till fria valsedlar men önskar
beställa fler än den fria kvoten betalar endast priset per 1000 valsedlar. Det innebär att
startavgiften täcks av den fria kvoten. Om ett parti gör en tilläggsbeställning av en tidigare
beställd valsedel (lista) så ska partiet betala startkostnaden igen. Det är länsstyrelserna som handlägger partiernas valsedelsbeställningar och som ska ge information om vad som gäller, bland annat genom informationsträffen.

På alla röstmottagningsställen ska det alltid finnas valsedlar. Därför ansvarar röstmottagarna för att det finns blanka valsedlar som väljaren själv kan fylla i. Röstmottagarna lägger också ut vissa partivalsedlar. Namnvalsedlar ansvarar partierna för själva.

Inför val 2022

  • Den 12 november 2021 var sista dagen för partier att begära utläggning av partivalsedlar. En förmån som endast gäller partier som fått 1 procent eller mer av rösterna i hela landet i något av de två senaste riksdagsvalen, och de som fick mandat i region- och kommunfullmäktige vid valet 2018. Vill en väljare rösta på ett annat parti, får denna välja en blank valsedel och själv skriva det partinamn och eventuellt ett kandidatnamn. Röstmottagarna ansvarar för att lägga ut de blanka valsedlarna på alla röstmottagningsställen. Gäller även partivalsedlar för val till kommun- och regionfullmäktige för de partier som redan är representerade i fullmäktige. Medan Valnämnden lägger ut valsedlarna på den avskärmade platsen för valsedlar, oavsett typ av valsedel. Partierna själva ansvarar för att skicka namnvalsedlar till röstmottagningsstället eller till en på förhand anvisad plats som valnämnden i kommunen beslutat om. Partierna ansvarar även för att se till att namnvalsedlarna inte tar slut under tiden då röstmottagningen pågår. Röstmottagarna som består av människor som inte representerar något parti officiellt, lägger sedan ut och fyller på valsedlarna i valsedelstället. Valnämnden, i förlängningen röstmottagarna, kontrollerar att partiet som levererar valsedlar har anmält deltagande i valet, placerar dem i valsedelstället och ansvarar för ordningen bland alla valsedlar under pågående röstmottagning.

VIKTIGA DATUM
28 februari 2022 Partier får tillgång till VALID för att beställa namnvalsedlar

28 februari 2022
• Partier på riksnivå bör senast anmäla behörig beställare av
namnvalsedlar, per län, till Valmyndigheten
• Sista dag för partier att registrera (eller byta) partibeteckning
hos Valmyndigheten.

8 april 2022
• Sista dag att beställa namnvalsedlar för leveransgaranti 45
dagar före val
• Sista dag för partier med registrerad partibeteckning att anmäla
kandidater och lämna in kandidatförklaringar

12 augusti 2022 Sista dag för partier att anmäla sitt deltagande i valen 2022

24 augusti 2022 Förtidsröstningen startar

9 september 2022 Sista dag för kandidater att lämna in samtycke. Gäller de kandidater
som inte är anmälda av ett parti, dvs kandidater som inte står på låsta
listor.

11 september 2022 Valdag

På Valkalender för 2022 års val till riksdag, region- och kommunfullmäktige – Valmyndigheten kan ni läsa en utökad kalender inför valen
2022. På Valmyndighetens hemsida finner ni mer information inför valen 2022.

Lotte Johansson
Ansvarig utgivare

Dagens Demokrati drivs helt ideellt. Stötta oss genom enskilda bidrag, prenumerera eller skriv om remisser och lagförslag som ligger i pipen, om folkomröstningar som pågår i din kommun eller skriv en välunderbyggd debattartikel med tydlig källanvisning.

Ramverk för direktdemokrati

Av
Lotte Johansson
-
0
Direktdemokrati, Flytande demokrati,demokrati,Val2022

Alla partier behöver ett ramverk, även direktdemokrater. En del tror att direktdemokrati är synonymt med nollfrågeparti men så är inte fallet, däremot är direktdemokrati ett enfrågeparti – nämligen att ge folket mer inflytande. Då handlar det förstås inte om att ge mer makt till de som redan har som ministrar, riksdagsledamöter och lobbyister, utan om att utveckla de demokratiska verktygen. Att stå och se på när medborgerliga rättigheter inskränks, det är inte neutralitet, det är idioti. Medborgarförslag är till exempel ett sätt för invånarna i en kommun att göra sin röst hörd. Men att ge invånarna en sådan möjlighet är inte obligatoriskt för kommunerna, vilket gör att det ser väldigt olika ut i landet, det är inte heller särskilt vanligt att rikta information till unga, om hur det går till. Det är inte demokratiskt och definitivt inte direktdemokrati.

Demokrati utredningen 2020 visade på stora brister i vår demokrati och föreslog bland annat;
– att ett nytt mål för demokratipolitiken antas; för en hållbar demokrati som kännetecknas av delaktighet och jämlikt inflytande. För att uppnå målet föreslog utredningen att regeringen vidtar åtgärder inför och mellan valen som syftar till att öka den politiska jämlikheten. En ny maktutredning föreslogs (den senaste gjordes 1990, före IT eran och tack och lov håller man nu på med en ny).
– Att en så kallad folkmotion införs till riksdagen och till kommun- och landstingsfullmäktige, för att en enskild individ ska kunna väcka ett förslag och om detta får stöd av en procent av de röstberättigade till riksdagen eller av de folkbokförda i en kommun eller ett landsting, ska det tas upp som en motion.
– Att en nationell demokratiportal upprättas där det ska vara möjligt att via nätet lämna och stödja folkmotioner och ta initiativ till lokala folkomröstningar. Det underlättar initiativ till lokala folkomröstningar.
– att ungas möjligheter till inflytande behöver stärkas. Kommuner föreslås kunna genomföra en försöksverksamhet med rösträtt från 16 år i valen 2018 och 2022 (med val vart fjärde år hinner unga i praktiken fylla både 19, 20 och 23 år, innan de får rösta första gången).
– att partierna i fullmäktige överväger en begränsning av antalet mandatperioder som en person kan inneha uppdraget som ordförande, för att motverka elitiseringen och maktkoncentrationen.

En direktdemokrat kan skriva under på samtliga. Men sanningen är att inte ett enda av förslagen i Demokratiutredningen har genomförts. Fortfarande delas valsedlar ut per automatik i samtliga vallokaler men bara för de partier som redan vunnit val, andra som vill ställa upp i val måste lämna sina valsedlar själva, under vallokalernas öppettider. Det går heller inte att rösta via internet med hjälp av digital ID, trots att vi förväntas göra allt fler myndighetsärenden eller identifiera oss via den.

Direktdemokrater som befinner sig utanför riksdagen behöver agera som ett parti i opposition och ge sig in i den politiska debatten med full kraft för att belysa de demokratiska bristerna vi har i vårt samhället. Väl inne behöver direktdemokrater komma med förslag som stärker deltagande demokrati, genom att skriva motioner och skapa opinion. Vem ska annars göra det. Att stå och se på är knappast direktdemokraters uppgift, inte heller att tysta olika åsikter. Direktdemokrater tror på medborgardialog i ett tidigt skede och på folkliga initiativ men att medborgare ska kunna välja vad de vill lägga sitt engagemang på. Ett engagemang som kan förändras med tiden och de faser som genomgås i livet (ung-förälder-pensionär-äldre).

Direktdemokrater vill också kunna delegera sin röst i de frågor de önskar, till den som har mer erfarenhet inom det området som till exempel ett parti, en organisation som Positiva pengar som arbetar för en ny bank/penningreform eller till exempel en tankesmedja som arbetar för en ny form av jämlikare skattesystem. Det kan vara en myndighet eller organisation som arbetar med barn- och ungdomsfrågor, äldrefrågor, välfärd, infrastruktur o s v. och deleganden (den röstande), kan förstås då ta tillbaka rösten om delegaten inte agerar utifrån uppgiven agenda. Delegater ska tydligt deklarera var de står i olika frågor på en offentlig medborgarportal, för att människor ska kunna välja var de vill lägga sina röster i olika frågor eller behålla den själv genom att markera avstår när så önskas. På samma portal finns information om viktiga frågor som också kommer hem i brevlådan i form av en oberoende informationstidning.

Nedan följer ytterligare några förslag för att stärka demokratin.

  • – Allmän rösträtt vid grundlagsändring eller likvärdiga stora beslut, på nationell och lokal nivå.
  • – Lättillgängliga, transparenta, lättöverskådliga budgetar, gör att alla medborgare enkelt kan följa hur skattemedel drivs in, vart de tar vägen och kan följa upp skattefinansierad verksamhet.
  • – Medborgare kunna lägga in veto om skattemedel och skattefinansierad verksamhet inte bedrivs enligt uppställda mål, d v s neka fortsatt finansiering eller kräva tillbaka resurser som används felaktigt.
  • – Tjänstemannaansvaret som Riksdagen, d v s våra folkvalda 2018 beslutade om att återinföra, utan fördröjning verkställs.
  • – Tillsätta en oberoende kommission (som Transparency Int. Sweden), för att utreda vilka konsekvenser det åsamkat medborgarna att beslutet om att återinföra Tjänstemannaansvaret inte verkställs och sedan agera vidare utifrån detta.
  • – Varje medborgare tillhandahålls en frivillig, oberoende digital ID av högsta säkerhetsklass (det var staten som initierade Digitalt ID men den kom att ägas av affärsbankerna, vilka idag också är de som kan stänga av /stänga ute medborgare från BankId om de enligt bankens subjektiva hållning inte är trogen nog kund i banken).
  • – Digital signatur likställas med skriftlig signatur, det redan tagna beslutet måste verkställas och kunna användas för folkinitiativ, medborgarinitiativ, folkomröstningar, kommunala-, landstings- och nationella val (även på EU- och global nivå, beroende på vilken nivå besluten tas),
  • – Automatiskt medie/presstöd till minst två oberoende lokala skriftliga publikationer, tevekanaler, radiokanaler och Podcasts, vilka driver objektiv lokal journalistik, med uppgift att granska makten, inkl. lyfta fram beslutsunderlag som motioner, remisser och folkinitiativ. Även på regional, nationell, EU och global nivå, när så är befogat (d v s presstöd ska inte ges till de som genom ägarskap, styrelsepost eller arbete på någon nivå, riskerar att hamna i en jävsituation).

    – Pressfrihet – fortsatt ansvarig utgivare som ska besluta om vad som ska publiceras, källskydd fortsatt råda.
  • – Säkerställa Meddelandefriheten (brott mot denna ska beivras för att visselblåsare inte ska straffas).
  • – Stärka Offentlighetsprincipen för att allmänintresse åter ska sättas i främsta rummet, inom all skattefinansierad verksamhet, oberoende av om den är kommunal, statlig eller privat.
  • – Säkerställa Yttrandefriheten.
  • – Säkerställa att Demonstrationsfriheten behålls oinskränkt.
  • – Betalningsmedel oavsett form utfärdas av staten. Parallella lokala valutor tillåts.
  • – Medborgare kunna välja att ha ett inkomstkonto och ett sparkonto i Riksbanken om så önskas.

– Riksbanken tillhandahålla baslån för de medborgare som önskar (för t ex. boendelån för förstagångsbostad eller verksamhetsstart).

  • – Skatt inte tas ut på enskilda inkomsttagare /enskilda företagare före de säkerställt självförsörjningsnivå.
  • – Skattefinansierad oberoende utbildning /fortbildning, i den form medborgaren själv önskar för att en var medborgare ska kunna utöva sina medborgerliga rättigheter (tydligt särskiljd från propaganda och reklam). Infrastrukturen finns redan via t ex. bibliotek och stadsnät.
  • – En generell verksamhetsinkomst för den som behöver;
    A, vara föräldrarledig
    B, studera
    C, engagera sig i politik, journalistik, forskning, jordbruk, ideellt föreningsliv, inom ramen för demokratisk verksamhet och inom ramen för svensk lagstiftning. Skattefri upp till bas självförsörningsnivå.
  • – Naturresurser och annan infrastruktur ska inte ägas av utländska företag. Utan kunna nyttjas av lokalsamhällen och nationen som helhet, för att uppnå en stark grad av självförsörjande. Överskott kan exporteras förstås (el till exempel är fortsatt billig att producera och prissättning behöver utgå från det, medan subventionering behöver utgå ifrån samhällsviktiga basala funktioner för medborgare och samhället som sådant).
  • – Folkomröstning ske fyra gånger om året i viktiga frågor, efter massiv informationskampanj, särskiljde från propaganda och reklam.

Lotte Johansson
Ansvarig utgivare

Det stora tågrånet

Av
Lotte Johansson
-
0

57 olika tågbolag kör på svenska järnvägsspår. Enligt de nya direktiven för riskhantering, stängde Trafikverket toaletter och pausrum i sina teknikhus längs spåren den 1 juni. Det är nu bara dem med särskild utbildning som får använda dessa, meddelar Bengt Ohlson, presschef på Trafikverket.

  • – Men de teknikkänsliga delarna sitter väl inte i samma rum som toaletten, frågar jag undrande.
  • – Nej det gör dem ju inte, svarar han och tillägger att det är svårt att lägga över det ansvaret på annan organisation. Tågen ska hålla tider och det ska göras på ett trafiksäkert sätt, det är Trafikverkets ansvar.
  • – Men olika kvinnliga lokförare har gått ut i pressen med att dem tvingas kontakta arbetsledningen för att be om lov att få stanna tåget, för att de ska kunna gå ut och gräva en grop i snön, för att kunna uträtta sina behov eller så måste de dricka mindre kaffe och vatten, för att undvika att bli kissnödiga, menar du att det inte påverkar ert ansvarsområde?
  • – De stannar bara om det kan göras trafiksäkert. Trafikverkets ansvar är punktlighet och säkerhet men det är upp till varje arbetsgivare att lösa. Vi har en löpande kommunikation med de 57 olika arbetsgivarna som ansvarar för lokförarna.
    – Så en lokförare som tvingas göra i byxan anses trafiksäkert?
  • – Sluta larva dig. Dem har kollektivavtal men det har inte utkrävts något ansvar gällande kisspauser. Det där får du ta med arbetsgivarna, det är deras ansvar.
  • Med tanke på att Arbetsmiljöverket tvingats gå till förvaltningsdomstolen för att kisspauser ska planeras in för lokförare, är det inte svårt att förstå att arbetsgivarna bryr sig ungefär lika lite som Högsta förvaltningsdomstolen som avslog begäran om kisspauser, vilket jag också påpekar. Eller Kammarrätten som rev upp beslutet om rätten till kisspaus för förarna på Pågatågen, ägda av internationella Arriva.
  • – Vår hjärna kräver vatten för att hålla energinivån. Skulle du själv kunna utföra ett bra och säkert arbete utan att dricka kaffe eller vatten när du behöver, fortsätter jag.
  • – Du, jag har varit idrottslärare tidigare så jag vet vad jag behöver.
  • – Då borde du veta att det här inte är bara är, vad du behöver, utan att alla människor behöver fylla på med energi för att orka och att alla behöver gå på toaletten under arbetsdagen.
  • – Äh, du märker ord, lägg ner.
  • – Men vad är Trafikverkets hållning i den här frågan?
  • – Vi kommenterar aldrig det vi inte har ansvar för (samma svar som kommunikationsavdelningen gav).
  • ”När jag ringer Transportstyrelsen för att höra om deras hållning i frågan kopplas jag till pressavdelningen. Personen i fråga vill avsluta samtalet för att rätt person ska kunna svara på mina frågor skriftligt istället. Jag står på mig och vill ha svaren per telefon men hen vill lägga på luren, jag inflikar snabbt att jag vill veta vem jag pratat med. Kajsa Kavat, avslutas samtalet med.

Ett sms kommer där jag anmodas kontakta Monica Näslund. Jag ringer växeln och frågar vem som har numret som messet kommer ifrån som jag inte lyckat spåra. Receptionisten svarar att inte heller hon kan se det. Jag ringer numret och ber om att få veta vem som kallat sig Kajsa Kavat och om det är ett professionellt beteende från Transportstyrelsen, likadant att slänga på luren i örat.

  • – Jag vet, det var dumt, det var jag, svarar Transportstyrelsens presschef Monica Näslund.

Hon börjar prata forcerat och jag får lägga ner en hel del energi på att stoppa henne för att förklara vilka frågor jag vill ha svar på, hon avbryter mig igen och rabblar på och ber åter om ursäkt för Kajsa Kavat beteendet. Jag förklarar att jag inte är terapeut, utan utbildad journalist och vill ha svar på vilken uppgift och hållning Transportstyrelsen har i den här frågan och om det finns någon plan, inget annat.

  • – Det är Arbetsmiljöverkets ansvar, blir svaret.
  • – De har fått avslag gällande krav om kisspauser i Högsta förvaltningsrätt.
  • – Jaså, vad står det i domen, frågor hon. 
  • – Det får du själv läsa in dig på, svarar jag och berättar att tågbolaget GreenCargo (som till 100% ägs av svenska staten och förvaltas av statligt ägande på Näringslivsdepartementet), delar ut kisspåsar till lokförarna, istället för att installera toalett på tågen) och att arbetsmiljöchefen menar att toaletter skulle påverka hållbarheten och resultera i tappade marknadsandelar. 
  • – Det låter ju inte klokt, svarar presschefen på Transportstyrelsen.
  • – Då skriver jag att Transportstyrelsen säger att det inte låter klokt.
  • – Nej, nej, vi har inte mandat i frågan att kontrollera arbetsmiljö.
  • – Men ingår det inte i uppdraget att förutsättningar måste finnas för att bolagen ska kunna utföra tjänsterna säkert?
  • – Transportstyrelsen ansvarar för tillsyn och regler när det gäller teknik, säkerhetssystem och administration. Ett fjärde EU säkerhetsdirektiv är på gång från EU. 
  • – Vad innebär det säkerhetsdirektivet?
  • – Det kan inte jag, det är alldeles för långt.
  • – Men sammanfattningsvis?
  • – Nej jag kan inte det.
  • – Men den mänskliga faktorn och dess förutsättningar för att kunna utföra ett säkert arbete måste väl ändå alla ha med sig i samtalen. Vi är alla föräldrar, vi är alla förebilder, vi måste kunna stå för vår hållning både hemma och på jobbet.
  • – Jag kan förstå att det är ett problem och att vi kan verka fyrkantiga men det faller inte inom ramen för vårt ansvar och därmed kan vi inte ha någon åsikt i frågan.

Green Cargo kritiserades redan 2019 av Seko efter ett antal allvarliga olyckor och flera dödsfall. Det visade sig att de följde de regler som gäller för den svenska järnvägen men inte arbetsmiljöverkets föreskrifter. Den gången gällde det växelförarna. Även MTR som kör pendeltrafiken har kritiserats för att förarna fått vänta en timme på avlösning för att kunna gå på toaletten när tåget ankommit till stationen. Medan SL utkrävde höga böter om spärren lämnades tom utan toalettrapport och lägre böter om den lämnats tom, med toalettrapport, eftersom de menade att spärrvakterna haft tillgång till avlösare och tillräckligt med pauser, dock kunde SL inte styrka sitt påstående. På bygget av Northvolts miljöbilsbatterifabrik fanns inget inskrivet om tömning av bajamajorna som enligt Arbetsmiljöverkets inspektion den 25 november, utgör en smittorisk. Helt klart är att vår lagstiftning inte efterlevs och att de som borde se till att den efterlevs inte har de musklerna eller så är de upptagna med att jaga paragrafer och domstolar som kan bevisa att dem inte gjort något fel.

Lotte Johansson
Ansvarig utgivare

Folket firar, regeringen ser över lagstiftningen

Av
Lotte Johansson
-
0
Hårdare pandemilag,Dagens Demokrati, Val2022

Medan svenska folket firar de släppta restriktionerna, filar regeringen på det formella beslutet om att tillsätta Lars Hedengran, rättschef vid Socialdepartementet sedan 15 år som utredare samt på de utredningsdirektiv som ska ligga till grund för att analysera möjligheten att lagstifta om olika åtgärder vid stora sjukdomsutbrott; som att begränsa folksamlingar, införa utegångsförbud, tillfälliga regionala reseförbud. Men också förstärkt lagstöd för smittskyddsåtgärder inom socialtjänsten, som isolering och sanktioner mot personer som inte följer olika smittskyddsrestriktioner. Hedengran var med och utformade de särskilda pandemilagarna under Covid-19. Han förväntas redan på torsdag få sin utnämning, när regeringens beslut tas.

Socialminister Lena Hallengren vill belysa extrema smittskyddsåtgärder för att antingen kunna avföra eller överväga möjligheterna att införa dessa i vår lagstiftning. Vid pressträffen meddelade Hedengran att de kommer ta sats i nuvarande smittskyddslag för att se hur den behöver förändras, för att ta höjd inför nya pandemier. Senast den 15 maj 2022 ska utredningen om utegångsförbud vara klar. 30 november om de regionala smittskydden har tillräckliga resurser och inom två år ska resterande delar presenteras.

Ett virus fungerar ungefär som människor, trycks de undan för mycket, övergår flocken i nya mutationer. Hårdare restriktioner har dock inte haft någon bevisad effekt på de länder som redan tillämpat dessa. Så vad har folket för möjligheter om hårdare restriktioner trots allt införs. Var är diskussionerna bland riksdagspartierna om detta?

Ska ett parti ta sig över 4% spärren vid nästa val, behöver de satsa på hur vi kan säkerställa de medborgerliga rättigheter vi redan har och vad vi behöver komplettera dessa med. Jag saknar diskussioner som oövervakad, kostnadsfri, oberoende information, tydligt särskild från propaganda och reklam, tillhandahållen samtliga medborgare i den form de önskar. Och om ett medie- och presstöd till minst två oberoende lokala skriftliga publikationer, tevekanaler, radiokanaler och poddar, vilka driver objektiv lokal journalistik, med uppgift att granska makten, inklusive lyfter fram beslutsunderlag som motioner, remisser och folkinitiativ – på lokal, regional såväl som nationell nivå. Men också på EU- och global nivå när så många beslut där berör oss. Det vill säga, presstöd ska inte ges till den som genom ägarskap, styrelsepost eller arbete på någon nivå, riskerar att hamna i en jävsituation och det är inte bara den ena sidan som ska lyftas fram, det är inte journalistik.

Vi behöver också se till att Offentlighetsprincipen efterlevs, där allmänintresse enligt grundlagen sätts i främsta rummet igen, gällande all skattefinansierad verksamhet, oavsett om den drivs i kommunal, statlig eller privat regi. Brott mot Offentlighetsprincipen, Yttrandefriheten och Meddelandefriheten måste beivras, för att visselblåsare inte ska straffas.

Demonstrationsfriheten måste vara okränkbar, annars kan vi behandlas hur som helst. Riksdagen, alltså våra folkvalda, har redan 2018 tagit beslut om att återinföra Tjänstemannaansvaret, det som gör att straffansvar kan utdömas när ämbetesmän och tjänstemän inte längre agerar utifrån allmänintresse och rådande lagstiftning. Utan längre fördröjning måste beslutet nu verkställas. En oberoende kommission som till exempel Transparency International Sweden, behöver utreda vilka konsekvenser fördröjningen gett, liksom det beslut som initierades av tjänstemännen själva, att avföra Tjänstemannaansvaret. Vidare beslut bör tas utifrån utredningens resultat.

Betalningsmedel, oavsett form måste säkerställas. Det är inte rimligt som idag, att en kartell av banker inte ens har en buffert som motsvarar kontoinnehavarnas medel, utan kan låna ut 75-80 procent mer än de har täckning för i eget kapital. Medan skattebetalarna tvingas köpa obligationer och ta smällarna när miljon eller miljardutdelningarna till aktieägarna förvandlas till minusposter och kundernas konton inte innehåller den summan de borde. 12 miljarder kronor förväntas nu SE banken dela ut till sina aktieägare, Handelsbanken 11 miljarder, samma som Swedbank, medan Nordea delar ut 19 miljarder, medan räntor på lån förväntas dubblas. Stat, kommun och medborgare måste mot en avgift, precis som för alla andra varor och tjänster, kunna använda sig av eller utfärda även digitala betalningsmedel, utan att det slås på en ränta, så länge betalningen sköts enligt avtalad tid. Varje medborgare måste dessutom garanteras en frivillig, oberoende digital ID, inte som idag, ägd helt av affärsbankerna eller privata företag som har rätten att stänga av tjänsten om du inte i deras subjektiva ögon är en trogen kund nog. Det var trots allt staten som initierade digtital ID men som lät bankerna av administrativa skäl tillhandahålla en BankID.

En digital signatur måste dessutom likställas med en skriftlig, även vid folkinitiativ, medborgarinitiativ och omröstningar i kommunala-, landstings-, nationella-, och globala val. 

Transparens i kommunala- och statliga budgetar måste råda, enkla att överblicka med sökbara enskilda poster, där medborgarna ges möjlighet att offentligt ifrågasätta poster och lägga in veto, om de skattefinansierade verksamheterna inte bedrivs enligt uppställda mål. Där fortsatt inbetalning stryps eller resurser kan krävas tillbaka, om medel används felaktigt.

Ett generellt skattefritt verksamhetsbidrag skulle för övrigt kunna ersätta samtliga bidrag för den som behöver praktik, fortbilda sig, engagera sig i politik, ideellt föreningsliv, kulturverksamhet, journalistik, forskning, kommunal /statlig verksamhet eller kooperativ /enskild verksamhet som gynnar människa och miljö – inom ramen för demokrati och gällande svensk lagstiftning, som även tillfaller den som behöver vara föräldrarledig, är sjuk eller pensionerad, där skatt inte tas ut före de säkerställt en dräglig självförsörjningsnivå. Det garanterar att skatten aldrig kan bli för hög, samtidigt som jakten på avdragsmöjligheter mest drabbar de som jagar avdragen.

Just nu tas många beslut som i mångt och mycket påverkar många människors vardag. Det politiska systemet, där bestämmandet var tänkt att utgå från folket, känns långt borta. Klyftorna mellan människor ökar allt mer, mellan de som kan påverka och inte, mellan de som har kunskap och inte, mellan de som kan leva ett bra liv och inte. Vilken grupp vill du tillhöra, den dag dina barn frågar dig vad du gjorde när du såg vad som hände? Varför kan vi inte bara alla arbeta för att det ska löna sig att göra gott.



Text & Foto Lotte Johansson
Ansvarig utgivare

1...456...13Sida 5 av 13

REDAKTÖRENS UTVALDA

POPULÄRA INLÄGG

POPULÄRA KATEGORIER

© Direktdemokraternas Nyhetstidning 2026